Syfte: Är att beskriva hur sjuksköterskan upplevelser att vårda barn med cancer.Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserats på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och en med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed.  Huvudresultat: Att tillgodose barnet och föräldrarnas behov, sjuksköterskans upplevelse av den egna förmågan att vårda barn med cancer, sjuksköterskans relation till barnet samt hur sjuksköterskan upplever att vårda barnet i det palliativa skedet var fyra teman som identifierades. Några viktiga aspekter som framkom var att barnet och föräldrarna skulle involveras i barnet omvårdnad, sjuksköterskan tankar kring sitt agerande, att sjuksköterskan inger hopp till barnet och att sjuksköterskan kan känna hjälplöshet och maktlöshet när barnet befinner sig i det palliativa skedet.Slutsats: Sjuksköterskan som möter barn med cancer har ett psykiskt och känslomässigt påfrestande arbete. Varje dag utsätts sjuksköterskan för olika utmaningar i mötet av barnen, sjuksköterskan har som roll att försöka inkluderade både föräldrarna och barnet i sjukdoms förlopp.

The most common form of female cancer in Sweden is breast cancer and the primary choice of treatment is surgery. Removing a woman's breasts is not just removing a body part but is also strongly linked to the emotional life. This has psychosocial consequences and the reactions will be different depending on how people perceive health and illness. Factors that matter are both personal experiences and cultural factors such as religion, family, and the own standards and values. It is important that a nurse is aware of cultural factors that may influence the perception of care.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Då sjukdomen är potentiellt livshotande riskerar mannen och hans närstående att drabbas av en traumatisk kris. Behandlingsalternativen inkluderar operation, strålbehandling och hormonbehandling, vilka ofta leder till biverkningar. Syftet med uppsatsen var att beskriva pars upplevelser av att leva med prostatacancer. Studien är en litteraturöversikt baserad på åtta artiklar med kvalitativ ansats.

Cancer är en av de vanligaste sjukdomarna i vår tid och patientermed denna sjukdom påträffas ofta inom vården. Det äringen ovanlighet att flera av dessa patienter senare drabbasav ett recidiv i sjukdomen. Syftet med denna studie var attbelysa patienters upplevelser av recidiverande cancer. Studienutfördes som en litteraturstudie med induktiv metod därfakta i resultatet utkristalliserades i fyra teman, emotionellaupplevelser, sociala upplevelser, fysiska upplevelser samtupplevelser av hälso- och sjukvården. Några av huvudfyndeni studien var att flertalet av patienterna upplevde recidivetsom mer upprörande än den initiala cancerdiagnosen.

Bakgrund: Lyhördhet är ett tämligen begränsat område gällande forskning i vårdvetenskapen och forskning har indikerat på ett behov av att utforska patienters upplevelser kring lyhördhet i vårdrelationen. Patienter med cancer uttrycker sällan sin oro och ängslan med ord utan uttrycker istället antydningar, vilket sällan uppmärksammas av vårdpersonalen, något som indikerar på ett behov av lyhördhet i vårdrelationen. Att inte veta hur lyhördhet upplevs av patienter kan skapa en problematik i vårdrelationen och är därav ett viktigt område att belysa. Syfte: Syftet är att beskriva hur patienter med cancer upplever lyhördhet i vårdrelationen. Metod: Fem självbiografier analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Patienter med cancer i den palliativa vården lider av olika symtom. Symtom som patienterna kan lida av är smärta, ångest och sömnsvårigheter. Dessa symtom kan bland annat leda till att patienter har svårt att känna ett välbefinnande i sin sjukdom. Palliativa vårdens huvudmål är att lindra patienternas symtom och det vanligaste hjälpen till att lindra symtom är läkemedel men det finns även andra sätt att tillgå som t.ex. massage.

Breast cancer is the most common form of cancer affecting women. The treatment of breast cancer may lead to forcing the woman to remove her breast. The breast is a symbol of femininity and sexuality for many women. The purpose of this literature-based study is to describe women's experiences of altered body image and sexuality after mastectomy. This may provide a better understanding of the nurse in responding to these breast cancer patients.

All vårdpersonal och då också sjuksköterskan som omvårdnadsansvarig kommer förr eller senare i kontakt med människor som har allvarliga och ibland kroniska sjukdomar, t.ex. olika typer av cancer. Dessa patienter har ofta olika kunskapsnivåer om sin sjukdom och också olika behov av information.Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva om det fanns någon skillnad på informationsbehov mellan unga och gamla, kvinnliga och manliga patienter med cancer och deras sätt att söka efter information. Resultatet bygger på 13 artiklar publicerade mellan 1998-2008 och funna i databaserna Pubmed/Medline och Cinahl. Studiens resultat visade att yngre och då framförallt yngre kvinnor, har ett stort informationsbehov och kompletterar och bekräftar gärna läkarens information med att söka alternativa källor.

Introduktion. Varje år drabbas omkring 2600 kvinnor i Sverige av gynekologisk cancer. Medianåldern för dessa kvinnor varierar mellan 40-75 år. Gynekologisk cancer är ett samlingsnamn för cancersjukdomar i det kvinnliga organet och både sjukdomstecken och behandlingsformer skiljer sig från varandra. Kirurgi, strålbehandling och cytostatikabehandling är de tre huvudsakliga behandlingsformerna vid gynekologisk cancer.

Syftet med studien var att undersöka hur en gruppverksamhet vars mål är att ge psykosocialt stöd och fysisk aktivitet till män diagnostiserade med prostatacancer bör utformas och presenteras för att tilltala målgruppen.Metod: Studien hade en kvalitativ, deskriptiv ansats och baserades på fem individuella intervjuer och en fokusgruppsintervju . Samtliga intervjuer var semistrukturerade och spelades in.Huvudresultat: Innehållsanalyser av intervjuerna resulterade i följande tre kategorier; ?Presentation av gruppverksamhet?, ?Attityder? och ?Innehåll i gruppverksamhet?. Varje kategori hade även ett antal subkategorier. Tillsammans åskådliggjorde kategorierna vad män med prostatacancer ansåg att en rehabiliteringsgrupp som Rehabilitering med samtal och yoga [RSYG] ska innehålla samt hur den kan presenteras.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen (2009) insjuknar cirka 300 barn i cancer varje år i Sverige, och 20 procent av alla dödsfall hos barn orsakas av cancer. Barn som blir sjuka i cancer kan komma att kräva palliativa omvårdnadsåtgärder, då kurativ behandling inte kan ges. Målet med den pediatriska palliativa vården är att uppnå mesta möjliga livskvalitet hos barn såväl som hos deras föräldrar. Syftet var att belysa psykosociala behov hos barn med cancer och hos deras föräldrar under den palliativa fasen på sjukhuset. Metod: En kvalitativ litteraturstudie gjordes utifrån åtta vetenskapliga artiklar som granskades med hjälp av två bedömningsprotokoll och analyserades enligt ett kvalitativt förfarande.

Varje år insjuknar cirka 300 barn i Sverige i någon form av cancer. Det innebär ett stort lidande för föräldrarna. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelse när deras barn fått en cancersjukdom. Studien baserades på två självbiografiska böcker som föräldrar till barn med cancer skrivit. Innehållsanalysen som användes behandlar textmaterialet i fyra steg.

The purpose of this study was to evaluate the support program, given to cancer patients in order to promote their own efforts to quit smoking and to study if they kept their changed cigarette consumption 6-18 months after their cancer treatment was done.Method: We have used a descriptive qualitative method with semistructured interviews which were made in the spring of 2010 at Uppsala University. The informants in this study were smoking cancer patients which had been given radiotherapy at the oncology department at Ryhov hospital in Jönköping, Sweden.The results showed that three out of eleven informants were still not smoking after their treatment ended. All informants agreed that information about the effects of smoking on their radiotherapy were important.This study also showed that there are areas in which the support program could benefit from being changed. Of those informants who did not succeed in their efforts to quit smoking, many felt that the support should have been more direct in the sense that the staff should have followed up on their progress more frequently. These unsuccessful informants also stressed that the location for where the information was given could have been more private.

När ett barn insjuknar i cancer rasar världen samman för hela familjen och föräldrarna hamnar i en svår krissituation. Information och kommunikation är då av största vikt för att föräldrar ska få de bästa förutsättningarna för att klara av resan under sitt barns cancerbehandling.Syftet med denna litteraturgenomgång var att belysa föräldrars erfarenhet av information under behandlingstiden hos ett cancersjukt barn. Detta gjordes genom att söka efter kvalitativa artiklar utifrån sökorden; child, parents, neoplasm/cancer, childhood cancer, information, information needs, education, education needs, communication, communication needs, oncology care, nursing care, teaching. Artiklarna analyserades utifrån Ewans analysmodell.Tre kategorier utifrån föräldrarnas stora behov av information framträdde;1. Att informationen/undervisningen sker på ett sätt så att jag kan förstå och ta den till mig2.

Bakgrund: Cancer är en av de sjukdomar som ökar mest och detta kan bero på att vi lever längre. En cancerdiagnos påverkar vardagen, både under pågående behandling och efteråt. Personerr som får ett cancerbesked hamnar ofta i kris och det är viktigt att de får stöd och hjälp av andra för att orka. Det är mycket känslor som uppkommer vid ett cancerbesked och under sjukdomstiden. Ordet cancer får många att känna rädsla och obehag.