This study was conducted in the red-light area of Pune city, India. The target group of the study is sex workers that are victims of human trafficking for the purpose of sexual exploitation. The purpose of this study was to examine the initial and continuing trauma and its effects, and the coping strategies that these women develop in order to survive. The initial trauma occurs during the trafficking and seasoning process in the brothel. The term continuing trauma refers to violence and psychological trauma that are part of sex workers lives.

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att uppmärksamma de konstruerade bilder som finns av personer som säljer sexuella tjänster samt hur dessa förhåller sig till varandra och påverkar det sociala arbetet. Undersökningen belyser tre olika perspektiv; sexsäljares, yrkesverksammas inom socialt arbete och samhällets. Genom intervjuer lyfts tankar, känslor och attityder fram kring vad det kan innebära att sälja sexuella tjänster. Sammanlagt har elva personer medverkat i studien varav fem har personlig erfarenhet av att sälja sexuella tjänster och sex personer har erfarenhet av arbete med Prostitutionsfrågor inom socialt arbete. För att belysa de olika konstruktionerna utifrån ett samhällsperspektiv har artiklar och litteratur i anknytning till ämnet studerats.

The aim of this study was to identify and analyze the dominating discourse in the preliminary work of the Sex Purchase Act. In order to achieve the aim of this study we selected preliminary work of the Sex Purchase Act that was produced between 1977 and 1999. The selection is based on the fact that Prostitution began to be recognized as a social problem and a gender equality issue between men and women in society. The ongoing debate during the chosen years resulted in the Sex Purchase Act, which was passed in 1999. By using discourse analysis as a methodological and theoretical approach, we have empirically studied and theoretically analyzed the dominating discourse in the preliminary work of the Sex Purchase Act.

Denna studie avser att ur en positivistisk ansats analysera hur marknadsförare bättre kan nå ut till invandrarbefolkningen, inte minst i anslutning till de större utländska högtiderna. Syftet är att försöka få handlarna att förbättra marknadsföringen mot denna målgrupp och nå ut med ett budskap som de kan identifiera sig med. Undersökningen belyser ur ett nytt, innovativt och explorativt perspektiv de faktorer som kan tänkas inverka på marknadsföringen och ägnar särskilt uppmärksamhet åt Parsons teori, Homophily teorin och nischmarknadsföring. Undersökningen är uppdelad i en förstudie där kontakt tagits med reklambyråer för livsmedelskedjor och belyser forskningsproblemet ur deras synvinkel. Huvudstudien genomfördes via en enkätundersökning och syftar till att belysa problemet ur målgruppens synvinkel.

Syftet med uppsatsen var att belysa situationen för kvinnor inom könshandeln, hur man försökt skapa förändring för dem genom lagen som förbjuder köp av sexuella tjänster samt att söka kunskap om vad som förändrats avseende situationen för kvinnor inom könshandeln sedan lagen infördes. Jag har intervjuat två personer som arbetar professionellt med kvinnor inom könshandeln och en kvinna som har egen erfarenhet av könshandel. I uppsatsen använde jag mig främst av intervjuerna och kompletterade med de utredningar och rapporter som kretsar kring lagstiftningen som förbjuder köp av sexuella tjänster. De två teoretiska perspektiv jag valde var feminism och stämplingsteori. Det rådande synsättet är att Prostitution anses skadligt på många plan, främst far den säljande parten illa och därför infördes denna lag.

Syftet med vår studie har varit att studera hur några unga män reflekterar kring köp av sexuell(a) tjänst(er) samt till vilka eventuella diskurser om köp av sexuella tjänster som dessa reflektioner kan tänkas anknyta till. För att svara på vårt syfte har vi valt oss av följande frågeställningar: Hur diskuteras köp av sexuella tjänster utifrån en individ- och samhällsnivå med fokus på fri(villig)het och ansvar? Är detta förhållningssätt någonting som förändras utifrån om köpet görs på olika arenor som internet eller utomlands? Påverkar köparens eventuella motiv bakom köpet diskussionen kring köp av sexuella tjänster? Vilka diskurser kring Prostitution uppkommer i deras diskussion och vilka är de mest framträdande? Vi har genomfört tre stycken internetbaserade fokusgruppsintervjuer via msn-chatt och sammanlagt deltog 13 intervjupersoner, 11 via fokusgruppsintervjuer samt ytterligare två via e-post. Vår urvalsgrupp, unga män i åldern 18-29 år, rekryterades via öppen annonsering på två olika ungdomsforum, Ungdomar.se samt Fryshuset.se samt via Facebook.com. Som ett försök att förstå de olika resonemang som lyfts angående köp av sexuella tjänster i de övergripande samhällsdiskurserna inspireras vi i studien av att koppla intervjupersonernas reflektioner till fem olika förståelsediskurser; sexköp som ekonomisk verksamhet, sexköp som våld, sexköp som social konstruktion, sexköp som drift och sexköp som beroende.

Uppsatsen syftar till att utreda hur den gällande rätten ser ut avseende förbudet mot köp av sexuell tjänst. Då lagen från olika håll har blivit kritiserad för att vara en symbollag och sakna effektivitet har det varit författarnas ambition att närmare undersöka syftet bakom lagen och hur rättstillämpningen fungerat i praktiken. Under arbetets gång har det framkommit att lagen främst anses skydda samhälleliga intressen, såsom bekämpandet av Prostitution och den kringliggande kriminaliteten. För att en sexköpare ska dömas för köp av sexuell tjänst krävs att en tillfällig sexuell förbindelse ägt rum i utbyte mot ersättning. Den av rättspraxis fastslagna påföljden för enstaka köp av sexuell tjänst är 50 dagsböter, något som är jämförbart med påföljden för snatteri.

The aim of this study was to shed light on the phenomenon of sex purchase amongst men from the perspective of professionals working at KAST*. Our main research questions concerned who the sex-purchasing men are, what their incentives are and furthermore how the professionals depict their work with these clients. In order to examine this we conducted three qualitative research interviews. The theoretical framework used to examine our results consisted of social constructivism and professional acting space. Main results show, contrary to research, that the ?typical? sex buyer does not exist, nor do specific motives.

Inom vårdområdet hanteras en stor mängd känslig information och den bör finnas tillgänglig utan organisatoriska hinder. Många vårdanställda får snabbare och enklare tillgång till information genom informationsteknik (IT), men IT ställer även nya krav på medvetandet om informationssäkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att användarna är den största orsaken till att brister uppkommer i informationssäkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprättande av informationssäkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda användaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att fastställa hur användare av datorjournaler påverkas av kraven på informationssäkerhet och hur användarna påverkar informationssäkerheten. Vidare var syftet att ta reda på om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av användarna. Observationer och intervjuer med vårdpersonal har legat till grund för att uppnå arbetets resultat.

The main aim of this study is to examine the political debate in Sweden around a potentionalcriminalization of buying sex abroad. A second additional aim is to analyze the debate from anintersectional feminist gender perspective, by bringing attention to ideas about gender, ethnicity andpower expressed in the empirical material.The questions at issue are:What are the arguments for and against the potentional criminalization of buying sex abroad andwhich central discursive battles can be discerned throughout the debate?What impact do ideas about gender and power have on the construction of a general advocatediscourse versus a general antagonist discourse?The methodological point of departure is Critical Discourse Analysis, drawing on the theories ofNorman Fairclough, Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. The empirical material consists of 27articles and editorials publicized in Swedish newspapers between January 2011 and November2014.The result shows that the polemics manifested in the debate are based on different ideas aboutgender, ethnicity and power. A crucial discursive battle stands between human rights andinternational law as a superior principle.

Syftet med denna studie var att undersöka hur en svensk dagstidning framställer hemlösa kvinnor. Materialet i undersökningen bestod av 58 tidningsartiklar publicerade i Dagens Nyheter under perioden första januari 1993 och sista december 2003, tidningsartiklarna hämtades genom sökverktyget Presstext. Metoden som använts vid analysen av artiklarna är innehållsanalys med en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Materialet analyserades med stöd av teorin symbolisk interaktionism. Studien visade att det i de undersökta artiklarna till stora delar inte skrivs nyanserat om hemlösa kvinnor.

The aim of this study is to shed light on the phenomenon of destructive sexual behavior among youth from the perspective of professionals working at nonprofit organizations. To examine this, we used a qualitative method; we interviewed professionals working at nonprofit organizations. To analyze our results we used gender theory and empowerment theory. Our main results are that the professionals view this behavior as deliberate self-harm, such as cutting, as they do it to achieve relief from anxiety. Also, the professionals think that gender norms affect young people with destructive sexual behavior in that it imposes guilt and shame, which inflicts their already low self-esteem and makes them feel inferior.

Syftet med studien är att undersöka hur välfärdsaktörer i olika organisationer upplever de prostituerades livssituation och hur dessa aktörer bedriver empowerment inspirerat socialt arbete i relation till prostituerade som själva anser att de av egen fri vilja säljer sexuella tjänster.De frågeställningar som används i uppsatsen för att besvara studiens syfte är: På vilket sätt kommer empowerment till uttryck i arbetet med Prostitution inom de verksamheter aktörerna företräder? Hur upplever välfärdsaktörer i olika organisationer de prostituerades position i samhället? På vilket sätt skulle empowerment inspirerat arbete kunna användas i verksamheterna i arbetet med individer som själva anser att de av egen fri vilja säljer sexuella tjänster?De teoretiska ansatserna som studien vilar på är utifrån ett socailkonstruktivistiskt synsätt med inrikting mot empowerment och stigmatiserings teori. Teori samt tidigare forskning har inhämtats via litteraturstudier och sökning i databaser. Det empiriska materialet har inhämtats via halvstrukturerade livssvärldsintervjuer samt frågeformulär grundade på intervjuguiden. Analysen av materialet har gjorts med hjälp av meningsanalys där tre huvudteman används vid kodningen av materialet; makt, stigmatisering samt empowerment.

Prostitutionsfenomenet är på intet sätt nytt och har bidragit till diskussioner under flera århundraden. I Sverige kan vi följa synsättet på Prostitutionen genom, bland annat, lagstiftning och vi kan se hur man gått från att fokusera på den sexuella handlingen till den prostituerades roll och slutligen till köparens roll. Detta har lett till att vi idag har en lagstiftning som innebär att köp av sexuella tjänster är förbjudet, däremot inte försäljning av detsamma. Sveriges lagstiftning är unik i världen och många andra länder har istället valt att legalisera Prostitution helt eller att straffbelägga säljaren snarare än köparen. Detta får givetvis betydelse även i Sverige, om inte annat så genom det europeiska samarbetet.

This is a qualitative study inquiring ?What does it entail to be a sex worker in Sweden today?? Four female sex workers were interviewed in semi-structured interviews. Using methods for reflexive analysis, interpreting the interviews and their context theoretically through notions of Competence and Stigma, the results of this study shows that sex workers may be both competent agents and stigmatized. This informs the understanding of sex work, stigma and how learning, subjective room for action and social agency can be aggravated or hindered by stigma. The results are viewed in the context of Swedish legislation against sex purchase in relation to previous research which shows that said legislation is problematic.