Syftet med denna uppsats var att undersöka hur ett projekt startas upp, leds och drivs då det är kopplat till socialt arbete och efterbehandling för hemlösa kvinnor med missbruksproblematik. Bakgrunden är en tidigare b-uppsats som visade på brister i eftervården för dessa kvinnor. Examensarbetet har gjorts genom en litteraturstudie där vi undersökt projekt och projektledning, samt en halvstrukturerad personlig intervju och en telefonintervju med en nyckelperson med erfarenhet av projektarbete. Resultatet visade på att det är viktigt med samarbete och nätverk då det oftast finns många aktörer som kan hjälpa målgruppen, så som socialtjänsten, beroendecenter samt Röda Korset. Genom ett lösningsfokuserat arbete och en upplevelsebaserad metod kan målgruppen få hjälp att komma tillbaka in i samhället och få ett självständigt och värdigare liv.

Det har skett ovanligt många arenabyggen i Sverige under den senaste tioårsperioden då kraven från elitklubbarna blivit allt högre på arenornas utformning, standard och säkerhet. Då det byggts arenor i olika storlekar över hela Sverige är det ett intressant ämne att titta närmare på hur finansieringen ser ut bakom arenabyggena och vilka det är som investerar i arenor.Vår uppsats har valt att fokusera på två aktuella projekt i Stockholmsområdet, Swedbank Arena i Solna och Stockholmsarenan vid Globen. Uppsatsen behandlar frågorna kring vilka intressen och roller som de olika aktörer har vid arenabyggen och hur de påverkar finansieringen. Frågan besvaras med hjälp av tillgänglig information om projekten samt med hjälp av genomförda intervjuer med aktörer som är inblandade i projekten.Efter utförda intervjuer och analys av dessa kom vi fram till att det främst finns två olika typer av roller som aktörerna har i arenaprojekten och att deras roller påverkar finansieringen på olika sätt. De två olika rollerna består av dels en mer långsiktig roll som inte enbart går in i projektet av ekonomiska skäl, och dels en roll som förvisso kan se långsiktigt på projektet, men som även ser mer till det ekonomiska resultatet.

Behövs en förstudie innan man sjösätter ett nytt projekt som ska förändra ett företags arbetssätt eller effektivisera en verksamhet? Rapporten beskriver effekterna av att göra en förstudie innan ett projekt påbörjas, som kan innebära stora förändringar i ett företags verksamhet. Förstudien har en stor betydelse, inte minst för att den gör det möjligt att avbryta ett projekt i ett tidigt skede, om man upptäcker att det inte är ekonomiskt fördelaktigt för företaget att genomföra det. En slutsats vi drar är att de agila projektmodellerna underlättar hanteringen av förändringar som uppstår under projektets gång samt gör projektet mer anpassningsbart till de resultat som framkommer under projektets gång. Rapporten tar upp för- och nackdelar med olika projektmetoder och affärssystem. I rapporten intervjuas ett antal mycket erfarna och kompetenta personer, som tillsammans har över 100 års projektvana och som har implementerat 100-tals projekt.

Ett problem i många organisationer idag är att IT inte ses som en naturlig del av affären utanmer som en kostnad. IT-avdelningarna får själva ta på sig en del av skulden för detta då de har drivit misslyckade eller tom havererade projekt som har medfört kostnader som inte har lett till någon affärsnytta. Många projekt har kostat långt mycket mer än förväntat och den förväntade nyttan har blivit mindre än vad som räknats med från början. I vissa fall talar IT-ledningeninte heller ett språk som affärsledningen förstår. Affärsledningen i sin tur har ofta inte sett IT-investeringar som en del i en större förändring med organisationsjusteringar och investeringar i kompetens och processer utan lämnatinvesteringen utan att anpassa organisationen efter de tekniska förutsättningarna.

I denna litteraturstudie har vi ämnat undersöka fenomenet mobbning ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien fokuserar på de olika roller som individer har i en mobbningssituation, i syfte att identifiera dessa samt vilka faktorer som medverkar till att skapa dem. Genom att systematiskt samla in data från olika undersökningar om mobbning utifrån ett grupperspektiv och sedan analyserat dessa med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet har vi sökt svar på våra frågeställningar. Resultatet av studien visar att det går att identifiera sex olika roller i en mobbningssituation, samt att dessa roller till stor del bestäms genom individernas samspel, där individernas sociala status och acceptans är bidragande faktorer till att skapa och återskapa rollerna. Resultatet diskuteras slutligen med fokus på hur det kan användas i en pedagogisk verksamhet i arbetet mot mobbning. .

Inom sjukvården är det vanligt att chefer har samma yrke som sinamedarbetare och att de dessutom är verksamma inom professionensamtidigt med sitt chefsuppdrag. Denna kvalitativa intervjustudie harundersökt hur klinikchefer och avdelningschefer inom svensk sjukvårdupplever att dubbla roller påverkar ledarskapet och om de äruppgifts- eller relationsinriktade i sin ledarstil. Båda kategoriernatycker att det är en fördel att ha samma yrkeskompetens ochklinikcheferna uttrycker att det ger pondus åt besluten. Klinikchefernaupplever att de arbetar för mycket och att det är höga krav påpositionen. Ledarstilen skiljer sig inte markant mellan gruppernaändå förefaller klinikchefernas stil att väga mer åt detuppgiftsorienterade hållet.

Föreliggande studie undersöker och beskriver hur en kvinnlig roller derbyliga diskursivt konstruerar sig själva, sin idrott och sitt eget idrottande. Utifrån en socialkonstruktionistisk och feministisk ansats har jag genom en etnografisk metod studerat en roller derbyliga med hjälp av intervjuer, observationer och fotografering. Resultaten tematiserades därefter utifrån frågeställningen: vad menar deltagarna utmärker utövandet av roller derby i förhållande till det som de benämner traditionellt idrottsutövande? Resultaten bearbetades därefter genom en kritisk diskursanalys som visade hur kvinnorna i denna studie konstruerar sin idrott och sitt idrottsutövande i tre diskursiva riktningar i förhållande till den traditionella idrotten och den bild av idrottskvinnan som är förhärskande där. Studiens konklusion blir således en fråga ? kan roller derby som fenomen ses som ett ifrågasättande av vad kvinnor får lära sig, att vara och göra, inom den traditionella idrotten?.

Att stora projekt som t.ex. Öresundsbron, Globen eller tunneln genom Hallandsåsen har studerats i stor omfattning kan enkelt konstateras genom sökning av litteratur. Vidare förefaller stora projekt betraktas som en företeelse i dagens samhälle. Men, det verkar inte finnas några studier som strävar efter att skapa en helhetsbild i syfte att beskriva och förklara företeelsen stora projekt. Syftet med den här uppsatsen är att utveckla en teori om stora projekt.

Tillgänglig statistik visar att IT-projekt misslyckas i större omfattning än projekt i andra branscher. Denna trend har länge existerat och man har dokumenterat misslyckanden iutvecklingsprojekt ända tillbaka till början av 90-talet. Varför fortsätter detta vara ett problem än idag, trots allt arbete som lagts ner på att utforma nya projektstyrningsmodeller,utvecklingsmetoder och certifierande utbildningar? Denna studie undersöker IT-projekt och tar fram de nyckelfaktorer som orsakar att IT-projektmisslyckas. I uppsatsen utförs en flerfallsstudie där fyra seniora IT-projektledare får dela medsig av sin erfarenhet och kompetens inom området.

Denna litteraturstudie undersöker affärssystemens effekt på ekonomers ändrade roller. Syftet är att skapa en översikt över vad som tidigare skrivits om effekterna för ekonomer vid implementering av ett affärssystem. Avsikten är att skapa en förståelse för vad tidigare forskning bidragit med och därmed få en bättre bild om vad det skulle kunna forskas mer om. För att få en översikt över tidigare forskning samlades artiklar inom detta ämne från vetenskapliga tidskrifter. Artiklarna delades in efter val av metod och huvudgrupperingen var ?studier med case? och ?studier utan case?.

Projekt är idag en populär arbetsform. Att se projekt som en avgränsad verksamhet skapar problem med att föra över kunskap och erfarenheter mellan projekt inom organisationen. Genom en projektutvärdering kan en organisation föra vidare erfarenheter mellan projekt och förbättra framtida projekt. Vi valde att göra en fallstudie i tre organisationer för att se vad projektutvärderingar ger organisationer och hur tidigare erfarenheter förs vidare. Undersökningsenheternas företrädare framhöll vikten av att lära av tidigare erfarenheter och att göra en projektutvärdering.

Att drabbas av en reumatisk sjukdom kan ge fysiska symtom som inflammation, funktionsinskränkning och immunreaktioner. Sjukdomen ger konsekvenser i vardagslivet som kan påverka aktivitetsutförandet i roller.Syftet med studien var att beskriva hur personer med reumatisk sjukdom kan uppleva påverkan på sina roller i vardagslivet.Integrerad metod användes med lämplighetssampling på tio personer med reumatisk sjukdom. Instrumentet Rollchecklistan och semistrukturerade intervjuer användes för att få en täckande och tillförlitlig bild av upplevd påverkan av roller.Resultatet beskrevs genom en tabell, en schematisk bild samt beskrivande text med citat. Studien visade att reumatisk sjukdom upplevdes påverka roller i vardagslivet genom bland annat funktionsinskränkning och minskad uthållighet. Rollen som yrkesarbetande och hemarbetande upplevdes påverkade genom att de minskade eller försvann helt.

ESAB is a world leader in production of welding consumables and equipment. The company manufactures, among other things, welding electrodes. A roller straightening unit is used in the cutting process to straighten the wire, which the welding electrode consists of, by adjusting some of the rollers during operation. According to ESAB?s standard and the European machinery directives, moving parts of machinery, such as rollers of the roller straightening unit, must be out of the operator?s reach.

Den här fallstudien behandlar rollbildning i en specifik ensemble utifrån givna rollfunktioner. Våra informanter i ensemblen har utgjorts av en grupp folkhögskolestudenter. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod i form av observationer. Bearbetningen av de inspelade observationerna har skett genom en transkribering och analys av denna. De viktigaste slutsatserna i vårt arbete har varit att det går att identifiera roller utifrån våra givna rollfunktioner och att det går urskilja ett mönster i rolltagandet.

Denna uppsats belyser familjehem som ett socialt fenomen ur socialtjänstens och familjehemmens egna perspektiv. Det känsliga och komplicerade förhållande som råder mellan ett familjehem och det placerade barnets biologiska föräldrar diskuteras utifrån fader - och modersrollen, med ett teoretiskt utgångsläge..