Bakgrund: För att förebygga sjukskrivningar i allmänhet och långtidssjukskrivningar i syn-nerhet har det inom Kristianstads kommun initierats olika rehabiliteringsåtgärder för såväl redan sjukskrivna som de medarbetare som befaras befinna sig i riskzonen för sjukskrivning. Som ett led i rehabiliteringen av sjukskrivna inom Omsorgsförvaltningen inbjöds åtta medarbetare till Veraprojektet, en gruppverksamhet med syfte att öka deltagarnas förmåga att själv hitta strategier för att kunna påverka sin hälsa. Då detta arbetssätt inte tidigare prövats i Kristianstads kommun fanns ett behov av att utvärdera positiva och/eller negativa effekter samt att utvärdera själva enkätmaterialet inför kommande utvärderingar.Syfte: Att på ett standardiserat sätt kunna utvärdera individ- och kundnyttan av en rehabiliteringsåtgärd, för att på så sätt kunna rikta befintliga resurser så kostnadseffektivt som möjligt, såväl ekonomiskt som etiskt ur ett prioriteringsperspektiv och att på ett strukturerat och lättöverskådligt sätt återföra projektets resultat, på kort och lång sikt, till uppdragsgivaren efter avslutad aktivitet. Att utvärdera och, vid behov, revidera enkätmaterialets frågebatteri inför framtida undersök-ningar.Undersökt grupp och metod: Åtta kvinnor som arbetade inom Omsorgsförvaltningen och som varit sjukskrivna 3-30 månader, sex för muskuloskelettala problem och två för utmatt-ningsdepression, inbjöds till ett rehabiliteringsprojekt i grupp.Gruppen träffades regelbundet onsdagar och/eller fredagar vid 16 tillfällen under 11 veckor och med en uppföljning individuellt med arbetsledning och en gemensamt i gruppen. Åtta träffar innehöll föreläsningar och avspänningsövningar och övriga åtta ägnades åt lättare fysisk aktivitet eller studiebesök.Resultat: Svaren på frågor om smärta som förelegat de senaste sex månaderna var alla för-bättrade efter kursen, såväl som livskvalitetsfrågor rörande nedstämdhet och allmäntillstånd.

En stor del av det höga antalet långtidssjukskrivna utgörs av personer drabbade av stressrelaterad psykisk ohälsa. På vår företagshälsovård som betjänar anställda inom IT- och högteknologisk verksamhet fördubblades antalet besök för stressrelaterade symtom mellan 2001 och 2002. Symtombilden är komplex och kunskapen om behandling begränsad. Mot bakgrund av detta har jag granskat en grupp patienter som sökt för stress avseende sjukdomssymtom, åsikt om orsaker till symtomen, behandling och utfall av behandlingen samt syn på företagshälsovårdens och arbetsgivarens åtgärder. Jag har också frågat om sjukdomsperioden medfört någon kunskap/erfarenhet som används att undvika liknande besvär igen.Syfte:Att erhålla ökad kännedom om patienter med stressrelaterade symtom och utifrån denna kunskap kunna förbättra omhändertagandet.Undersökt grupp och metod: 62 patienter som sökte för första gången 2001 07 01 ? 2002 06 30 granskades via journalgenomgång och enkät (svarsfrekvens 67%).

Syftet med projektet var att utvärdera läkarledda hälsokontroller tio månader efter undersökning med avseende på livsstilsförändringar, kroppsliga besvär och arbetssituation. Syftet var också att kartlägga vad som gjorde att anställda upplevde hälsokontrollen som värdefull och att få synpunkter från de berörda om vad som eventuellt kunde förbättras.Undersökt grupp var 124 anställda på ett byggföretag i Göteborg. De undersökta var fördelade på 9 avdelningsansvariga och 14 kontorsanställda som tillsammans utgjorde gruppen administration, samt 21 arbetsledare och 79 yrkesarbetare som utgjorde gruppen produktion.Metoden var en enkätundersökning med 24 flervalsfrågor och två öppna frågor. Frågor som berördes var påverkan på hälsotillstånd, kostvanor, vikt, intag av alkohol och nikotin, kroppsliga besvär, arbetsrelaterade frågor, om hälsokontrollen upplevdes värdefull och om den lett till uppföljande läkarbesök. De tillfrågade fick i de öppna frågorna redogöra för varför de eventuellt upplevde att hälsokontrollen varit värdefull och vad som kunde förbättras.

Två arbetsplatser inom äldreomsorgen i Malmö undersöktes med en enkät. Båda arbetsplatserna hade en hög sjukfrånvaro. Den ena arbetsplatsen hade 80 sjukdagar per anställd och den andra hade 40 dagar. Arbetsplats med högst sjukfrånvaro hade 61 anställda och den andra hade 48 anställdaSyftet med undersökningen var att undersöka samband mellan sjukfrånvaro, psykosocial arbetsmiljö och syn på arbete. Hypotesen var att de med instrumentell syn på arbete oftare blir sjukskrivna då den psykosociala arbetsmiljön är dålig.

Sedan slutet av 1990-talet har antalet långtidssjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ökat kraftigt, och ökningen antas i hög grad bero på arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Huvudsyftet med undersökningen är att utveckla omhändertagandet inom företagshälsovården. Följande frågor belyses: Hur ser patientgruppen ut? Hur har dessa patienter hittills hanterats? Hur kan omhändertagandet utvecklas?Undersökningsgruppen omfattar alla patienter (32 individer) som sökte för psykisk ohälsa kopplad till arbetsrelaterad stress hos författaren under 1 år. Genom retrospektiv genomgång av journalanteckningar har undersökningsgruppen beskrivits med avseende på sociodemografiska data, riskfaktorer i arbetsmiljön för utveckling av psykisk ohälsa, förekomst av livshändelser och tidigare psykisk hälsa.

Sedan 1998 har en betydande ökningen av långtidssjukskrivningarna skett. Ökningen kan till stor del tillskrivas stressrelaterad ohälsa. En av orsakerna till den symtombild vi ser sägs bero på det höga tempo och de krav på förändringsbarhet individen utsätts för i vår moderna tid med rationaliserade arbetsstrukturer. Stressen tolkas ofta både av doktor och patient i huvudsak orsakad av arbetet d.v.s. arbetsrelaterad stress.

Sedan 1998 har en betydande ökningen av långtidssjukskrivningarna skett. Ökningen kan till stor del tillskrivas stressrelaterad ohälsa. En av orsakerna till den symtombild vi ser sägs bero på det höga tempo och de krav på förändringsbarhet individen utsätts för i vår moderna tid med rationaliserade arbetsstrukturer. Stressen tolkas ofta både av doktor och patient i huvudsak orsakad av arbetet d.v.s. arbetsrelaterad stress.