The aim was to describe the experiences of couples where the male partner had undergone radical Prostatectomy due to prostate cancer. Furthermore, the study explored how the operation had affected their sexual life, whether the couples had received enough post surgical support and information concerning these issues, and to describe the kind of support and information these couples desired. Twenty men and ten partners participated. All the men experienced a varying degree of post surgical erectile dysfunction and only five men had received support concerning their sexual life. Eleven men desired professional visiting support activities.

Robotassisterad prostatektomi innebär speciella omständigheter för patienten avseende positionering där de ligger i ett extremt så kallat Trendelenburgläge med huvudet sänkt 45 grader samt att buken blåses upp med koldioxid. Dessa två faktorer predisponerar för att patienten drabbas av postoperativt illamående och kräkningar. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av postoperativt illamående och kräkningar 24 timmar efter robotassisterad prostatektomi. Patienterna själva skattade sitt illamående enligt MANE- skalan som är en 7-punktsskala. Metoden som användes är en kvantitativ icke experimentell pilotstudie.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige som kan behandlas med en prostatektomi där prostatan opereras bort. Denna operation medför risker för sidoeffekter vilket kan påverka mannens livskvalitet. Det förekommer flera olika mätinstrument för att mäta livskvalitet. Syftet var att beskriva faktorer som kan påverka livskvalitet hos män med prostatacancer som genomgått en prostatektomi. Metoden var en litteraturöversikt baserad på kvantitativ inriktning.

Cancer i prostatan upptäcks hos allt fler svenska män. En behandlingsform är operation, så kallad radikal prostatektomi, vilket betyder att man tar bort hela prostatakörteln. Operationen har dock en stor nackdel, nämligen att den ofta gör männen både impotenta och urininkontinenta. Syftet är därför att beskriva män som drabbats av prostatacancer och genomgått radikal prostatektomi, samt drabbats av biverkningarna impotens och/eller urininkontinens, upplever och hanterar sin förändrade livssituation Studien använder sig av metoden analys av kvalitativa artiklar vilket innebär att djupare analysera artiklar som belyser männens upplevelser. Artiklarna söktes fram i databaser och granskas med tanke på innehåll och kvalité.

Syfte: Syftet var att beskriva hur män upplever att de påverkats av miktionsproblem och erektil dysfunktion efter radikal prostatektomi. Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt med tio vetenskapliga studier. Resultat: Upplevelsen av förlorad kontroll vid miktionsproblem var det som främst påverkade männen samt medförde att det sociala livet blev lidande. Männen beskrev hur de var tvungna att planera inför olika sociala tillställningar, vilket upplevdes som stressande och ångestfyllt. Det framkom också att männen oroade sig för urinläckage, stark odör och upplevde möten med oförstående människor som frustrerande.

Syftet med denna deskriptiva och komparativa tvärsnittsstudie var att belysa vilka attityder tillöverviktiga patienter det fanns hos en grupp sjuksköterskor tjänstgörande på enoperationsavdelning, detta då patientgruppen överviktiga blir allt vanligare inom sjukvårdenoch patienter som genomgår överviktskirurgi opereras på den berörda avdelningen.Frågeställningarna var: Vilka attityder har sjuksköterskorna på operationsavdelningen tillöverviktiga patienter? Är det någon skillnad mellan åldersgrupperna hur de ser påpatientgruppen, yngre än 36 år, 36-50 år samt 50 år och äldre. Är det någon skillnad mellansjuksköterskor som arbetat längre eller kortare tid hur de ser på patientgruppen, från och med10 år, 11-25 år samt från och med 26 år. För att få svar på frågeställningarna lämnades enenkät Attityder till överviktiga personer, ut till samtliga 85 sjuksköterskor anställda påoperationsavdelningen. Resultatet visade att det var övervägande positiva attityder tillöverviktiga som framkom.

Bakgrund: Förlust av en kroppsdel kan leda till sorg och saknad av kroppsdelen likväl som funktionen den innehaft. Hur förlusten av kroppsdelen upplevs kan skilja sig mellan olika ingrepp eller sjukdomstillstånd.Syfte: Att beskriva upplevelsen efter förlust av kroppsdel ur ett livsvärldsperspektiv.Metod: En litteraturstudie baserad på 10 fenomenologiska artiklar om mastektomi, prostatektomi och amputation. Teorin om livsvärlden av Todres, Galvin och Dahlberg har använts genom hela arbetet, genom begreppen upplevd tid, upplevd rymd, social värld, levd kropp och levd erfarenhet.Resultat: Underkategorier till den teoretiska referensramens begrepp presenteras i resultatet. I upplevd tid identifierades underkategorierna framtid, nuet och tiden som process. I upplevd rymd identifierades begränsningar i vardagen, självständighet och förändringar.