Interdisciplinärt examensarbete inom lärarprogrammet, LSV410 15 hpÄmne: Svenska språketTermin: HT 2014Handledare: Peter Andersson.

Denna studie undersöker läsbarheten i ledargenren i morgontidningarna DN och SvD med hjälp av läsbarhetsfaktorerna; meningslängd, bisatsfrekvens, personliga Pronomen och personord, LIX samt OVIX. Hypotesen som prövas i uppsatsen är att ledargenren, liksom skriftspråket i allmänhet, har gått mot ett allt ?enklare? och mer läsbart språk med mer inslag av talspråklighet. En annan hypotes är att DN som är en liberal tidning har ett enklare språk än SvD som är konservativ/moderat. Materialet består av sammanlagt 12 ledartexter från åren 2004, 2008 och 2012.

Syftet med studien är att undersöka i vilka sammanhang som användningen av Pronomenet hen förekommer i inlägg på Twitter. Hen är ett kontroversiellt Pronomen och fungerar som ett könsneutralt alternativ till Pronomen som han och hon. Med hjälp av diskurspsykologi tillsammans med influenser av konversationsanalys och ett fokus på kön analyseras användningen av hen som påträffats i 252 inlägg under ett dygn, vilket inkluderar både konversationer och enskilda inlägg. Resultatet har delats in i sex kategorier, dessa är: anonymiserande, okänd könsidentitet, könsöverskridande, generisk, icke-mänskligt och negativ. Resultatet pekar på ett tydligt mönster gällande användningen av hen i de enskilda inläggen, vilket visar en relation mellan hen och en anonymiserande referens där hen exempelvis används i relation till en vän eller min chef.

I denna studie analyseras funktionen av ordet hen i syfte att undersöka hur ordet används i dag. Hen fungerar som könsneutralt Pronomen i svenskan men fyller även andra syntaktiska och könsöverskridande funktioner. Materialet har analyserats med en kvantitativ ansats och består av texter från dagspress där de olika förekomsterna av hen har kategoriserats efter funktion och texttyp. Uppsatsens avsnitt om teori behandlar språkplanering, feministisk språkplanering och hens uppkomst. Resultatet visar att hen främst fyller syntaktiska funktioner i dagspress, där 143 av 167 förekomster av ordet användes i funktioner som i den här studien kategoriserats som syntaktiska.

I den här uppsatsen behandlas det könsneutrala Pronomenet hen, som har debatterats livligt under 2012. Tidigare studier har visat att ordet främst är etablerat i hbtq- och feministkretsar och att det framför allt fyller en funktion i att problematisera kön. Uppsatsens syfte är att närmare beskriva betydelser och funktioner för ordet hen samt att undersöka huruvida ordet i dag förekommer i kontexter som inte är direkt knutna till feministisk eller hbtq-relaterad verksamhet.Uppsatsens teoridel behandlar feministisk språkteori och språkvårdsteori, främst enligt Cameron (1992) och Pauwels (1998; 2003). Här redogörs också för bakgrunden till ordet hen samt några av de queerteoretiska och skrivtekniska motiv som har anförts för att införa ett könsneutralt Pronomen.I studien analyseras användningen av hen i 100 bloggtexter och 100 tidnings­texter, dvs. 200 belägg, från hösten 2012 utifrån morfosyntaktiska, funktionella och kontextuella perspek­tiv.

Undersökningen som gjorts i denna uppsats har som främsta syfte att kartlägga attityder till delar av könsneutralt språkbruk och orsakerna till dessa hos en specifik grupp av informanter ? studenter på universitetsnivå. Studenterna har valts utifrån vilket vetenskapsområde de studerar inom. De för undersökningen aktuella vetenskapsområdena är humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet samt medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet. Ur informantgruppen från humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet har två studentgrupper från historisk-filosofiska fakulteten samt juri­diska fakulteten valts ut till en senare del av undersökningen.De delar av det könsneutrala språkbruket som undersöks är Pronomenet hen, företeelsen att det generaliserande Pronomenet man byts ut mot en, samt könskonträra namn.

I den stora hen-debatten under 2012 saknades barnens perspektiv. Syftet med denna uppsats är att belysa det genom att ta reda på vilka Pronomen förskolebarn använder i sitt samtalande om barnboken Kivi och monsterhund som endast innehåller könsneutrala Pronomen. Materialinsamlingen gjordes genom barnintervjuer i fokusgrupper där fyra- och femåriga förskolebarn fick samtala om boken och som analyseringsmetod har en mestadels kvantitativ metod använts för att ta reda på Pronomenens frekvens. Resultaten visar att barnen inte reagerade nämnvärt på hen och använde det inte heller själva. Kivi omnämndes av barnen som han medan monsterhunden refererades till som den eller han.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka och analysera några uppfattningar av den skrivna textens utformning i åtgärdsprogram för elever i grundskolan. I studien deltar tre skolledare och två lärare som alla företräder tre olika skolor. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer samt genom kompletterande textanalyser av totalt nio avidentifierade åtgärdsprogram, tre från vardera skola.Resultatet utifrån intervjuutsagorna visar att det förekommer både likheter och skillnader när det gäller respondenternas uppfattningar om hur och för vem åtgärdsprogram skrivs. Samtliga respondenter framhåller vikten av att både elev och vårdnadshavare närvarar när ett åtgärdsprogram upprättas. Samtidigt framkommer vissa skillnader i fråga om yrkesansvar för rektorer respektive lärare.

Språk både reflekterar och påverkar vår världssyn. Hur mottas då försök från gräsrotsnivå att introducera ett könsneutralt Pronomen i ett språk som speglar den i samhället rådande könsdikotomin? Syftet med denna uppsats är att utifrån Hirdmans och Butlers respektive genusteorier undersöka vilken inställning användare på ett stort svenskt internetforum har till det könsneutrala personliga Pronomenet hen. Undersökningen genomfördes med hjälp av en internetbaserad enkät som besvarades av cirka 150 personer. För att analysera svaren till de slutna frågorna tog vi hjälp av statistikprogrammet SPSS och för att bearbeta de öppna frågorna har vi använt oss av en tematisk analys.

Denna uppsats syftar till att belysa och diskutera kristen feministteologi, med fokus på hur det patriarkala språket inom kristen tradition påverkar kvinnor inom religionen, samt hur feministteologer använder och tolkar detta patriarkala språk för att göra det inkluderande även för kvinnor. Detta tar sig uttryck bland annat genom att benämna Gud med kvinnliga Pronomen bredvid de manliga, såsom Gud Fader och Moder. Genom att tillämpa litteraturstudium som metod framgår att kvinnor från början var i majoritet i den tidiga kyrkan, som bestod av dem som följde Jesus under hans levnadsår och närmast efter hans död. Därefter tar män allt mer över religionen och gör den till sin egen, inte minst genom de paulinska breven som blivit normerande för kristendomens etik och moral. Angående resultatet av vad jag kom fram till kan sägas att trots att det kristna språket utesluter kvinnor i teorin, är det de kristna männen som har uteslutit kvinnor i praktiken, och sedan trettio till fyrtio år tillbaka i tiden har en våg av feministteologer kämpat för att kvinnor ska känna sig mer delaktiga i sin religion, samt synas och höras. Detta har gjorts genom att omdefiniera språk, omvärdera vikten av grammatik och genom att lyfta kvinnlig erfarenhet, exempelvis genom att lyfta fram det kvinnliga i treenigheten, och genom att försöka tala om Gud även med kvinnliga Pronomen och med kvinnliga egenskaper..

Genom att undersöka aspekterna kongruensböjning av adjektiv efter naturligt genus, yrkestitlar och generisk användning av han vill jag med denna uppsats utreda om svenskan är på väg mot könsneutralitet under en tidsperiod på cirka 40 år. Mer specifikt kan sägas att jag med mina undersökningar ville kontrollera om kongruensböjning av adjektiv efter naturligt genus verkar avta, om yrkestitlar i mindre omfattning än tidigare inkluderar kön och om generisk användning av han ser ut att ersättas av den i svenska lagtexter.Jag har använt mig av korpusar som finns att tillgå på Språkbanken på Göteborgs universitets hemsida för mina undersökningar, där materialet i den äldsta korpusen är från 1965.Min hypotes är att svenskan är på väg mot könsneutralitet, vilket i stort sett verkar stämma överrens med mina resultat. Det jag har fått fram för kongruensböjning av adjektiv efter naturligt genus är ändelsen ?a används allt oftare, även i kombination med maskulinum, medan bruket av ändelsen ?e verkar minska. För yrkestitlar visar mina undersökningar att det ursprungligen "inbyggda" könet i stort sett blir mindre betydande.

In this paper, generic reference in a collection of juridical texts is examined, with focus on third person singular pronouns. The object of the study is to find out which generic pronouns occur in the material along with their relative distribution, but also to display further use patterns and to offer plausible explanations for these patterns. Another object is to evaluate whether the use of generic pronouns corresponds with language planners? recommendations for non-sexist language. The corpus studied consists of Rikspolisstyrelsens författnings­samling (?Statute Book of the Swedish National Police Board?), comprising 172 documents written between 1974 and 2009.The study is divided into two parts.

Abstrakt: Sedan en tid tillbaka pågår en intensiv debatt i Sverige kring könsneutrala ordet Hen och om man överhuvudtaget ska använda sig av ett könsneutralt ord och undvika att benämna kön i en del sammanhang. Syftet med denna undersökning var att undersöka hur könsneutrala Pronomen ? Hen påverkar människors attityder. Det är en kvantitativ studie i experimentell design, utförd genom enkätundersökningar där frågor om känslor, beteende och uppfattningar om ordet Hen efterfrågas. Antas det generellt att en text handlar om män även om det inte är definierat? Blir samhället mer förutsättningslöst med användning av könsneutrala ordet hen? Attityder är inte lätta att förutspå, människor vet vad som är rätt och fel men agerar inte alltid utifrån sin vetskap, samt med tillräckligt stor påverkan kan en person ändra sin attityd.

Abstrakt: Sedan en tid tillbaka pågår en intensiv debatt i Sverige kring könsneutrala ordet Hen och om man överhuvudtaget ska använda sig av ett könsneutralt ord och undvika att benämna kön i en del sammanhang. Syftet med denna undersökning var att undersöka hur könsneutrala Pronomen ? Hen påverkar människors attityder. Det är en kvantitativ studie i experimentell design, utförd genom enkätundersökningar där frågor om känslor, beteende och uppfattningar om ordet Hen efterfrågas. Antas det generellt att en text handlar om män även om det inte är definierat? Blir samhället mer förutsättningslöst med användning av könsneutrala ordet hen? Attityder är inte lätta att förutspå, människor vet vad som är rätt och fel men agerar inte alltid utifrån sin vetskap, samt med tillräckligt stor påverkan kan en person ändra sin attityd.

Minoriteter i samhället riskerar att bli exkluderade och diskriminerade på olika sätt. Transsexuella är en grupp som är utsatta för dessa risker inte bara i samhället utan också i vården. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar mötet mellan sjukvårdspersonal och transsexuella i vården. Transsexuella hade svårigheter att finna vårdpersonal som var respektfulla angående deras könsidentitet, detta gav till följd en barriär till vården och gjorde den svåråtkomlig. Vidare upplevde patientgruppen ointresse från personal och det resulterade i en brist gällande deras vårdbehov.