Cancer är ett folkhälsoproblem som har ökar världen över med många olika riskfaktorer. De vanligaste cancerformerna är bröstcancer, för kvinnor, respektive Prostatacancer, för män. En av de många faktorer som på senare tid belysts är utsattheten för bekämpningsmedel, genom indirekt exponering för dessa via födan. Syftet var att beskriva kopplingen mellan bekämpningsmedelsrester i livsmedel och förekomsten av de vanligaste cancerformerna, prostata- och bröstcancer. Metoden var litteraturstudie då den besvarade syftet.

Bakgrund: Vid Prostatacancer är radikal prostatektomi en vanlig behandlingsmetod. Behandlingen förknippas dock med besvärliga biverkningar, så som erektil dysfunktion och urininkontinens. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa upplevelser av livskvalitet hos män som opererats med radikal prostatektomi på grund av Prostatacancer med avseende på urologisk funktion, sexualitet samt psykosociala aspekter. Metod: En litteraturöversikt med 10 vetenskapliga artiklar som är baserad på både kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Teman som identifierades var, ?Påverkan på urologisk funktion?, ?Påverkan på sexualitet? samt ?Psykosocial påverkan?.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka hur patienter med Prostatacancer upplever stöd och information från vården och närstående. Resultaten i studien grundades på 15 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Sökningar gjordes via Högskolan Dalarnas sökmotor Elin@dalarna och databaserna Blackwell synergy, Cinahl, Weiley och PubMed. Via granskningsmallar kvalitetsgranskades artiklarna, utgivna 1999-2009. Artiklarna var på engelska och etiskt godkända.

Demensrelaterad agitation a?r ett pa?frestande tillsta?nd som inneba?r en fo?rsa?mrad livskvalitet fo?r den demenssjuke personen. Eftersom la?kemedel har liten effekt, rekommenderas icke- farmakologiska interventioner som fo?rshandval vid behandling. Syfte: Att studera omva?rdnadsinterventioner och dess effekt vid demensrelaterad agitation.

Prostatacancer drabbar cirka 9600 svenska män årligen. Behandlingsalternativ finns i flera olika former och patienten kan i samråd med en medicinsk expertis välja den behandling som är mest lämplig. Radikal prostatektomi är en av behandlingsformerna som finns att välja, det innebär att prostatakörteln avlägsnas kirurgiskt och syftet med ingreppet är kurativt. Borttagning av prostatakörteln leder till en rad förändringar i männens livsstil samt på ett emotionellt plan. I vårdandet av Prostatacancerpatienter har sjuksköterskan en viktig roll i att undervisa, rådgöra och stödja dessa patienter som ska genomgå eller har genomgått prostatektomi.

Kunskap om mäns upplevelser av att leva med urininkontinens tidigt postoperativt efter genomförd prostatektomi krävs för att hälso- och sjukvårdspersonal ska kunna erbjuda en god omvårdnad till dessa individer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mäns upplevelser av att leva med urininkontinens upp till ett år efter genomförd prostatektomi till följd av diagnostiserad Prostatacancer. En litteratursökning genomfördes vilket resulterade i sexton vetenskapliga studier vilka analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier; Att inte veta vad som väntade; Att hålla den genanta urininkontinensen dold; Att få en förändrad självuppfattning; Att leva ett begränsat och inskränkt liv; Att ifrågasätta operationens värde; samt Att försöka bemästra och ta sig igenom situationen. Män med urininkontinens efter genomförd prostatektomi har ett behov av information och stöd.

Erektil dysfunktion är en biverkan efter radikal prostatektomi. Män som drabbas av erektil dysfunktion påverkas både psykiskt och fysiskt. Försämrade sexuella funktioner är fortfarande, idag 2010, belagda med viss tabu. Syftet med studien var att beskriva mäns upplevelser av att leva med erektil dysfunktion efter radikal prostatektomi vid Prostatacancer. Studien genomfördes som en litteraturstudie.

Syfte: Syftet med denna tvärsnittsstudie var att undersöka hur Prostatacancer patienter och deras partner skattar sina eventuella nivåer av ångest och depression samt att undersöka om skattningen mellan dessa två grupper skiljer sig åt. Syftet är även att kvalitetssäkra frågeformuläret Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) enligt ?Question-and-Answer?-modellen.Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv- och jämförande metod användes. Studien innefattade sex patienter samt sex partners, sammanlagt 12 personer. Datainsamlingen skedde med hjälp av enkäter.Resultat: Både patienterna och deras partners skattar relativt låga nivåer av ångest och depression.

Bakgrund: Prostatacancer drabbar 9600 män årligen i Sverige. Prostatektomi är en av behandlingarna där urininkontinens är den vanligaste postoperativa komplikationen. Urininkontinens kan leda till psykiska, fysiska och sociala förändringar i männens liv.Syfte: Syftet var att beskriva mäns upplevelser av urininkontinens efter en radikal prostatektomi.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes samt sökningar av vetenskapliga artiklar i PubMed och Cinahl. Elva artiklar kvalitetsgranskades och inkluderades i litteraturstudien.Resultat: Analysen ledde fram till tre teman; känslomässiga reaktioner, strategier för anpassning samt bristande information. Emotionellt påverkade urininkontinensen männens upplevelse av kroppskontroll och skapade skamkänslor.

När människan befinner sig i svåra situationer kan hoppet utgöra en viktig resurs. Trots detta har hoppet en förmåga att svikta i de stunder då det behövs som mest. Hopplöshet kan ses som en börda och kan skapa lidande för patienten, därför är det viktigt att hopplösheten synliggörs så att hoppet kan främjas. För patienter som lider av cancer är stöd från omgivningen en viktig del i att främja hoppet. Genom att ha ett hälsofrämjande och individanpassat vårdande kan sjuksköterskan bidra till att ge hoppet näring.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige. Strålbehandling mot prostatakörteln kan ge biverkningar från tarmen som kan vara akuta eller kroniska. Biverkningarna kan leda till begränsning av stråldosen, negativ påverkan på livskvaliteten samt ökade kostnader för sjukvården.Syfte: Att studera om en kost reducerad på olösliga fibrer och laktos kan leda till lägre förekomst av akuta biverkningar från mag-tarmkanalen hos män som genomgår strålbehandling för Prostatacancer.Metod: Deltagarna randomiserades till en kostintervention syftande till att reducera intaget av olösliga kostfibrer och laktos, eller en kontrollgrupp som inte gjorde några förändringar av kosten. Data avseende förekomst av mag-tarmbesvär samlades in med EORTC QLQ-C30 och QLQ-PR25 vid start av strålbehandlingen och 4 och 8 veckor efter påbörjad strålbehandling.Resultat: I detta examensarbete analyserades 176 deltagare, 90 i interventionsgruppen och 86 i kontrollgruppen. Förekomsten av mag-tarmbesvär ökade under strålbehandlingen i båda grupperna, men inga statistiskt signifikanta skillnader fanns dock mellan grupperna vid något av mättillfällena.Slutsats: Resultaten från detta examensarbete ger inte stöd för att ett reducerat intag av olösliga kostfibrer och laktos kan minska gastrointestinala biverkningar under strålbehandling..

Bakgrund: Mot bakgrund av ett ökat antal fall med Prostatacancer på ett företag erbjöds alla anställda män över 40 år av arbetsgivaren att genomföra en PSA-provtagning hos företagshälsovården i förebyggande syfte. Som företagsläkare är det otillfredsställande att ta beslut om åtgärder utifrån enbart provresultat utan annan information, varför man beslöt att göra en studie av dem som hade erbjudits PSA-prov.Syfte: PSA-screening är kontroversiellt även på global nivå. Syftet var att undersöka attityden till PSA-screening och speciellt klinisk undersökning vid provtagning, informationsnivån om PSA hos de tillfrågade samt eventuella samband mellan attityd/informationsnivå och besvär/ärftlig belastning.Undersökt grupp: 48 män, alla över 40 år - på samma arbetsplats, där man misstänkte ökat antal fall med Prostatacancer som tidigare hade fått erbjudande om PSA-test och uttryckt sig positivt om att delta i studien. Härav besvarade 37 enkäten, vilket var den slutliga gruppen för undersökningen. Metod: En enkät med 29 frågor om information och allmän attityd till PSA-screening, eventuellt genomförd PSA-provtagning och/eller läkarundersökning samt eventuella vattenkastningsbesvär och hereditet för Prostatacancer tillsändes undersökningsgruppen.Resultat: Drygt 2 år efter introduktionen av erbjudandet om PSA-screening för alla anställda på 40 år eller däröver, var en stor majoritet (89% enligt enkäten) fortsatt positiva till genomförandet av PSA-screening inom Företagshälsovården.

Prostatacancer är en av de vanligaste cancerformerna i världen. Behandling av Prostatacancern, såsom till exempel kirurgisk behandling, prostatektomi, leder ofta till erektil dysfunktion. Den påföljande sexuella dysfunktionen, påverkar männens självkänsla, hälsa och relationer. Sexualitet generellt är dock någonting som sällan diskuteras inom vården då både vårdpersonal och patienter anser ämnet vara obekvämt och genant. Syftet med denna studie var att undersöka Prostatacancerpatienters och deras partners upplevelser av den sexuella dysfunktionen som följer prostatektomi.

Bakgrund: Den vanligaste tumörsjukdomen hos män är Prostatacancer, samtidigt som Prostatacancer oftast drabbar äldre män ökar andelen äldre i befolkningen vilket har medfört en ökad incidens. Den vanligaste behandlingen för att bota Prostatacancer är operation då prostatakörtel, sädesledare och sädesblåsor opereras bort, radikal prostatektomi. Den mest betydande komplikationen efter detta ingrepp är impotens. Hur impotens efter radikal prostatektomi upplevs är till stor del beroende av sjuksköterskans roll i omvårdnaden. Syfte: Att beskriva vad tidigare studier visat om mäns upplevelser av erektil dysfunktion och dess påverkan på sexualliv och livskvalitet efter genomgången radikal prostatektomi.

Background: Prostate cancer is the fourth most common cancer disease in the world and affects mainly older men. While having prostate cancer the treatment can be both medical and surgical and both these treatments can give side effects like erectile dysfunction, lost libido and hot flushes. Sexuality among elderly is often associated with taboo, but sexuality exists among elderly and is important for their wellbeing and quality of life. It is common that nurses don?t address and discuss questions concerning sexuality with patients, even though they know that sexuality often is affected while having a disease or experiencing illness.