Med denna uppsats har vi velat kombinera våra kunskaper inom filmvetenskapen med våra kunskaper i företagsekonomi, då speciellt marknadsföring. Vi delar upp film efter två olika begrepp, high concept och low concept. Kärnan i high concept är att filmen ska vara säljbar och att handlingen ska vara så enkel att den går att beskriva med ett fåtal ord. Användandet av kända skådespelare samt uppföljare som surfar på tidigare succéer är vanliga knep. De storsäljande Hollywoodfilmerna, även kallade Blockbusters, är ofta i detta format.

Bakgrund: Rapporter och studier belyser utvecklingsbehovet inom hälso- och sjukvården avseende salutogena förhållningssätt. Få systematiska hälsofrämjande arbetsmetoder existerar samt att ett helhetsperspektiv där den enskilde patientens resurser tillgodoses, bör vara centralt. Denna studie avser att skapa ökad kunskap om hur arbetet med patientens resurser ser ut.Syfte: Syftet var att undersöka hur specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård identifierar, värderar och använder sig av resurser hos patienter med psykisk ohälsa.Metod: Kvalitativ design valdes för att ge svar på syftet. Datainsamlingsmetoden var intervju där sex specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård deltog. Forskningsfrågorna besvarades via frågor av öppen karaktär.

AbstractClimate and environmental issues are of paramount importance. Researchers agreethat we must all contribute to a reduction of gases that contribute to climatechange. Energy consumption must decrease within all sectors and the Promotionof renewable sources of energy must be introduced.Each sector should aspire to decrease its energy consumption. Energyconsumption is strongly linked to waste gases that contribute to climate change.Passive houses are a part of the construction industry's methods to attain energyconservation.Passive houses are derived from low energy houses and super insulated houses. Apassive house is intended to obtain heat from the inhabitants and through theiractivities.

Syftet: Syftet med vår uppsats är att undersöka i vilken mån tänkesättet bakom begreppet kundlojalitet används i samarbetet mellan Resurs Bank och butikerna, samt att analysera hur kundlojalitetsprogram kan användas för att fördjupa samarbetet mellan en sidoleverantör och dess betjänade butiker.Undersökningsfrågor: Hur arbetar Resurs Bank med sin kundlojalitet? Hur värvar Resurs Bank sina kunder och på vilka sätt kan man kvarhålla sina kunder på sikt?Slutsats: Vi har genom hela uppsatsen försökt betona vikten av starka relationer. Konklusionen som blev avgörande för vårt studiefall är att bankens roll som sidoleverantör är betydande. För att dessa relationer ska fungera krävs det ett välfungerat samarbete som bygger på täta förbindelser. Vidare betraktar vi situationen som sådan att båda parterna har stora möjligheter att nyttja varandras tjänster på ett resultatinriktat sätt.

Alltfler människor har idag råd att unna sig något exklusivt och det finns en växande konkurrens på marknaden. Det finns därför också många böcker inom marknadsföring som talar om för företag hur de kan göra för att nå framgång med sina varumärken. Vårt syfte med denna uppsats är att titta på några av dessa teorier och att utifrån ett företagsperspektiv undersöka vilka faktorer i modern marknadsföringsstrategi som är tillämpbara på exklusiva varumärken. Frågeställningen som vi ska besvara är:Hur jobbar företag för att framställa och förstärka en exklusiv image i deras varumärken? För att besvara frågeställningen har vi gjort tre observationer i Köpenhamn.

Arbetsplatsen har kommit att bli en viktigt arena där hälsan och förutsättningarna för hälsan kan påverkas. De senaste åren har det skett en positiv utveckling gällande den fysiska arbetsmiljön men inte gällande den psykosociala arbetsmiljön där speciellt anställda inom hälso- och sjukvården upplever en allt mer pressad arbetssituation. Litteraturgenomgången kring psykosociala arbetsförhållanden visar att det finns lite forskning gjord kring positiva aspekter av socialt stöd och hälsa. Detta ses som ett problem då det i arbetsmiljön ligger en avsevärd potential i främjandet av hälsa och att fokus bör förflyttas från det patogena till det salutogena synsättet. Syftet var att ur ett salutogent perspektiv se det sociala stödets betydelse på arbetsplatser inom privat hälso- och sjukvård samt undersöka medarbetarnas självuppskattade hälsa och upplevelser av arbetsplatsen och arbetssituationen.

Under de senaste decennierna har det inom HR (Human Resources) skett en domänutvidgning, där allt större ansvar tas för fler aspekter av människors liv. Man får ofta ett intryck av att det finns ett genuint intresse för människors liv och hälsa bortom arbetet. Ett grundläggande antagande inom HR är emellertid att välmående individer leder till en ökad produktivitet. Därigenom finns en otydlighet i det egentliga syftet med de av arbetsgivarnas aktiviteter som syftar till människors hälsa och välmående. Det finns därmed anledning att närmre studera de idéer om människors arbete, tid och liv som cirkulerar inom HR.HR som kunskapsområde och branch är dock svårt att fånga i ett enda empiriskt material.

Bakgrund: elevers hälsa och delaktighet har stor betydelse för deras skolprestationer, trivsel och möjlighet att fungera i skolmiljön. Goda skolprestationer är en skyddsfaktor för unga eftersom det minskar sannolikheten för sviktande hälsa, både psykisk och fysisk. Alla elever, inom grund- och gymnasieskola, ska ha tillgång till en samlad elevhälsa där skolsköterskan ingår. Delar av skolsköterskans arbete är lagstadgat, exempelvis de hälsosamtal som ska erbjudas alla elever. Syfte: Syfte med denna studie var att få ökad kunskap om vad som beskrivs som framgångsfaktorer för att elever ska uppleva delaktighet i sitt hälsosamtal eller i andra samtal/möten med sin skolsköterska.Metod: Systematisk litteraturstudie där data består av fem artiklar. Analysen gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Sex underkategorier trädde fram som sedan byggde upp tre kategorier.

Övervikt och fetma hos barn har ökat kraftigt sedan 1980-talet i Sverige. Det finns flera hälsorisker för barn med övervikt eller fetma och problemen kan bli större om övervikten permanentas kvar till vuxen ålder. Diabetes typ-2, lågt självförtroende och hjärt- och kärlsjukdomar är ett fåtal exempel på besvär som kan uppstå i samband med övervikt och fetma. Fetma och fetmarelaterade sjukdomar kostar samhället tre miljarder kronor per år i Sverige för vård och behandling. Därefter tillkommer kostnader för bland annat läkemedel, sjukskrivning och förtidspensionering.

Inledning: Distriktssköterskor har ett stort ansvar gällande blodtrycksmätning samt uppföljning av patienter med risk för hypertoni eller som behandlas för hypertoni inom primärvården. Blodtrycksmätning är en undersökningsmetod som förutsätter att den utförs korrekt med hänsyn till felkällor och rätt förfarande för att mätvärdet ska kunna tolkas rätt. Det finns ett flertal olika riktlinjer för hur standardiserad blodtrycksmätning bör utföras. Att arbeta hälsofrämjande är grundläggande i distriktssköterskors förhållningssätt och samtal kring livsstilsåtgärder är en viktig del i samband med behandling och förbyggande av förhöjt blodtryck. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur blodtrycksmätning går till vid besöket hos distriktssköterskan samt vilka aspekter som tas upp i samtalet i samband med besöket.

There are plenty of exciting changes being developed in Tre Högar´s Park, which is located in the district of Linero, eastern Lund. A project group representing Linero If, Lugi Tennis and Linero/Östra Torn Health centre, has been created and is responsible for managing a development project of the Park. Their main focus is to create sports, exercise, health-Promotion, health-care, recreation and rehabilitation facilities. They view the park area as having great potential and will transform it into a purpose built park for Health and Exercise. There are various authorities involved with and engaged in the scheme; aside from the project group, the municipality of Lund, The sport association of the handicapped and local schools are being consulted.

Författare:   Alexander Falck, Ekonomprogrammet inriktning marknadsföring Sebastian Ivarsson, Enterprise and Business DevelopmentHandledare:                      Kåre SkållerudExaminator:                      Frederic BillTitel: Att marknadsföra döden: en jämförande studie mellan tjänstemarknadsteori kontra begravningsbyråers arbetssätt.Bakgrund och problemdiskussion: Produkter och tjänster marknadsförs på olika sätt, för att marknadsföra tjänster så har den ursprungliga marknadsföringsmixen från Kotler utökats med ytterligare tre delar för att beskriva det som är viktigt i tjänstemarknadsföringen. Begravningsbyråer befinner sig idag i en efterfrågesituation som kallas negativ efterfrågan. Negativ efterfrågan innebär att kunden inte vill veta av företagens produkter. Denna situation skapar frågetecken till hur begravningsbyråer egentligen marknadsför sig då kunden inte är intresserade av företagets produkter. Vid vår förberedande forskning visade det sig att det hade författats väldigt lite på området.

Nyckelord: hälsofrämjande, hälsoutvecklare, folkhälsovetenskap, utbildning, arbetsmarknad, upplevelserTitel: ?Så mycket mer än bara morötter och joggingdress?? En kvalitativ studie som belyser hur utexaminerade hälsoutvecklare vid Örebro Universitet upplevde sin utbildning och mötet med arbetsmarknaden.Bakgrund: Det folkhälsovetenskapliga arbetsfältet är en relativt ny vetenskaplig disciplin. Antalet studier som belyser folkhälsovetarnas villkor på arbetsmarknaden är få och merparten av dessa är av kvantitativ art.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur hälsoutvecklare vid Örebro Universitet som utexaminerats mellan åren 2004-2007 upplevde sin 3-åriga utbildning på Hälsoutvecklarprogrammet samt deras upplevelser av mötet med arbetsmarknadens villkor.Frågeställningar: Vilka upplevelser har hälsoutvecklare av mötet med arbetsmarknaden? Vilka upplevelser har hälsoutvecklare av bemötandet av det hälsofrämjande perspektivet på arbetsmarknaden? Vilka upplevelser har hälsoutvecklare av sin utbildning?Metod: För att hitta nyanser och ett ökat djup i forskningsfrågan genomfördes kvalitativa intervjuer med respondenter från Hälsoutvecklarprogrammet som examinerats mellan 2004-2007. Intervjuerna transkriberades och därefter genomfördes en innehållsanalys där teman, kategorier och subkategorier utformades.Resultat: Respondenterna upplever att en bred utbildning försvårar möjligheten att professionalisera sig på arbetsmarknaden där det finns en del legitimitetssvårigheter.

Mycket pekar på att det finns en brist hos många svenska unga kvinnor vad gäller kunskap om fertilitet och reproduktion. Det finns ett behov av att formulera ett evidensbaserat redskap för barnmorskor att använda sig av i samtal om en Reproduktiv Livsplan och för att ge hälsoförebyggande information inför en eventuell graviditet.Syfte: Studiens syfte var att genomföra en pilotstudie beträffande implementering av en Reproduktiv Livsplan i svensk vårdkontext. Ett andra syfte var att testa ett instrument och proceduren inför kommande forskningsprojekt samt att utvärdera dess effekt. Metod: Föreliggande studie hade en kvantitativ ansats och hade designats som en randomiserad kontrollerad interventionsstudie. Totalt deltog 75 unga kvinnor i tre grupper; interventionsgruppen (IG), kontrollgrupp 1 (CG1) och kontrollgrupp 2 (CG2).

Bakgrund Forskningen om lärares arbetssituation har mestadels utgått från det patogena synsättet och identifierat problem och riskfaktorer. Därför behövs det mer salutogen forskning som lyfter fram hälsoskapande faktorer och uppmärksammar samt ger underlag för att utveckla goda arbetssätt och arbetsformer. Dessa kan sedan underlätta arbetet och därigenom förbättra hälsan och välbefinnandet i arbetslivet för lärare. Syfte Syftet med studien var att utifrån teorin om känsla av sammanhang (KASAM) identifiera arbetsrelaterade faktorer och processer som lärare uppfattar som stärkande och hälsofrämjande. Metod Tre fokusgruppsintervjuer, varav en i en gymnasieskola och två i en grundskola i södra Sverige, genomfördes med sammanlagt tio lärare. Materialet analyserades med deduktiv innehållsanalys med teorin om känsla av sammanhang som analysmatris. Resultat Arbetsrelaterade specifikt stärkande resurser för lärare har identifierats och analyserats in i KASAM-teorins tre komponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Meningsfullhet finns inbyggd i lärarnas uppdrag.