SammanfattningBakgrund: I Sverige diagnostiseras årligen cirka 250 barn med någon form av cancer och är den vanligaste dödsorsaken för barn mellan 1-15 år. Då hela familjen berörs när ett barn får cancer, är det viktigt att arbeta familjefokuserat. Det innebär att skapa en icke-hierarkisk relation till familjen och göra dem delaktiga samt arbeta utifrån ett salutogent förhållningssätt.Syfte: Syftet var att beskriva familjens upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design genomfördes med inspiration av innehållsanalys. Studien baseras på vetenskapliga artiklar som hämtats från tre olika databaser.Resultat: I resultatet framkommer åtta teman: Förändrad tillvaro, maktlöshet, stöd och avsaknad av stöd, vardagen blev en utmaning, skuld och otillräcklighet, sorg, hopp, god och bristande kommunikation.Slutsats: När barnet i familjen insjuknade i cancer förändrades tillvaron radikalt. Det blev en stor omställning, både känslomässigt och socialt.

Bakgrund: En av tre drabbas någon gång under livet av cancer. Cytostatikabehandlingenär en av de vanligaste behandlingsformerna, dessvärre medför den alltidbiverkningar. Håravfall beskrivs som en av de värsta biverkningarna undercytostatikabehandling. Syfte: Att belysa forskning kring cytostatikarelaterat håravfallhos kvinnor med cancer. Metod: Genom systematisk sökning via databaser valdes 7kvalitativa och 3 kvantitativa studier ut som grund för en litteraturstudie.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen (2009) insjuknar cirka 300 barn i cancer varje år i Sverige, och 20 procent av alla dödsfall hos barn orsakas av cancer. Barn som blir sjuka i cancer kan komma att kräva palliativa omvårdnadsåtgärder, då kurativ behandling inte kan ges. Målet med den pediatriska palliativa vården är att uppnå mesta möjliga livskvalitet hos barn såväl som hos deras föräldrar. Syftet var att belysa psykosociala behov hos barn med cancer och hos deras föräldrar under den palliativa fasen på sjukhuset. Metod: En kvalitativ litteraturstudie gjordes utifrån åtta vetenskapliga artiklar som granskades med hjälp av två bedömningsprotokoll och analyserades enligt ett kvalitativt förfarande.

Aim: The aim of present study was to determine the frequency of taste and smell disorders occuring in patients receiving chemotherapy for cancer. Methods: The study was of an empirical cross sectional quantitative descriptive design. During one month, consecutive cancer patients at outpatient units in two Swedish hospitals were asked to participate in the study by completing a questionnaire that had been developed previously for a similar study. All participants had undergone at least 1 cycle of intravenous chemotherapy or  a minimum of seven days of oral chemotherapy. Results: A total of 102 patients completed the questionnaire.

I Sverige insjuknar årligen ungefär 300 barn och ungdomar i någon cancersjukdom. Cancer hos barn ansågs tidigare som någonting obotligt. De senaste årtiondenas medicinska framsteg har dock radikalt förändrat perspektivet på barncancer. I dag vet vi att två av tre barn blir botade. Förutom medicinskt - tekniskt kunnande är det också nödvändigt med ett riktigt omhändertagande och en god omvårdnad av patienten och familjen.

Beröring är ett universellt sätt att kommunicera på och ettnaturligt och medfött beteende. Beröring inom omvårdnadinnehåller fysiska, emotionella, sociala och spirituelladimensioner, vilket kan ses som ett holistiskt synsätt. Syftetmed studien var att belysa patienters upplevelser av beröringinom canceromvårdnad och palliativ omvårdnad. Studiengenomfördes som en litteraturstudie där 11 artiklaranalyserades. Resultatet visade att beröring huvudsakligenledde till ökat välbefinnande och förbättrad livskvalitet.Patienter upplevde att de kände sig bekräftade som en helmänniska och inte enbart som en sjuk kroppsdel.

I vården möter sjuksköterskorpalliativa patientermed cancer i stor utsträckning. Cancer är en utav världens vanligaste sjukdomar vilkenmedför stort lidande och dödlighet. Syftet med studien var att beskrivahur palliativ omvårdnad kan främja välbefinnandethospatienter med cancer.Metoden som användes var en litteraturstudie där 11 artiklar valdes ut och granskades. I resultatet framkom fem teman; Vikten av kunskap inom palliativ omvårdnad, Omvårdnadsåtgärder för ökat fysiskt välbefinnande, Omvårdnadsåtgärder för ökat psykiskt välbefinnande, Vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska samtVikten av sociala relationer för ökat välbefinnande.I studien av dessa teman framkom viktiga faktorer som syftar till att främja patientens fysiska, psykiska, existentiella, spirituella och sociala välbefinnande. Dessa faktorer är: symtomlindring, goda relationer mellan sjuksköterskor-patienter, sjuksköterskor-närstående samt patienter-närstående, hantering av existentiella och spirituella problem, sjuksköterskors kunskap om cancer och palliativ omvårdnad, sjuksköterskorsstöd till patienteroch närstående samt att sjuksköterskor har ett holistiskt förhållningssätt..

Datortomografi (DT)-undersökningar tenderar att öka i antal. En nackdel med denna undersökningstyp är att den effektiva dosen generellt är högre jämfört med motsvarande konventionell röntgenundersökning. En högre stråldos anses medföra en högre risk för patienten att drabbas av tumörsjukdomar senare i livet. Barn anses i sig vara mer strålningskänsliga än vuxna och de har även en förväntad lång livslängd, under vilken tumöruppkomsten kan ske. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om DT-undersökningar bidrar till strålningsinducerad cancer hos barn.

Ett cancerbesked hos kvinnor i ung ålder kan medföra upplevelser som aldrig tidigare förekommit i livet, en oviss framtid med mycket tankar och funderingar. Bristande kunskaper om cancersjukas upplevelser finns hos sjuksköterskor enligt tidigare forskning, och det leder till att patienterna inte får adekvat vård. Syftet med examensarbetet var att beskriva unga kvinnors upplevelser av att leva med cancer. Tre biografier innehållande fem berättelser analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys. Martinsens teori användes som teoretisk referensram, där hon belyser vikten av gemenskap mellan människor samt tryggheten i miljön.

Syftet med studien var att undersöka intresset för aktiv dödshjälp hos patienter som lider av en långt framskriden cancer samt vilka faktorer som påverkar dem i detta ställningstagande. I en litteraturstudie har relevant litteratur insamlats, analyserats och tolkats. Utifrån bevisen från sammanlagt fem kvalitativa studier har nya slutsatser dragits. Resultaten pekar på att det finns ett intresse för aktiv dödshjälp bland svårt sjuka cancerpatienter men att detta i hög grad är framtidsorienterat. Faktorer som påverkar intresset är uppfattningen om att vara en börda för andra, rädsla för framtiden, lidande, den demoraliserande inverkan som cancern har på individen samt religion och etik..

Bakgrund: Familjecentrerad vård är ett sätt att tillmötesgå barns och familjens behov under en sjukdomsperiod. Fokus läggs på att anpassa vården för hela familjen och inte bara för den sjuka familjemedlemmen. Syskon till det cancerdrabbade barnet kan lätt glömmas bort i skuggan av cancersjukdomen. Detta kan leda till problem med skolan och att barnet inte känner sig lika värdefull som sitt syskon. Ur ett sjuksköterskeperspektiv anses bland annat en god relation till barnet och en bra vårdmiljö vara viktiga för det cancerdrabbade barnet.Syfte: Att sammanställa forskning som belyser vilka behov familjen har i samband med att ett barn vårdas för en cancersjukdom.Metod: Litteraturöversikt.Resultat: Behoven skiljer sig mycket mellan familjemedlemmar.

Bakgrund: Cancer är idag en av de vanligaste sjukdomarna i svenska samhället och klassas som en folksjukdom. Hälften av de personer som får en cancerdiagnos, får obotlig cancer. Att dela med sig av upplevelser via bloggar kan hjälpa individer med obotlig cancer att hantera sin sjukdom. Sjukdomsbloggar kan även ha betydelse för omvårdnaden av patienter gällande förståelse och bemötande från sjukvården. Syfte: Att utifrån bloggar, beskriva individers upplevelser av att ha obotlig cancer samt beskriva vilken betydelse bloggen har för individerna.

I Sverige insjuknar varje år cirka 300 barn i cancer. De vanligaste cancerformerna är leukemi samt hjärntumörer. Trots att forskningen har utvecklats är det en fjärdedel av de drabbade barnen som inte går att rädda. Då ett cancersjukt barn vårdas palliativt och sedan går bort, påverkas en hel familj med föräldrar och syskon. Att förlora ett barn är en fruktansvärd upplevelse.

Bakgrund: Vid palliativ vård ligger fokuset på patienten, medan anhöriga kommer i andrahand. Det är viktigt att de inte åsidosätts eftersom de utgör ett stort stöd och ger trygghetoch kärlek till den sjuke. I Sverige har det blivit vanligt att familjen tar hand om den döende i hemmet med stöd från hälso- och sjukvård. För många är detta en självklarhet,medan det för andra kan innebära stora uppoffringar. Syfte: Syftet med studien var att belysa anhörigvårdarens upplevelser av att vårda en närstående med cancer i livetsslutskede i hemmet.

Cancer är en sjukdom som väcker många tankar och känslor. Tidigare värderingar och prioriteringar i livet ifrågasätts och omvärderas oftast av den som drabbats av cancer. En allvarlig sjukdom som cancer kan bidra till stress och påverka kroppen på flera sätt, försämrat immunförsvar är ett av dem. Coping är ett begrepp som innebär individens sätt att hantera en svår situation. Coping delas in i två huvudgrupper, emotionell- och problemfokuserad coping.