Ett examensarbete bestÄende av utformningen av en lÄg- och mellanstadieskola pÄ en tomt i Arninge, TÀby. Projektet Àr realistiskt, hÀr skall det byggas en skola och jag har utgÄtt frÄn det program jag har fÄtt av TÀby Kommun. Mitt arbete har handlat om att skapa en skola utifrÄn de behov som skapats av den moderna pedagogiken men ocksÄ med utgÄngspunkt frÄn mina egna minnen och kÀnslor kring de första skolÄren. Skolan Àr indelad i olika avdelningar som kan sÀttas samman tvÄ och tvÄ, vilket Àr anpassat efter just dagens behov som skapats av den moderna skolan. De lokaler som anvÀnds av alla elever i skolan finns separat, av samma skÀl.

Vad kan skolan göra för att förbÀttra ungdomars kost och hÀlsovanor? Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka ungdomars kost och hÀlsovanor som underlag för vad skolan kan och bör göra för att stimulera och motivera ungdomar till bÀttre kosthÄllning. För att nÄ syftet har jag anvÀnt metoden enkÀtundersökning och intervjuer. I undersökningen har 40 elever frÄn IV-programmet ingÄtt. Litteraturen som presenteras belyser kunskap och lÀrande om skolans roll till att förbÀttra ungdomars kost och hÀlsovanor.

Stockholms- och Uppsalaregionen tar sitt dricksvatten frÄn MÀlaren och dess tillflöden. Med ett varmare och fuktigare klimat, vilket Àr ett scenario i framtiden, kommer troligen kolhalten i vattnet att öka vilket kan leda till att nuvarande reningstekniker mÄste utvecklas. Organiskt material i dricksvatten kan orsaka en rad problem sÄ som desinfektionsbiprodukter, biologisk tillvÀxt i distributionssystemen samt Àven dÄlig lukt, smak och fÀrg. En lovande metod för rening av organiskt material har visat sig vara anjonbytaren MIEXŸ (Magnetic Ion Exchange resin process).Syftet med detta projekt var att utvÀrdera MIEXŸ förmÄga att rena vatten frÄn löst organiskt material (DOC), dÄ anjoner (Cl-, HCO3- och SO42-) som kan konkurrera finns nÀrvarande. Detta gjordes genom experiment med vatten som innehöll olika kombinationer och koncentrationer av de fyra ovan nÀmnda jonerna.

Grönstrukturens utrymme i svenska stÀders planering har inte alltid varit sjÀlvklar, vilket den idag kan anses vara i varierad utstrÀckning. I takt med en ökad urbanisering stÀlls vÀxande krav pÄ stadsplaneringen och stÀders mÄl för utnyttjande av mark och vatten. Att se tillbaka pÄ planeringshistoria ger en inblick i de trender och förÀndringar som stÀder genomgÄtt och hur de har pÄverkat planeringen av grönstrukturen. Syftet för uppsatsen var att undersöka hur stadsplaneringen, med avseende pÄ grönstrukturen, förÀndrats sedan 1940-talet till idag i Norrköping och VÀsterÄs. MÄlet var Àven att studera hur grönstruktur har definierats, vilka stÀllningstaganden som ligger till grund för dagens grönstruktur samt om planeringen i Norrköping och VÀsterÄs skiljer sig Ät eller Àr likvÀrdig.

Detta examensarbete syftar till att implementera en modulgenerator som automatiskt genererar ett matchat differentialpar. Detta för att enkelt kunna generera detta vanlig förekommande byggblock utan att behöva rita om allt frÄn grunden. Modulgeneratorn som konstruerats klarar att skapa upp till 2x2 transistor block matchad layout med eller utan sköld. Programmet skapar med hjÀlp av indata frÄn konstruktören en skrÀddarsydd layout som kan anvÀndas som byggblock i integrerade kretsar. Examensarbetet Àr slutfört och har genomgÄtt omfattande testning The aim of this thesis is to implement a module generator that automatically generates a matched differential pair.

InformationssĂ€kerhet samt IT-sĂ€kerhet Ă€r ett stĂ€ndigt aktuellt Ă€mne. I och med att utvecklingenhela tiden gĂ„r framĂ„t, sĂ„ uppstĂ„r det stĂ€ndigt nya hĂ„l i sĂ€kerheten hos ny programvara. Dettaberor delvis pĂ„ att det sjĂ€lvklart Ă€r sjĂ€lva programmet som kommer ut först, inte den skadligaprogramvaran. Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att pĂ„ ett kvantitativt sĂ€tt analysera data somsamlas in via enkĂ€tsvar, för att fĂ„ en överblick i hur IT-sĂ€kerhetsmedvetna de tillfrĂ„gade Ă€r nĂ€rdet gĂ€ller mobila enheter. Även vanliga hot mot mobila enheter presenteras, för att fĂ„ en inblick ivad det finns att skydda sig emot, samt för att öka lĂ€sarens medvetenhet angĂ„ende de olikahoten.

Seths hage Ă€r ett cirka 15 ha stort markomrĂ„de som ligger i direkt anslutning till Gislaveds tĂ€tort. OmrĂ„det bestĂ„r av gammal jordburksmark samt vissa partier av Ă€dellöv och hagmark.I förslaget till fördjupad översiktsplan för Gislaveds tĂ€tort Ă€r Seths hage utpekat som vĂ€rdefullt naturomrĂ„de och idag finns ingen skötsel av markomrĂ„det.Syftet med mitt examensarbete Ă€r att beskriva markomrĂ„det och göra ett förslag för markomrĂ„dets framtida skötsel. En prioritering i skötselplanen blir att utveckla markomrĂ„det och tillgĂ€ngliggöra den för skolundervisningen eftersom Seths hage ligger i nĂ€rheten av Gislaveds gymnasium och LundĂ„kerskolan. Även en avvĂ€gning mellan utveckling av biologisk mĂ„ngfald och rekreation mĂ„ste göras. För att fĂ„ en insikt i vad skolorna behöver gjordes en intervju med bĂ„da skolorna.

Examensarbetet redogör för byggproduktionsplanering med en fördjupning inom tidsplaneringsmetoder- och verktyg, vilka kan anvÀndas som hjÀlpmedel inom omrÄdet.  Inom fördjupningen gjordes tvÄ praktiska försök och intervjuer genomfördes för att fÄ en verklig bild av hur planeringen fungerar, samt för att fÄ feedback pÄ försöken.  Arbetet resulterade i slutsatsen att olika planeringsmetoder bör anvÀndas i olika skeden av byggproduktionsplaneringen, samt att de olika planeringsmetoderna Àr till olika nytta för de varierande arbetsrollerna i en byggorganisation.  Man kan med fördel anvÀnda sig av en kombination av planeringsmetoderna, CPM, LOB och den relativt okÀnda ?Kontinuitetsmetoden? nÀr man planerar och styr sin byggproduktion.

En lÀskamera Àr ett synhjÀlpmedel dÀr en kamera filmar ett lÀsbord och sen visar bilden pÄ en skÀrm.Bilden gÄr sedan att manipulera sÄ att man t.ex. fÄr svart text pÄ grön bakgrund. Det gÄr Àven attförstora texten. NÀr konkurrensen ökar och kameran blir bÀttre med HD-teknik sÄ mÄste Àvenbelysningen, som lyser upp lÀsbordet, uppdateras. Dagens belysning Àr ojÀmn och man kan se ringarefter linserna.

Examensarbetet syftar till att utreda möjligheterna till ett nya bostÀder i norra delen av Ljungby stad. Det utgörs av ett komplext och splittrat omrÄde som bestÄr av sÄvÀl bostÀder, industrier, avslutade deponier med mera. Metodiken bestÄr av inventering, analys och planförlag. Inventeringen skapar grund för analysen som ska utkristallisera vilka omrÄden som kan vara lÀmpliga för nya bostÀder ? det vill sÀga planförslaget.

Aggressivitet och utagerande beteenden hos barn Àr ett vÀxande problem med konsekvenser bÄde pÄ individ och pÄ samhÀllsnivÄ. Det finns idag evidensbaserade behandlingsmetoder som förebygger och behandlar barns utagerande beteendeproblem men forskningen visar att fÄ barn fÄr tillgÄng till dem. FörÀldratrÀning Àr den metod som har starkast forskningsstöd. Studiens syfte Àr att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ge en bild av behandlares erfarenhet och upplevelse av ?De otroliga Ären?, ett manualbaserat förÀldratrÀningsprogram inom Barn och ungdomspsykiatrin samt att beskriva hur det tillÀmpats.

Denna uppsats syftar till att undersöka den svenska debatten om surrogatmödraskap dÀr metod och teori utgörs av diskursanalys. Det textmaterial jag valt att undersöka bestÄr av tre artiklar med medföljande kommentarer frÄn de svenska tidsskrifterna Bang och Ottar. Debatten om surrogatmödraskap i Sverige Àr polariserad, antingen Àr man för eller sÄ Àr man mot. Mitt syfte med denna uppsats Àr att redogöra för och analysera de argument och förestÀllningar som kommer till uttryck inom dessa tvÄ motsatta positioner. Min teoretiska utgÄngspunkt Àr Laclau & Mouffes diskursteori.

Jag har en utifrĂ„n mitt intresseomrĂ„de informationsteknik, gjort en studie av barn nĂ€r de arbetar i och anvĂ€nder multimediaprogrammet Kid Pix i Ă„rskurs 1. Syftet med denna undersökning Ă€r att skapa kunskap om hur elever i 7-8 Ă„rs Ă„lder anvĂ€nder ett enkelt multimediaprogram. Jag har med detta ocksĂ„ förhoppningar att konsekvenserna blir förbĂ€ttrad undervisning, rĂ€tt programval och ökad motivation hos eleverna nĂ€r det gĂ€ller datoranvĂ€ndandet.NĂ„gra av mina största frĂ„gestĂ€llningar har varit att se hur kan barn i 7-8 Ă„rs Ă„lder arbeta sjĂ€lvgĂ„ende efter en given arbetsgĂ„ng nĂ€r det gĂ€ller det enkla multimediaprogrammet Kid Pix? Fungerar det att göra sjĂ€lvinstruerande uppgiftskort som eleverna fĂ„r lĂ€sa och följa? Hur fungerar arbetet vid datorn? Hur Ă€r elevernas samarbetsförmĂ„ga? Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ pojkar och flickors sĂ€tt att lösa uppgifterna? Till sist frĂ„gar jag mig ocksĂ„ hur förĂ€ldrarna till eleverna har upplevt att eleverna motiverats kring arbetet med Kid Pix?Jag har gjort en kvalitativ studie av eleverna i klassrumsmiljön. Jag Ă€r en del av undersökningen och dĂ€rmed blir min forskning en aktionsforskning som belyser elevernas handlande och upplevelse i olika situationer.

Det hÀr projektet har genomförts pÄ uppdrag av Saab, med syftet att designa och dimensionera ett stativ för infÀstning av en momentskÀrm. Denna momentskÀrm anvÀnds vid provflygning av JAS39 Gripen för att vid behov upphÀva ett okontrollerat tillstÄnd som kan intrÀffa vid tester av spinnfall och högalfaflygningar.Det arbete som presenteras i den hÀr rapporten Àr en del av ett större projekt dÀr mÄlet har varit att ta fram ett stativ. I den hÀr rapporten presenteras analyser som har gjorts dels med handbokslösningar och klassisk hÄllfasthetslÀra, dels med FE-programmet Ansys för att kontrollera att det slutgiltiga konceptet uppfyller samtliga givna krav.Vid dimensioneringen har ett iterativt arbetssÀtt anvÀnts, det har byggt pÄ att först ta fram ett grundlÀggande koncept och sedan förbÀttra detta under projektets gÄng. Efter varje iteration har analyser gjorts av resultatet för att verifiera stativets funktion. För att inte pÄverka flygegenskaperna mer Àn nödvÀndigt har det Àven varit viktigt att minimera stativets vikt.

Syftet med detta examensarbete a?r att underso?ka och fa? en djupare fo?rsta?else fo?r de olika grupprocesser, roller och den kommunikation som uppsta?r i en rock- och popensemblesituation och hur verksamma la?rare tar detta i beaktning i sin undervisning. Fo?r att ta oss na?rmare syftet utfo?rde vi intervjuer med fyra verksamma ensemblela?rare pa? estetiska programmet pa? gymnasiet. Vi hade a?ven fo?r avsikt att observera en grupp elever vid tre olika lektionstillfa?llen fo?r att koppla samman la?rarnas tankar och a?sikter med vad som ha?nder i praktiken.