Försäkringskassans (FK) handläggare är en central person för att en smidig rehabilitering av långtidssjukskrivna skall kunna äga rum. Jag har velat visa hur FK:s insatser har tett sig för ett antal patienter sett ur företagshälsovårdens perspektiv. Patienterna som har studerats har varit bokade för rehabilitering hos företagshälsovården och de har följts under ett år. FK:s samordningsansvar har tagit sig uttryck i ställningstagande till sju rehabiliteringssteg där första steget är återgång i arbete utan andra insatser än de rent medicinska och det sjunde steget innebär bedömningen att patienten är långvarigt eller varaktigt arbetsoförmögen. I denna studie som enbart visar rehabiliteringen för ett begränsat antal patienter under en begränsad tid kan man ana FK:s närvaro främst i form av begäran om ?särskilt läkarutlåtande om hälsotillstånd? LUH.

Kontakturtikaria är en typ I reaktion medan kontaktallergiskt eksem är en typ IV reaktion. Detta gör att det teoretiskt är svårt att förklara det samband mellan kontakturtikaria och eksem som ibland beskrives i kliniken av patienter och läkare. Frågan blir aktuell tex hos vuxna atopiker med kontakturtikaria som i sitt arbete ständigt kommer i kontakt med allergenet men som inte har slemhinnesymtom eller andra typ I reaktioner pga sitt allergen (jfr bagarsnuva), att ge dessa patienter rekommendationen att på grund av sin kontakturtikaria sluta på sin arbetsplats är svårt. Syftet med studien var att utveckla en metod för att undersöka om det finns ett samband mellan kontakturtikaria(typ I reaktion) och eksem(typ IV) reaktion. Vi jämförde patienter med atopi och kontakturtikaria (mot mjöl) med patienter med enbart atopi, dels med epikutantestning dels med användartest, ROAT, med mjöl och placebo (maizena).

Undersökningen avsåg att testa användbarheten av modellerna i arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1998:1,Bil A för att riskbedöma olika arbetsplatser i ett verkstadsföretag. Bil A beskriver en förenklad metod för riskbedömning.Avsikten var att undersöka både tunga och lätta arbeten som tillsammans någorlunda väl representerade arbetet i verkstaden. Man ville riskbedöma arbetsplatser, där det förekom belastningsskador samt leta fram lätta arbetsuppgifter, där personal med rehabiliteringsbehov skulle kunna arbetsträna.Sammanlagt undersöktes arbetsplatser som sysselsätter ca 160 personer . I verkstaden arbetar ca 450 personer.Man gick igenom 5 ?tunga? arbetsplatser och 8 ?lätta? arbetsmoment tillsammans med arbetsledare eller arbetare.

Projektet syftade till att kartlägga arbetets krav och fysisk kapacitet hos poliser i Skåne och att ta fram ett förslag till framtida konditionstest inom polismyndigheten i Skåne. I studien undersöktes en grupp poliser (n=16 män och n=4 kvinnor) och dessa jämfördes med två andra åldersmatchade yrkesgrupper, nämligen kontorsarbetare och grovarbetare. Vidare analyserades specifika fysiska krav inom polisarbetet genom en intervju med två poliser. Sammanfattningsvis visade resultatet på att poliser hade samma konditionsnivå som de andra jämförelsegrupperna. Polisernas konditionsnivå motsvarade kravet vid ett stillasittande kontorsarbete ! Polisarbetet ställde under viss tid av arbetet högre krav på psykisk och fysisk kapacitet, vilket innebar att stor risk fanns för att arbetets krav översteg den enskilde polisens kapacitet.

I denna studie har man granskat 15 sjukskrivningsintyg som kommit i retur från Försäkringskassan till Leksands Vårdcentral under tiden mars-oktober 2009. Till dessa valdes 30 kontroller, två för varje intyg i retur, som matchades enligt ?samma doktor?, ?samma vecka? och ?samma diagnosgrupp?. Vid en statistisk jämförelse av olika variabler på intygen som kommit i retur och dess kontroller fann man att man inte kunde peka ut någon enskild faktor som avgörande för om ett intyg kommer i retur. I några fall hade sjukskrivningens längd överskridit sex månader och försäkringskassan ville därför ha patientens arbetsförmåga prövad mot hela arbetsmarknaden istället för mot patientens nuvarande arbetsuppgifter.

Projektet är genomfört för att utvärdera om det har stor betydelse att på en arbetsplats ha tillgång till en företagssköterska ?på plats?. Studien omfattade tiden från 1 januari 2006 fram till 31 augusti. Resultatet är baserat på vilken typ av arbetsuppgifter samt vad man ?söker? för.

Syfte:Att utvärdera hur fysisk träning hos en grupp friska kontorsanställda kan förbättra deras kondition och syreupptagningsförmåga samt öka deras välbefinnande både på arbetsplatsen och på fritiden.Undersökt grupp och metod:Samtliga anställda genomgick en hälsokontroll omfattande läkarundersökning, blodprovstagning samt konditionstest.Gruppen deltog i gemensamma träningsaktiviteter, vilket innebar joggning samt cirkelträning. De flesta tränade dessutom på egen hand ytterligare en gång per vecka.Parallellt med detta genomfördes också konferenser och matlagningskurser,där deltagarna fick lära sig mer om livsstil, kost och hälsa.Sedan friskvårdsprojektet startade år 2000 har deltagarna genomgått 1-2 hälsokontroller med konditionstest per år.Gruppen har också fått svara på en enkät om friskvårdsprojektet och hur träningen påverkat upplevd stress och välbefinnande.Resultat/diskussion:De som deltagit i friskvårdprojektet har som förväntat förbättrat sin kondition och syreupptagningsförmåga. Intressant är att så många i enkäten svarat att dom upplever en bättre hälsa, bättre prestation på arbetet, bättre relation till arbetskamrater, större lust att gå till jobbet samt mindre stress och mer ork för sociala aktiviteter.Slutsats:Friskvårdssatsningen gav ett ökat välbefinnande och mer ork både på arbetet och fritiden. Detta kan för företaget vara positivt då de anställda presterar bättre på sitt arbete..

Bakgrund: Sömnstörningar är ett vanligt förekommande problem med konsekvenser för hälsa och arbetsförmåga. Flera studier har visat att kognitiv beteendeterapi (KBT) kan vara en effektiv behandling för insomni. KBT innebär att kopplingen mellan sömnproblem och sängläge bryts genom kortare sovtid (sömnrestriktion) och undvikande av vaken tid i sängen (stimuluskontroll), parallellt med medvetandegörande och förändring av negativa tankar. Syfte: Syftet med denna studie var att utvärdera effekten av den 7-veckors KBT-behandling mot insomni som beteendevetare och företagsläkare på FHV i Lunds Kommun utförde i tre gruppomgångar under 2007-2008 för anställda i Lunds Kommun.Metod: 13 anställda med insomni behandlades för insomni med KBT. Samtliga deltagare var kvinnor med en medelålder på 48 år.

Korttidsfrånvaron inom Omsorgsförvaltningen i Värnamo kommun har av arbetsledningen befunnits hög och man har då valt en strategi för hantering av korttidsfrånvaron som blivit föremål för denna utvärdering.Undersökningen omfattar en sammanställning av de läkarbesök som genomförts med anledning av upprepad korttidsfrånvaro bland anställda i Omsorgsförvaltningen i Värnamo Kommun. Vidare utvärderades den förstadagsanmälan av frånvaro till företagssköterska som införts.Den undersökta gruppen består av 17 personer anställda som undersköterskor. Vid läkarbesöket gjordes en medicinsk bedömning och i vissa fall kompletterande medicinska åtgärder såsom förslag på medicinering, remittering till offentlig vårdgivare etc. Antalet frånvarotillfällen i två avgränsade perioder omfattande 6 månader vardera har utvärderats. Dessutom har en enkät distribuerats i syfte att få en uppfattning om hur de anställda har uppfattat arbetsgivarens sätt att hantera korttidsfrånvaron.Resultatet påvisar en reduktion i gruppens totala antal frånvarotillfällen från 70 frånvarotillfällen före intervention till 45 frånvarotillfällen efter intervention, dvs en reduktion med 36%.

Värk i nacke och rygg är ett vanligt problem bland de anställda som söker hjälp inom företagshälsovården. På Tjugonde FHV i Malmö finns sedan snart tre år ett individuellt anpassat rehabiliteringsprogram med målet att hjälpa personer med långvariga nack- eller ryggrelaterade besvär. Syftet med denna studie var att utvärdera ryggrehabiliteringsprogrammet. Följande frågor besvaras i studien:- Förändras patientens upplevelse av smärta efter rehabiliteringen?- Förbättras patientens psykiska välbefinnande efter rehabiliteringen?- Förbättras den fysiska konditionen?- Förbättras patientens förmåga att klara vardagliga sysslor och arbete?Totalt genomgick 17 personer nack- och ryggrehabiliteringsprogrammet under perioden 2004-juli 2005.

Att vara chef idag är ofta krävande. Inte minst i det lilla företaget, där man måste vara lite av en allkonstnär. Chefer på småföretag tros arbeta hårt och ha en hög stressnivå, men lite är skrivet om hur de upplever sin hälsa och sin arbetsmiljö.Däremot är kunskapen stor om att socialt stöd på arbetsplatsen kan minska de negativa effekterna av stress och utgöra en buffert mot ohälsa hos de anställda. Syftet med den här studien var att ta reda på hur chefen på ett mikroföretag upplevde sin egen hälsa, sitt sociala stöd och om detta stöd var viktigt för hälsan. Chefer på mikroföretag anslutna till Järnhälsans Företagshälsovård, med 5-9 anställda, valdes ut som undersökningsgrupp.

Många av landets företagshälsovårdenheter har svårt att rekrytera företagsläkare. För att kunna möta företagens och samhällets behov av en professionell sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, samt förebyggande arbetsmiljöarbete och lagreglerade hälsoundersökningar, behöver antal anställda inom företagshälsovård, inkluderat företagsläkare att öka.En undersökning av yngre AT-läkarnas kännedom om företagssjukvård och intresse att arbeta som företagsläkare presenteras i denna rapport. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur kännedomen ser ut om företagshälsovård, rehabiliteringsarbete samt intresset för att specialisera sig inom området och i framtiden arbeta med detta bland de blivande läkarna. Undersökning är byggd på enkät undersökning och intervjuer. Totalt har 50 enkäter skickats till AT-läkare vid Landstinget Västmanland och sju svar har kommit in.

Övergripande syftet var, att undersöka, vilka faktorer skyddar arbetstagarna från att insjukna och bli sjukskrivna. Frågeställningen var: ? Kan de friska undersköterskorna ge vägledning hur sjukfrånvaron kan minskas??Undersökt grupp bestod av 5 undersköterskor, som arbetar inom hemtjänsten eller på ett särskilt boende. De hade ingen eller liten sjukfrånvaro, och har arbetat länge inom vård och omsorg, en hade arbetat 3 år och resterande 31- 42 år.Som undersökningsmetod har använts kvalitativ intervjumetod, med en mer öppen fråga och ett antal följdfrågor, där att hela området har blivit belyst. Intervjuerna bandades och skrevs ut, och har kategoriserats till ett antal teman, som belyser hur undersköterskorna upplever arbetet inom äldreomsorgen.Resultat: Alla intervjuade är friska och upplever de har god hälsa.

Stressrelaterade besvär ger idag upphov till en stor andel av sjukskrivningarna. Omorganisation och automatisering av en process inom arbetslivet, kan ge upphov till stora initiala problem och därmed leda till stressupplevelser och sjukskrivning. Vid det undersökta ysteriet förändrades processen från manuell till helautomatisk. En rad problem uppstod till en början. Arbetstiderna kunde inte hållas, vilket ledde till flera sjukskrivningar bland personalen.

Föreliggande arbete avsåg att göra en riskbedömning av ergonomin vid arbete med diagnostiskt ultraljud av hjärtat så kallat EKO, före och efter införandet av robotassisterad undersökningsteknik. Den undersökta gruppen, 3 kvinnor och 1 man var biomedicinska analytiker specialiserade på EKO följdes med klinisk undersökning och uppföljning före och efter en intervention som för två av de fyra innebar omplacering och för de två andra utprovning under ca 4 mån av robotassisterad undersökningsteknik. Behov av vetenskapligt stöd för tesen att här sannolikt förelåg en relativt hög risk för belastningsskador samt den undersökta gruppens låga numerär motiverade omsorgsfull litteratursökning med en sammanfattande redovisning av sökresultaten. Tidigare arbete (1), har visat på användbarheten i Arbetsmiljöverkets författningssamling om ergonomisk riskbedömning (2) varför detta enkla och tydliga instrument kom att ingå i metoden. Tillgängliga data talar starkt för att EKO-arbete med den gamla manuella metoden utgör en belastning på rygg, arm axel och nacke av en sådan storlek och karaktär att flertalet arbetstagare riskerar drabbas av belastningsskador på kort eller lång sikt.