Sökresultat:
1932 Uppsatser om Programmet för biologisk mćngfald - Sida 52 av 129
Implementation av InformationssÀkerhet : UtvÀrdering av möjligheten att anvÀnda Change Management som stöd
Tillsammans med en muntlig presentation ingÄr den hÀr rapporten som examination i kursen Examensarbete i ADB, 20p vid Högskolan i Skövde. Kursen Àr det sista momentet pÄ det dataekonomiska programmet.Syftet med undersökningen, som genomfördes i samarbete med företaget Arthur Andersen i Stockholm, var att utvÀrdera om Change Management kan anvÀndas som stöd vid införandet av informationssÀkerhet i olika organisationer. Dessutom skulle undersökningen visa lÀmpliga mÄtt för att kunna mÀta resultatet av införandeprocessen.Med hjÀlp av besöksintervjuer av personer med erfarenhet av arbete med informationssÀkerhet, gjordes en kartlÀggning över hur införandet av informationssÀkerhet gÄr till idag. KartlÀggningen lÄg sedan till grund för en jÀmförelse med metodstegen i Change Management. Resultatet av arbetet blev en utvÀrdering av om Change Management Àr lÀmpligt som stöd vid införandet av informationssÀkerhet..
Avbrottsövervakning i elnÀt
Examensarbetet har gÄtt ut pÄ att uppgradera ett styrsystem och en operatörspanel för en centrifug i en kemisk industri. Projektets syfte Àr att centrifugen ska köras pÄ ett mer automatiskt sÀtt med ett nyare system som har större tillgÄng till reservdelar.      Centrifugens Àldre styrsystem frÄn Siemens har bytts ut mot ett nytt Siemenssystem och den tidigare operatörspanelen frÄn Siemens har bytts ut mot Beijer Electronic E1070 operatörspanel. Styrsystemet programmerades sedan i Siemens Simatic Step7 och operatörspanelen programmerades i Beijer Electronics E-designer.         Efter att programmeringen var klar testades kommunikationen mellan styrsystemet och operatörspanelen innan inkopplingen av det övriga systemet skedde.
Beskrivning av bildspel i Flash
Denna uppsats handlar om fenomenet att införa ett medieanalytiskt förhÄllningssÀtt inom gymnasieskolans bildundervisning. Studien har bestÄtt av tre sammanhÀngande delmoment:1. Kvalitativa intervjuer har utförts med fem bildlÀrare, 2. Medieanalytiska lektionsprototyper har utprövats i tre klasser pÄ Estetiska programmet vid tre separata gymnasieskolor, 3. UtvÀrderingar av de tre lektionsprototyperna har utförts med studiens lÀrare.Resultatet av studien pÄvisar variationer i bildlÀrares syn och tillvÀgagÄngssÀtt pÄ arbete kring medieanalys i bildundervisningen.
Komplexa artrika planteringar i urbana miljöer
Arbetet om komplexa artrika planteringar handlar om hur man kan arbeta med en högre komplexitet och en högre artrikedom Àn vad vi Àr vana att se i urbana miljöer.
Syftet med arbetet Àr att undersöka hur komplexa artrika planteringar kan anvÀndas i urbana miljöer. BenÀmningen komplexa artrika planteringar Àr skapad som en urbaniserad variant av naturalistiska planteringar. Naturalistiska planteringar har ofta ett organiskt planteringsmönster och innehÄller frÀmst rena eller vilda arter. I komplexa artrika planteringarna inkluderas Àven mindre grupplanteringar samt anvÀndning av sorter som uppstÄtt genom vÀxtförÀdling, med dubbla blommor eller brokiga blad.
Arbetet har tre frÄgestÀllningar:
Vad Àr en komplex artrik plantering (definition och innehÄll) och hur kan den se ut?
Vad kan komplexa artrika planteringar bidra med i urbana miljöer och vad finns det för svÄrigheter med dem?
I vilka miljöer fungerar komplexa artrika planteringar och vad Àr det för kunskaper som behövs för att skapa dem?
FrÄgorna besvarades genom litteraturstudier, intervjuer med Ulf Nordfjell och Piet Oudolf och analys och jÀmförelse av Skogens trÀdgÄrd i Ockelbo, Norra Kajpromenaden i Norrköping, Drömparken i Enköping och SkÀrholmens perennpark.
Arbetet struktureras upp efter nio aspekter: Komplexitet, Artantal, VÀxtgestaltarens kunskaper, Stabilitet, FörlÀngd sÀsong, Estetik, Biologisk mÄngfald, Succession och Fyllda nischer.
Arbetets slutsats Àr att komplexa artrika planteringar kan bidra med mÄnga fördelar i urbana miljöer och för att skapa estetiskt tilltalande och mer hÄllbara stadsmiljöer Àr det viktigt att vÀxtgestaltare tÀnker pÄ att ta hÀnsyn till aspekterna som presenteras i detta arbete..
Artkunskap : en studie om en grupp femÄringars kunskap om och erfarenhet av olika djur och vÀxter
I vÄr kurslitteratur fann vi att skolbarn inte har kÀnnedom om dem vanligaste arterna i nÀrmiljön, vilket gav oss en tankestÀllare och inspirerade oss att skriva detta examensarbete. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka en grupp fem-Äringars artkunskap och vilka erfarenheter barnen har av olika arter. Vi vill Àven ta reda pÄ om det finns nÄgra skillnader pÄ barnens artkunskap vad gÀller djur respektive vÀxter, samt vilka dessa i sÄ fall Àr.Eftersom vi vill fÄ fram barnens erfarenheter sÄ valde vi att göra semistrukturerade intervjuer. DÄ har intervjuaren fÀrdiga frÄgor, men den intervjuade fÄr möjlighet att svara öppet och utveckla sina svar. Intervjuerna utfördes med elva fem-Äringar pÄ en förskola i en liten ort med ungefÀr 500 invÄnare i södra Sverige.Resultatet av studien visar att denna grupp förskolebarn har bÀttre kÀnnedom om djur Àn om vÀxter.
Undervisning i Svenska som andrasprÄk -Varför det?
Denna kvalitativa studie undersöker hur bildlÀrare arbetar med bildanalys i kursen Bild i gymnasieskolan. I mÄlen för kursen Bild stÄr det klart och tydligt att eleverna skall ha kunskaper i analys och tolkning av olika bilder. Jag har inte funnit nÄgon tidigare forskning om hur bildlÀrare arbetar med bildanalys i bildundervisning överhuvudtaget och anser det vara av vikt att undersöka hur mÄlen realiseras ute pÄ skolorna. De metoder som anvÀnds Àr litteraturstudier och strukturerade intervjuer med bildlÀrare verksamma vid det estetiska programmet. Studien visar pÄ att det finns sÄvÀl likheter som skillnader i hur bildanalys brukas i bildundervisningen.
Vad villkorar kunskapsöverföringsprocessen vid kompetensutvecklingsinsatser? -en kvalitativ studie av tvÄ offentliga verksamheter
I följande studie studeras kunskapsöverföring med fokus pÄ hur tvÄ offentliga verksamheter valt att tillvarata den tysta kunskapen genom kompetensutvecklingsinsatser i form av chefsprogram. Vidare undersöker studien hur programdeltagarna motiveras att delta i programmet samt den process som kunskapsöverföringen innebÀr. Syftet med studien var att tolka och förstÄ hur den tysta kunskapen kan tillvaratas och överföras inom tvÄ offentliga verksamheter genom att studera verksamheternas kompetensutvecklingsinsatser för chefer pÄ direkt nivÄ. En chef pÄ direkt nivÄ har inte nÄgon understÀlld chef utan enbart understÀllda medarbetare. Detta utförs genom att finna likheter och skillnader mellan hur verksamheterna utformat sina chefsprogram.
Vilka faktorer ökar elevernas intresse för biologi?
Syftet med undersökningen var att kartlÀgga vilka faktorer som pÄverkar elever att bli intresserade av biologi. 50 studenter som lÀser biologi- eller molekylÀrbiologiprogrammet deltog i en enkÀtundersökning dÀr de fick svara pÄ öppna sÄvÀl som styrda frÄgor om vilka faktorer, inom och utanför skola, som format deras intresse. FrÄn undersökningen framgick det att studenterna blivit mycket pÄverkade av sin omgivande miljö under uppvÀxten och att lÀraren har en mycket central roll för att skapa positiv attityd för biologi. Resultatet frÄn enkÀtundersökningen visar att de studenter som genomfört fler laborationer och diskuterat mer ocksÄ kÀnner att skolan pÄverkat dem positivt. Studenterna var positiva till att lÀsa mer om aktuella Àmnen..
Homo Svedikus - "Lika barn leka bÀst"? : En diskursanalys av Sverigedemokraternas principprogram
Syftet med vÄr studie var att se hur Sverigedemokraterna genom sitt principprogram konstruerar svenskhet och pÄ sÄ vis skapar en grÀns mellan ?oss och de andra?. Metoden för vÄr studie har varit en kvalitativ text- och diskursanalys. VÄrt resultat visar att texten i programmet pÄverkar och konstruerar sociala kategorier som Àr avgörande för mÀnniskors sociala positioner och tillgÄng till resurser. Partiets konstruktion av svenskhet bygger pÄ en social och nationell likhet som skapar social ojÀmlikhet.
Automatiserad uppsÀttning av distribuerade system i molnet för mjukvarutestning
Molntja?nster av olika slag har blivit allt vanligare i samha?llet de senaste a?ren. Bland de mest anva?nda molntja?nsterna finns Dropbox, Microsoft Azure och Amazon Web Services (AWS). Den sistna?mnda molntja?nsten a?r na?got som fo?retaget Infor har fa?tt o?gonen pa?.AWS erbjuder inte endast datalagring som Dropbox go?r utan a?ven dataexekvering, databaslo?sningar, na?tverkslo?sningar, driftsa?ttning och hantering av datorsystem.
Simulering av ett vÀrmesystem i COMSOL Multiphysics : Pipe Flow Module
Syftet med detta arbete Àr att simulera ett vÀrmesystem i COMSOL Multiphysics, Pipe Flow Module, Non-Isothermal Pipe Flow som innehÄller ekvationer och randvillkor för att modellera inkompressibel strömning och vÀrmeöverföring i rör.Data om processen och dess komponenter har samlats in frÄn industrin dÀr arbetet Àr utfört och i vissa fall modifierats för att bÀttre beskrivas i programmet.UtifrÄn insamlad data har en modell byggts upp och tvÄ simuleringar har gjorts. En stationÀr för starten av systemet, den har sedan legat till grund för en dynamisk som simulerar förloppet frÄn start till normaldrift.Tiden det tar för det aktuella fallet att nÄ drifttemperatur Àr 16 timmar. En felströmning upptÀcktes samt att en av pumparna inte kommer att klara en start frÄn 20 °C..
Poker-AI
Denna rapport handlar om Poker-AI som var mitt examensarbete. Jag tar upp vilka problem jag har haft, vilka lösningar jag har gjort och vad jag ser för framtida möjligheter. Jag började med att lÀsa böcker för att lÀra mig mer om vad man ska tÀnka pÄ nÀr man spelar och för att ha en bra grund till det fortsatta arbetet. Under tiden jag lÀste började en plan utforma sig för hur jag skulle göra AI:n. NÀr jag hade lÀst klart gjorde jag sjÀlva grundprogrammet för att kunna testa min AI, jag stötte pÄ en del problem och det tog lite lÀngre tid Àn jag hade tÀnkt, men det blev en bra grund.
Design av navigeringssystem fo?r e-papperstidningar
Den hÀr uppsatsen Àr en C-uppsats för Programmet för Pedagogisk Mjukvaruutveckling, Högskolan i Halmstad, 2004. I denna uppsats undersöker vi vilken navigeringsdesign som kan vara lÀmplig att applicera pÄ e-papperstidningar. Genom en kvalitativt förhÄllningssÀtt har vi genomfört en undersökning dÀr vi har blandat observation med intervju samt kompletterat med en enkÀt. Vi har Àven inhÀmtat information frÄn litteratur samt databaser som IEEE och ACM. En ryggrad i uppsatsen Àr Ben Shneidermans (1998) Ätta gyllene regler för att uppnÄ en god grÀnssnittsdesign.
Do retention trees affect the composition of ectomycorrhizal fungi? : a comparison between clear-cuts areas with and without retention trees in pine forests
Under det senaste Ärshundradet har de svenska skogarna genomgÄtt en omfattande förvandling, frÄn mer eller mindre naturligt dynamiska till hÄrt brukade skogar bestÄende av monokulturer av tall eller gran. Denna förÀndring har lett till en minskning av den biologiska mÄngfalden, att mÄnga arter som Àr beroende av skog har minskat radikalt och hotas av utrotning. Som ett försök att frÀmja variation, biologisk mÄngfald i allmÀnhet och förhindra minskningen av rödlistade skogsarter introducerades i början av 90-talet en viss naturvÄrdshÀnsyn i brukade skogar. I den hÀr studien utvÀrderas den pÄverkan som kalavverkning har och den betydelse hÀnsynstrÀd har pÄ artsammansÀttningen och förekomsten av ektomykorrhizasvampar (EMF) under de första 20 Ären efter kalavverkning. Studien utfördes genom extrahering och identifiering av svamp-DNA frÄn jordprover tagna pÄ kalavverkade ytor, nÀra hÀnsynstrÀd och i gammal skog i ett begrÀnsat geografiskt omrÄde i norra Sverige.
Projekt Barncancerföreningen
BCFP (BarnCancerFöreningsProgrammet) Àr ett verktyg som ska anvÀndas till att hantera information om insamlingsbössor samt kringliggande information Ät Barncancerföreningen Norra. Tidigare anvÀndes Microsoft Excel för att hantera dessa uppgifter. Detta var inte en lÄngsiktigt hÄllbar lösning dÀrför att informationen inte gÄr att överblicka och önskvÀrd information Àr svÄr att hitta. Det finns ocksÄ en annan lösning utvecklad i Microsoft Access men denna lösning var inte anpassad till Norra föreningens behov och skulle vara tidskrÀvande att vidareutveckla/omarbeta. Detta medförde att mÄlet med det hÀr projektet blev att ta fram ett nytt system för hantering av ovanstÄende uppgifter.