Ett problem i mÄnga organisationer idag Àr att IT inte ses som en naturlig del av affÀren utanmer som en kostnad. IT-avdelningarna fÄr sjÀlva ta pÄ sig en del av skulden för detta dÄ de har drivit misslyckade eller tom havererade projekt som har medfört kostnader som inte har lett till nÄgon affÀrsnytta. MÄnga projekt har kostat lÄngt mycket mer Àn förvÀntat och den förvÀntade nyttan har blivit mindre Àn vad som rÀknats med frÄn början. I vissa fall talar IT-ledningeninte heller ett sprÄk som affÀrsledningen förstÄr. AffÀrsledningen i sin tur har ofta inte sett IT-investeringar som en del i en större förÀndring med organisationsjusteringar och investeringar i kompetens och processer utan lÀmnatinvesteringen utan att anpassa organisationen efter de tekniska förutsÀttningarna.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

Trafikverket upphandlar en utförandeentreprenad med en entreprenör som utför det bestĂ€llda arbetet. Med ÄTA (Ă€ndring, tillĂ€gg, avgĂ„ende) menas förĂ€ndrade förutsĂ€ttningar eller omfattning av det överenskomna arbetet. I stora projekt Ă€r sĂ„ kallade ÄTA-arbeten vanligt förekommande. Det har visat sig att slutsumman för projekten ofta skiljer sig frĂ„n den kontraktssumma parterna kommit överens om i upphandlingsskedet. Projekten har i slutĂ€ndan kostat mer Ă€n vad man rĂ€knat med frĂ„n början pga.

Detta projekt Àr ett 2x20 poÀngs examensarbete som utförts vid LuleÄ tekniska universitet i samarbete med Legoproduktion AB i Kalix. Arbetet bedrevs under 20 veckor med början den 1/11-05. Företagaren och innovatören Tomas Nilsson hade en idé om en bÀddsoffa med en ny typ av konstruktion. För att vidareutveckla möbeln och göra den mer marknadsanpassad vill nu Legoproduktion AB ha hjÀlp med det fortsatta utvecklingsarbetet. Metoden som anvÀnts i detta projekt kallas systematisk problembehandling och grundar sig pÄ att identifiera vilket huvudproblem som föreligger samt vilka delproblem som finns.

Det har blivit allt mer intressant för företag att investera i miljön. I bilindustrin strÀvar man efter att fÄ sÄ brÀnslesnÄla fordon som möjligt och man har dÀr kommit lÄngt. Inom varvindustrin har man inte kommit lika lÄngt.Elektronik-mekanik företaget Q-TAGG R&D har under en lÀngre tid utvecklat ett system till fartyg som avser minska brÀnslekonsumtionen för fartyg. Samtidigt har det blivit allt mer populÀrt med s.k. surfplattor och dessa ger en ny möjlighet inom grafiska grÀnssnitt.

Denna studie syftar till att undersöka hur projektgrupper anvÀnder en formativ utvÀrdering. Fokus riktas mot huruvida utvÀrderingsformen frÀmjar lÀrande i ett projekt och vidare pÄ vilket sÀtt en formativ utvÀrdering leder till praktisk förÀndring. DÄ samverkan utgör en viktig hörnsten i teori om lÀrande utvÀrdering har fokus Àven riktats mot samverkan mellan utvÀrderare och pro- jektgrupp, och dess betydelse för anvÀndandet av ett utvÀrderingsresultat.Studien Àr kvalitativ och intervjuer har anvÀnts som metod. Urvalet bestÄr av tre inter- vjuer; tvÄ projektledare och en projektmedlem. De representerade projekten Àr finansierade av ESF och anvÀnder formativa utvÀrderingar.

Denna studie har syftat till att utforska hur l?rarstudenter beskriver den verksamhetsf?rlagda (VFU) praktiken b?de som undervisningsmoment och praktik, samt l?rarstudenternas beskriv-ning av sina upplevelser av skolan som arbetsplats. Fr?gor som har genomsyrat denna studie ?r ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av VFU som undervisningsmoment och som praktik?, ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av skolmilj?n p? sina VFU-platser? samt ?hur f?r?ndras deras syn p? l?raryrket efter praktiken?. Studien har genomf?rts via semi-strukturerade intervjuer med sex l?rarstudenter som har haft sina VFU perioder under ?r 2023.

Ekatech AB Àr ett litet företag som till huvuddel sysslar med automation och styrning av industrimaskiner. Genom flera Är av arbete i projekt som innefattar byggande av styrskÄp har man sett mÄnga styrskÄp som varit onödigt komplicerade att bygga och blivit onödigt dyra för kunderna. Genom att genomföra detta projekt har företaget förhoppningar om att locka fler kunder genom ett konkurrenskraftigt pris pÄ styrskÄp och Àven erbjuda en kraftigt förkortad leveranstid jÀmfört med tidigare.Hela projektet syftar till att dela upp styrskÄpet i moduler som sen ska gÄ att sÀtta ihop till ett komplett styrskÄp av olika storlek beroende pÄ hur mÄnga och vilka moduler som vÀljs. Arbetet i projektet och resultatet av detsamma Àr fördelade pÄ nÄgra ingÄende delar. För det första skulle mycket arbete lÀggas ner pÄ att leta upp komponenter som Àr effektiva att installera och Àr vÀl anpassade till varandra.

År 2008 gav myndigheten för skolutveckling regionförbundet Östsam i uppdrag att formulera, utforma och planera ett projekt som ska pĂ„gĂ„ i flera Ă„r med syftet att öka elevers intresse för naturvetenskap och teknik. Detta arbete uppmĂ€rksammar ett antal ansvarigas uppfattningar om vad som Ă€r relevanta delar i ett sĂ„dant projekt. Dessa uppfattningar jĂ€mförs med vad aktuell forskning visar. Resultaten pekar pĂ„ att uppfattningarna hos ansvariga i projektet till stor del Ă€r i linje med aktuell vetenskaplig forskning. Detta har vi valt att kalla för en trĂ€ffbild, som exempelvis innefattar elevers Ă„lder, lĂ€rares uppfattningar och Ă€mneskunskaper, ?STS?, ?NOS? och ?Out of School? som viktiga aspekter att ta hĂ€nsyn till för att öka elever intresse.

Pengar i sjön. MÄnga av landsbygdsprojekten lever inte vidare. Saluhall i Hjo och spökturism kring Lidköping. EU betalar ut flera miljoner till tÀnkbara projekt pÄ landsbygden. Men hÀlften av dem blir inte av..

SammanfattningDenna uppsats handlar om folkhÀlsoarbete inom en pÄgÄende bebyggelseplanering i ett utsatt omrÄde i Köpings kommun. Bebyggelseplaneringen inriktar sig pÄ att skapa stödjande miljöer och samverkan för att lyfta omrÄdet och göra det mer hÀlsofrÀmjande. Studiens teoretiska referensram Àr modellerna HELPSAM och SESAME som Àr viktiga verktyg inom tvÀrsektoriellt arbete. Syftet med studien var att studera planering och genomförande av förbÀttringsarbetet i bostadsomrÄdet Byjorden i Köpings kommun. Metoden som anvÀnts har en kvalitativ studiedesign med enskilda semistrukturerade intervjuer.

Som slutdel inom utbildningsprogrammet ?Arbetsledning inom bygg och anlÀggning? ingÄr kursen verksamhetsförlagd utbildning. Kursen handlar om ett praktiskt lÀrande inom ett mark-, byggentreprenadföretag. De viktigaste uppgifter som kursen omfattar Àr en analytisk undersökning om företagens sÀtt att utföra nya projekten, deltagande vid förberedande och utförande delen. Som ett resultat av undersökningen skulle en rapport skrivas dÀr ett problem skulle lokaliseras och eventuella förbÀttringar föreslÄs.

Examensarbetet handlar om tillÀmpning av PQM-metoden i ett verkligt projekt. PQM betyder ?Project Quality Management? och Àr ett sÀtt att kvalitetssÀkra en projektprocess. Syftet med projektet Àr att praktiskt tillÀmpa PQM-metoden vid projektering av en tvÀttanlÀggning, för laddfordon i Kirunavaaragruvan. MÄlet Àr att ta fram ett förfrÄgningsunderlag med hjÀlp av PQM.

Denna rapport beskriver processen som projektledare/bildkoordinator pa? fo?retaget The Chimney Pot genom hela processen inom postproduktion av en la?ngfilm. Rapporten a?r utfo?rd i kursen Praktiskt examensarbete inom programmet IT, medier och design pa? So?derto?rns ho?gskola under VT 2012. Rapporten beskriver olika faser inom projektledning och hur man anva?nder modeller och verktyg fo?r planering, informationshantering, kommunikation och hur man tilla?mpar la?mpliga modeller fo?r olika projekt.

Detta projekt har utförts pÄ Institutionen för maskinkonstruktion pÄ Kungliga tekniska högskolan (KTH) som en fortsÀttning pÄ tidigare examensarbeten dÀr en solugn samt en energieffektiv grill har utvecklats. MÄlet var att undersöka möjligheterna att lansera dessa produkter i Namibia. Ett viktigt syfte med projektet var att skapa arbetstillfÀllen för lokalbor i norra Namibia.Som en del av forskningen inom detta projekt utfördes tvÄ mÄnaders fÀltstudier i Namibia. Dessa fÀltstudier finansierades av MFS (SIDA), Fonden för exportutveckling, PIEp och e-man. Namibia ligger i södra Afrika.