In the Swedish author, poet and critic Hanna Nordenhöks (1977-) novels Promenaderna iDalbyhage (2011) and Det vita huset i Simpang (2013) the literary characters are often portrayed asdiffuse shapes with a subtile closeness to other organic bodies, places and times. While the novelsaddress themes such as colonialism and subjects becoming, they also explore the act of narratingthrough letters, journals, photographs and, in particular, fabrication. What emerge are two aesthetic,literary works that, on different levels, trouble our notion of borders between human and more-thanhumanbodies, an issue that?s essential for our understanding of human - environmentalrelationship.The purpose of this thesis is to show how the prose of Nordenhök can be read in the light of theterm porosity, where matter is understood as elastic and open for both creating and de-creatinginteractions. I will argue that the novels contribute to a deepened understanding of the relationshipbetween human subjects and more-than-human matter as elastic, and that they incorporate thisdynamic porosity within the narration itself.

Intentionen med denna uppsats kan väsentligen uppdelas i två sektioner: att först undersöka hur temat ensamhet uttrycks i Inger Edelfeldts romaner med huvudsaklig utgångspunkt i Kamalas bok, och att sedan relatera detta existentiellt genomströmmade ensamhetstema till den filosofiska existentialismen i Jean-Paul Sartres tappning.Som hon beskrivs av Edelfeldt är människan oundvikligen fånge i ensamheten. Alla hennes ansträngningar att erfara gemenskap faller om intet och inför denna bistra verklighet genomlever människan ett främlingsskap emellan sig själv och omvärlden; en alienation som fullständigt omformar och snedvrider hennes uppfattning av sig själv. Som en röd tråd löper alltså ensamheten som ett grundtema genom Edelfeldts romanproduktion och blir i de senare verken allt mer framträdande. Det är följaktligen särskilt i dessa senare romaner som åtskilliga betydande likheter med den filosofiska existentialismen kan uppvisas. Människans obevekliga fångenskap i en utsatt tillvaro präglad av ensamhet och ångest ? där befrielse annan än den funnen i flykten ifrån ansvaret (mängdförsjunkenheten) och i livslögnen (den onda tron) saknas ? är densamma i såväl Edelfeldts Prosa som i existentialismens doktriner.

In Peter Weiss debut Fra?n o? till o? (1947) the ?I? travels from island to island as a castaway. The island here can signify, or work as a synecdoche for exile and the feeling of isolation that exile often induces. But the movement from island to island also implies a restless state: Peter Weiss shifting from painting to writing to filmmaking and theatre, from German to Swedish and then back to German. The years during exile and the years that followed the exile until his breakthrough in Germany with Schatten des ko?rpers des Ku?tchens (1960), Abschied von den Eltern (1961) and Fluchtpunkt (1962), were the formative years of Peter Weiss authorship.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället.