Denna uppsats belyser den debatt som rådde i media och i riksdagen under åren 1989 och 1990. Debatten handlade om regeringens proposition 1988/89:41 ?Om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer?. Diskussionen framställs med hjälp av motioner i riksdagen samt artiklar i fack- och dagstidningar. Dessa är skrivna av intressenter som argumenterar för och mot förslaget.

This is a sociological study of religion that examines how gender and female Muslim identity is expressed during the Muslim fasting month of Ramadan in the swedish paper Dagens Nyheter in the year 1951, 1989 and 2009. The aim is to see who creates the image of Islam and Muslims in general and in particular the image of the Muslim woman and whose Islam is given space in the article material. The picture has changed with the increase in immigration from Muslim countries and that we have gone from a modern to a late modern society in which other patterns shape our identity. The historical summary of the paper Dagens Nyheter illustrates how the Swedish society is formed in relation to Islam and Muslims. It provides a deeper understanding of the problems in the swedish multicultural society today..

Detta examensarbete är en kvalitativ studie kring likabehandlingsplaner i grundskolans senare år. Syftet med studien har varit att med hjälp av den kvalitativa textanalysen analysera de nationella styrdokumenten samt de lokala handlingsplanerna. För att på så vis få en inblick i hur skolorna har valt att formulera det praktiska arbetet med likabehandling utifrån de sju diskrimineringsgrunderna i sina likabehandlingsplaner. Vidare har vi även ställt skolornas likabehandlingsplaner i relation till de nationella styrdokumenten Skolverkets Allmänna råd[1]samt DO, BEO och Skolinspektions handledning[2]. Vidare har vi i denna studie utgått från följande frågeställningar: Frågan till de nationella styrdokumenten är följande:Hur kommer likabehandling till uttryck i Skolverkets Allmänna råd[3] samt i DO, BEO och Skolinspektionens handledning[4]? Frågor till lokala handlingsplaner:Hur har skolorna valt att formulera det praktiska arbetet med likabehandling samt diskrimineringsgrunderna i sina likabehandlingsplaner?Hur förhåller sig grundskolornas likabehandlingsplaner till Skolverkets Allmänna råd[5]samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning[6]? Metoden vi har använt oss av är en kvalitativ textanalys.

Uppsatsen har syftat till att undersöka och kartlägga den rättsliga regleringen av strandskyddet i allmänhet och reglerna om dispensfrågor i synnerhet. Fokus i denna uppsats har därför varit att ingående redogöra för de olika dispensmöjligheterna som sedan 2009 finns angivna i lagtext. Syftet har även varit att kortfattat beskriva strandskyddets historiska utveckling. Undersökningen har genomförts genom att studera aktuell lagtext för området, samt undersöka förarbeten, praxis och doktrin. Resultatet har främst visat på ett ökat inflytande för kommuner vad gäller dispensprövningar.

We got in contact with Marco AB, who we?ve had contact with before concerning earlier projects, to find out if they were interested in arranging a larger project for our last class (Examensarbete 15hp). They were very positive to this proposition, and soon they offered us a project regarding reconstruction of their current mechanical device that absorbs all the force from the lift itself when it is at a predefined level (sv. sjunkspärr). The current solution does fulfill the requirements that are given, however it is not a solution that gives a high level of satisfactory.

We got in contact with Marco AB, who we?ve had contact with before concerning earlier projects, to find out if they were interested in arranging a larger project for our last class (Examensarbete 15hp). They were very positive to this proposition, and soon they offered us a project regarding reconstruction of their current mechanical device that absorbs all the force from the lift itself when it is at a predefined level (sv. sjunkspärr). The current solution does fulfill the requirements that are given, however it is not a solution that gives a high level of satisfactory.

In this thesis we study the development of post-earnings announcement drift (PEAD) in the Swedish equity market from 2000 to 2009. By forming portfolios based on the stock price reaction to quarterly reporting we show that the characteristics of PEAD have changed. We demonstrate that negatively surprising companies show a positive drift during a holding period of six months sufficiently large to render the trading strategy unprofitable. This development holds from 2005 and onwards and these results contradict many a study which finds the same portfolio construction to be indeed profitable. We argue that this development is a trend that will not only affect our study but future studies as well..

In many earlier investigations a recall advantage of auditory lists spoken in a single voice has been found over recall of lists spoken in two alternating voices. One explanation proposed is an organization strategy which makes recall of alternating-voice lists so difficult. The strategy implies sorting same-voice words into same-voice groups at encoding. Based on this proposition, it was assumed that voice-by-voice recall would be better than recall in order of presentation, as then the recall instruction and the organization of items in memory would be in concordance. The present experiment tested and was unable to support this hypothesis.

År 2007 var det högkonjunktur och ett bra år för svenska företag. Den finansiella krisen, vars effekter blev kännbara i Sverige under år 2008, förde dock med sig ökad instabilitet i världsekonomin och finansiella risker såsom kredit-, likviditets-, ränte-, valuta och prisrisk blev i hög grad aktuella. År 2009 var det lågkonjunktur och situationen för företagen såg därmed mycket annorlunda ut. Denna studie undersöker i vilken utsträckning företag i indexet Stockholm OMX 30 har förändrat sin finansiella riskrapportering i årsredovisningen mellan åren 2007 och 2009. Mot bakgrund av de regelverk som finns för riskrapportering, samt tidigare forskning på området, har ett mått på kvalitet definierats.

Enda sedan den först introducerades på 1870-talet har telefonen spelat en viktigt roll i kommunikationen människor mellan. Utvecklingen inom telekombranschen har skett i ett rasande snabbt tempo under de senaste 30-40 år, och idag är det vanligare med en mobiltelefon än en fast telefon. En populär variant av mobiltelefonen är den så kallade smarta mobilen som bland annat gör det möjligt att nyttja mer avancerade program och tjänster än i en traditionell mobiltelefon. Sedan början av 2000-talet har röstsamtal över internet, så kallad VoIP, ökat allt mer. Fördelen med VoIP är främst att samtal mellan datorer i regel är helt kostnadsfria vilket gör dessa tjänster utmärkta för långdistanssamtal. I och med att antalet smarta mobiler ökar samtidigt som marknaden för VoIP växer har mobiloperatörerna börjat se detta som ett större hot mot sina intäkter.

Svenska dagstidningar använder allt mer journalistiskt material producerat av nyhetsbyråer. I en majoritet av alla svenska medier upptas också en stor del av utrymmet av material som levererats från nyhetsbyråer. Användningen av centralt producerat material har kritiserats för att både likrikta medieinnehållet och för att minska mångfalden på dagspressmarknaden.   Det finns emellertid stora luckor i forskningen kring sportjournalistik och få forskare har tagit reda på hur stor andel av tidningars artiklar, notiser och krönikor på sportsidorna som faktiskt är skrivna av Tidningarnas Telegrambyrå eller någon annan nyhetsbyrå.   Denna undersökning visar nu att det finns en likriktning på sportsidorna i åtminstone Sundsvalls Tidning och Dagbladet, med avseende på användningen av centralt producerat material. Under två vanliga veckor år 2009 är 47 procent av den förstnämnda tidningens artiklar, notiser etc. skrivna av en eller flera nyhetsbyråer.

År 2007 var det högkonjunktur och ett bra år för svenska företag. Den finansiella krisen, vars effekter blev kännbara i Sverige under år 2008, förde dock med sig ökad instabilitet i världsekonomin och finansiella risker såsom kredit-, likviditets-, ränte-, valuta och prisrisk blev i hög grad aktuella. År 2009 var det lågkonjunktur och situationen för företagen såg därmed mycket annorlunda ut. Denna studie undersöker i vilken utsträckning företag i indexet Stockholm OMX 30 har förändrat sin finansiella riskrapportering i årsredovisningen mellan åren 2007 och 2009. Mot bakgrund av de regelverk som finns för riskrapportering, samt tidigare forskning på området, har ett mått på kvalitet definierats.

Vilket arbetssätt har den svenska styrkan i Afghanistan, specifikt i PRT Mazar-e-Sharif, i förhållande till arbetsmetoderna minimum force och show of force? Har det skett någon förändring i arbetssättet mellan 2006/07 och 2009/10? Vad kan en eventuell förändring bero på och kan man se någon inriktning för framtiden? Genom en jämförande fallstudie skall uppsatsen analysera hur den svenska styrkan i Afghanistan förhöll sig till arbetssätten minimum force och show of force vid två olika tidsperioder. Genom att analysera två tidsperioder kan man komma fram till om en förändring i arbetssätt skett samt undersöka anledningarna till den. Resultatet av analysen visar att under åren 2006/07 arbetade svenskarna i mångt och mycket efter metoden minimum force genom användandet av lätta fordon och små patruller. Under 2009/10 har dock en förskjutning mot arbetssättet show of force upptäckts genom införandet av tyngre fordon och fler vapensystem.

Denna studie undersöker inköpen av offentlig konst i fyra kommuner (Botkyrka, Haninge, Järfälla och Solna) i Stockholms län under åren 2009-2011. Målet med undersökningen har varit att jämföra kommunernas inköp och att utifrån resultaten ställa frågan om hur den offentliga konstens praktik och placering förstås i kommunerna. Undersökningen har också ställt frågor om hur denna praktik ser ut i jämförelse med samtida diskussioner om hur offentlig konst kan och skall förstås. En kortare introduktion till enprocentregeln och hur den använts i Stockholms kommuner ges också i denna uppsats. Studien omfattar totalt 199 verk från dessa fyra kommuner inköpt under 2009-2011 och innehåller allt från textilcollage, grafisk konst som litografier och bronsskulpturer till verk som innehåller ?mänsklig aktivitet?.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur ordet feminist är laddat och hur ordet används. Redan nu föreslår några att ordet bör bytas ut, i korpusarna från Språkbanken använde några skribenter humanist eller jämställdist istället för ordet feminist. För att se hur ordet har ändrats över tid har jag använt mig av tre olika korpusar från Språkbankens textkorpus Korp. De tre korpusarna som har varit materialet är: Bloggmix 2004, Bloggmix 2009 samt Bloggmix 2014.Jag gjorde en innehållsanalys där jag konstruerade ett analysinstrument som användes på samtliga material. Sammanfattningen är att ordet feminist är väldigt laddat, både i positiv samt i negativ bemärkelse.