Endast en procent av alla bröstcancerdrabbade per år är män. Det är ett område som är eftersatt i forskningen och dåligt uppmärksammat av både vården och samhället. Syftet med studien var att undersöka mäns upplevelser av att drabbas av bröstcancer. Den metod som användes var i form av en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Urvalet bestod av sju vetenskapliga artiklar som fokuserade på mäns upplevelser av att leva med bröstcancer som sedan granskades utifrån Polit och Becks (2010) kriterier.

Prolifererande verrukös leukoplaki, PVL, är en ovanlig sjukdom som yttrar sig genom multipla, vita förändringar i munslemhinnan som recidiverar och med tiden riskerar att utvecklas till cancer. Diagnosen kan endast ställas kliniskt när sjukdomsförloppet pågått under lång tid och det finns heller inga effektiva behandlingsmetoder. Etiologin till sjukdomen är okänd, men idag vet man att det finns ett samband mellan cancerutveckling och vissa virustyper. Syftet med studien är att undersöka om det går att påvisa humant papillom virus, HPV, i vävnadsprover från patienter som kan misstänkas ha PVL. Urvalet bestod av 11 patientfall, där vävnadsprover från biobanken vid avdelningen för oral patologi, Malmö högskola, samlats in och studerats med kromogen in situ hybridisering. Resultaten visade en högre förekomst av HPV i biopsier tagna i det senare skedet av sjukdomen jämfört med tidigare biopsier.

Individanpassad information är viktigt för att främja patientens bemästrande avsin situation. Det är också en förutsättning för att patienten ska kunna hävda sinrätt till självbestämmande, autonomiprincipen.SyfteAktuell uppsats syftade till att belysa betydelsen av sjuksköterskans informationtill cancerpatienter i öppenvård. Vidare om given information påverkadepatientens förmåga att bemästra sin situation.MetodLitteraturstudie gjord utifrån 10 artiklar funna via sökning i CINAHL ochPubMed.ResultatPatienten vill ha information om sjukdomen, behandlingen och dess biverkningarsamt framtiden. Detta minskar patientens oro och känslor av negativitet ochhjälper därigenom individen att bemästra sin situation. Sjuksköterskan måste varauppmärksam på informationssökningsbeteendet hos varje enskild patient.DiskussionInformation är viktigt för att öka patientens självkänsla och kontroll över sinsituation.

Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrars psykosociala upplevelser då deras barn har cancer. Författarna gjorde en litteraturstudie med deskriptiv design baserad på tolv artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningen ägde rum i databaserna PubMed och Academic Search Elite med de vedertagna sökorden ?neoplasms?, ?child?, ?family? och ?parents?. Utöver dessa inkluderades ord som ?experience?, ?cancer? och ?psychosocial?.

Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrars psykosociala upplevelser då deras barn har cancer. Författarna gjorde en litteraturstudie med deskriptiv design baserad på tolv artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningen ägde rum i databaserna PubMed och Academic Search Elite med de vedertagna sökorden ?neoplasms?, ?child?, ?family? och ?parents?. Utöver dessa inkluderades ord som ?experience?, ?cancer? och ?psychosocial?.

Background                      There are different types of treatments for breast cancer, and these may be of surgical and non-surgical art. These treatments produce different side effects that can cause both physical and mental harm to the woman. The breast cancer can change the women's body image and relationships to their families. The women manage their lives in different ways depending on which culture they belong to. Aim                                    The aim of the study was to elucidate women?s experience of her body and the altered body in relation to breast cancer treatment.Method                              The method used was a literature review based on scientifically articles to overview the field of breast cancer.

Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrars psykosociala upplevelser då deras barn har cancer. Författarna gjorde en litteraturstudie med deskriptiv design baserad på tolv artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningen ägde rum i databaserna PubMed och Academic Search Elite med de vedertagna sökorden ?neoplasms?, ?child?, ?family? och ?parents?. Utöver dessa inkluderades ord som ?experience?, ?cancer? och ?psychosocial?.

Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrars psykosociala upplevelser då deras barn har cancer. Författarna gjorde en litteraturstudie med deskriptiv design baserad på tolv artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningen ägde rum i databaserna PubMed och Academic Search Elite med de vedertagna sökorden ?neoplasms?, ?child?, ?family? och ?parents?. Utöver dessa inkluderades ord som ?experience?, ?cancer? och ?psychosocial?.

SammanfattningBakgrundBröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor i Sverige. Det finns olika behandlingsalternativ, nämligen medicinsk behandling, strålbehandling och kirurgisk behandling. En typ av kirurgisk behandling är mastektomi då hela bröstet opereras bort. I vårt samhälle förknippas ofta bröstet med femininitet, moderskap och sexualitet.SyfteSyftet var att beskriva kvinnors upplevelse av sin livssituation efter mastektomi till följd av bröstcancer.MetodDenna studie är en systematisk litteraturstudie med beskrivande design. Författarna gjorde en databassökning på databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO och SveMed+.

Omvårdnaden av lidande och döende patienter och att stötta närstående är en av de svåraste uppgifter sjuksköterskan möter i sitt arbete. Det ter sig viktigt att som sjuksköterska inneha vetenskaplig kunskap och kännedom om hur cancerpatienter bör bli bemötta i ett palliativt skede samt hur på bästa möjliga sätt en relation kan byggas upp. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskors bemötande gentemot cancerpatienter i ett palliativt skede och relationen dem emellan, både ur sjuksköterskors- och patienters synsätt. Metod: Efter vetenskaplig granskning av artiklar valdes åtta ut för analys och utgjorde underlag till litteraturstudien. Resultat: Ur sjuksköterskornas perspektiv kunde följande kategorier utläsas: sjuksköterskors förståelse för hela patientens livssituation, behov och värderingar/kommunikation och samarbete/skapa livskvalitet och välbefinnande för patienter/sjuksköterskors attityd till palliativ vård och döende patienter.

Malignant melanoma represents 4-7% of all canine neoplasms and they are the most common malignant tumors of the oral cavity and digits. These tumors are often aggressive and metastasize quickly. To date there is no effective treatment and survival times are short. Most dogs are euthanized due to complications caused by metastases. Melanin pigment is a hallmark of melanomas and is usually present in large amounts in these tumors.

The most common form of hair loss in young and old people is androgenic alopecia. Hereditary hair loss affects both men and women. Hereditary hair loss in some women begins at the age of 30, but as a rule hair loss begins in post-menopausal women. In women the hair thins out in an oval portion of the front part of the scalp. In men, hair loss can start as early as at the age of 20.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste tumörformen hos kvinnor och den ärftliga faktorn bidrar till 20-30 %. Den ärftliga bröstcancern utvecklas vanligtvis i 30-40 års ålder. Idag erbjuds kvinnor genetisk utredning för att undersöka om de har hög risk för att utveckla bröstcancer. Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnans upplevelse av sin livsvärld, vid risk för att utveckla ärftlig bröstcancer. Metod: Studien genomfördes genom en systematisk litteraturstudie, med inriktning på kvalitativa artiklar.

Cancer är en sjukdom som väcker många tankar och känslor. Tidigare värderingar och prioriteringar i livet ifrågasätts och omvärderas oftast av den som drabbats av cancer. En allvarlig sjukdom som cancer kan bidra till stress och påverka kroppen på flera sätt, försämrat immunförsvar är ett av dem. Coping är ett begrepp som innebär individens sätt att hantera en svår situation. Coping delas in i två huvudgrupper, emotionell- och problemfokuserad coping.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste tumörformen hos kvinnor och den ärftliga faktorn bidrar till 20-30 %. Den ärftliga bröstcancern utvecklas vanligtvis i 30-40 års ålder. Idag erbjuds kvinnor genetisk utredning för att undersöka om de har hög risk för att utveckla bröstcancer. Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnans upplevelse av sin livsvärld, vid risk för att utveckla ärftlig bröstcancer. Metod: Studien genomfördes genom en systematisk litteraturstudie, med inriktning på kvalitativa artiklar. Resultaten analyserades med inspiration från Burnards innehållsanalys. Resultat: Det som framkom var att kvinnorna kände sårbarhet i samband med genetiskt test, de kände den ärftliga utsattheten både för sin egen, barnens och anhörigas del, valet att ta bort eller behålla sina bröst, de kände behov av stöd i samband med att i förebyggande syfte ta bort brösten samt de upplevde en förändrad kroppsbild. Slutsatser: Det finns mycket som tyder på att kvinnors livsvärld påverkas av att operera bort brösten i förebyggande syfte. Denna litteraturstudie har väckt intresse att genom en empirisk studie forska vidare om vårdpersonalen bemötande till kvinnor som väljer en förebyggande operation.