I juli 2006 trÀdde BBR:s nya krav om byggnaders energiförbrukning ikraft, vilka jÀmfört med de tidigare kraven vÀntas medföra förÀndringar för hela byggprocessen vad gÀller hanteringen av energifrÄgor. De hÄrdare kraven kommer bland annat i skepnad av ett nytt begrepp, ?byggnadens specifika energianvÀndning?, ett begrepp som med stor förmodan kommer att stÀlla bÄde högre krav pÄ utförande av energiberÀkningar i ett tidigare skede av byggprocessen samt med större noggrannhet. PÄ VVS GRUPPEN AB i Lund utför man egna grövre energiberÀkningar i samband med projektering i ett ganska tidigt skede av processen, frÀmst berÀkningar för hand, för att i ett senare skede lÄta en byggnadskonstruktör genomföra mer ingÄende energiberÀkningar. Med de nya hÄrdare kraven uppstÄr ett eventuellt behov av att framöver utföra egna energiberÀkningar pÄ en noggrannare nivÄ redan i ett tidigare skede. BBR anger inga krav om metod för berÀkningarna, utan lÀmnar upp till var och en att vÀlja lÀmplig metod för aktuellt projekt. I samarbete med VVS GRUPPEN utfördes dÀrför en undersökning av en alternativ metod, energiberÀkning med hjÀlp av simuleringsprogrammet IDA Indoor Climate and Energy. Undersökningen begrÀnsades till ett pÄgÄende projekt i form av en ny biblioteksbyggnad i Lomma, samt till att huvudsakligen syfta till berÀkning av den specifika energin.

AnvÀndandet av mobiltelefoner har blivit en del av vÄr vardag i dagens samhÀlle. Mobiltelefonindustrin Àr en miljard industri med stora företag som Motorola, Nokia och Sony Eriksson. De senaste Ären har det Àven kommit in nya aktörer pÄ marknaden som Apple med sin iPhone och Google med sitt mobiltelefons?operativsystem Android. Dessa aktörer har kommit ut med flera nya mobiltelefonmodeller som anvÀnder sig ut av pekskÀrmar.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Den nya revisorslagen och revisorns oberoende Seminariedatum: 2002-06-07 Kurs: FEK 591, Magisteruppsats redovisning 10 poÀng Författare: Martin Bergqvist, Daniel Dolenec Handledare: Michael Thorstensson Krister Moberg Nyckelord: Revisorslagen, analysmodellen, RevisorsnÀmndens praxis, rev-isorns oberoende, Revisionsbolagsutredningen Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att utvÀrdera om den nya revisorslagen medför en förÀndring i oberoendefrÄgor som har behandlats i praxis, samt att undersöka hur revisorerna genom att tillÀmpa analysmodellen skulle agera i dessa frÄgor. Metod: Det har genomförts en rÀttsdogmatisk studie som ligger till grund för utvÀrderingen. Den har bestÄtt av en jÀmförelse mellan den gamla och nya revisorslagen, samt en granskning av praxis i oberoendefrÄgor. Vidare har en fallstudie genomförts, dÀr revisorer har fÄtt tillÀmpa analysmodellen pÄ ett antal typfall som Àr kopplade till revisorns oberoende. Slutsatser: VÄra slutsatser Àr att den nya revisorslagen medför att revisorn nu under vissa förutsÀttningar kan Äta sig eller behÄlla ett uppdrag i följande situationer: Ett revisionsuppdrag dÀr revisionsklienten ingÄr i ett avtalsförhÄllande med revisorn/revisionsbyrÄn; ett konsultuppdrag dÀr det föreligger intressegemenskap mellan uppdragsgivaren och revisorn/revisionsbyrÄn; ett konsultuppdrag dÀr revisorn tillhandahÄller revisionsklienten med konsulttjÀnster av revisionell karaktÀr.

I detta arbete presenterar jag vad jag kommit fram till i min studie om grundernainom mönsterframstĂ€llning. Jag har studerat hur mönsterbranschen ser ut inomavgrĂ€nsade omrĂ„den och presenterar formgivaren och mönsterdesignern LottaKĂŒhlhorns arbetssĂ€tt och tips till mönsterskapare. Jag kommer Ă€ven att redovisadet visuella resultat som jag framstĂ€llt och arbetat fram parallellt med minstudie..

Den hÀr rapporten undersöker distansutbildningar vid Högskolan i Kalmar, pÄ Institutionen för kommunikation och design (IKD). Dels tas det upp hur IKD jobbar med distansstudier idag men Àven hur distansutbildning fungerar och hur man kan förbÀttra denna. Anledningen Àr att distansutbildningar idag Àr ett utvecklingsomrÄde dÀr det stÀndigt hÀnder nya saker. Distansutbildning Àr kanske pÄ vÀg att revolutionera sÀttet pÄ vilket vi idag bedriver utbildning, bÄde i grundskolan och upp till högskola/universitet.Uppdraget kommer frÄn lÀrarna pÄ IKD som kÀnner att de vill förbÀttra sin situation. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av etnografiska studier dÀr undervisning observerades och lÀrare intervjuades.

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vad förÀldrar till barn i förskolan Är 2012 anser vara viktigast samt hur vÀl resultatet överensstÀmmer med förskollÀrarnas tolkning av uppdraget. Undersökningsinstrumentet som anvÀnts Àr en kvantitativ webbaserad enkÀt för förÀldrarna. 66 förÀldrar valde att delta genom att rangordna tio olika pÄstÄenden. De fyra förskollÀrarna som deltog i studien fick skriftligt fylla i samma enkÀt utifrÄn fyra olika perspektiv. Studien innehar Àven kvalitativt undersökningsinstrument dÄ samtal fördes med förskollÀrarna om de bÀgge respondentgruppernas resultat.

Bakgrunden till vÄrt val av ÀmnesomrÄde har uppkommit eftersom vÄr uppfattning Àr att den undervisning som sker i vÀrdegrundsfrÄgor, mÄnga gÄnger fungerar i klassrummen, ÀndÄ uppstÄr konflikter av olika slag utanför klassrummet, till exempel pÄ skolgÄrden eller i korridorerna. Syftet Àr att, genom en kvalitativ studie, undersöka lÀrares uppfattningar av villkor för vÀrdegrundsarbetets betydelse för eleverna i skolans tidiga Är. I studien analyseras hur lÀrare förstÄr samspelet mellan Ä ena sidan undervisning i vÀrdefrÄgor och Ä andra sidan elevers tillÀmpning i deras praktik. Metoden baseras pÄ enskilda intervjuer med sex lÀrare som arbetar i skolans tidiga Är. I studien redogörs kortfattat för tre perspektiv pÄ lÀrande, vilka Àr tolkade ur respondenternas utsagor.

Some word processing programs save information that not all users of the program are aware of. This information consists of a number of things. Example of that is who the writer of the document is, the time it took to write it and where on the computer the document is saved. Text that has been changed or removedcan also be saved. This information is not shown in the program and the user will therefore not be aware of its existence.

SammanfattningGymnasieskolan har genomgÄtt olika reformer vilka har fÄtt betydande konsekvenser för skolan. Införandet av kÀrnÀmnen pÄ samtliga program har lett till att gymnasieskolan befinner sig i ett krislÀge dÀr elever inte slutför sina studier eller ocksÄ tar studenten med icke godkÀnda betyg. Forskningen, som ligger till grund för debatten i skolan, menar att ÄtgÀrder bör genomföras. En av de ÄtgÀrder som lyfts fram Àr samverkan mellan kÀrnÀmneslÀrare och karaktÀrsÀmneslÀrare. Olika styrdokument för gymnasieskolan betonar ocksÄ samverkan.Syftet med denna studie Àr att beskriva olika lÀrares uppfattningar och erfarenheter av samverkan, samt att belysa vilka hinder och förutsÀttningar som lÀrarna ser för samverkan.

Bricoleur, digitala varelser och brus utgör tre viktiga noder, runt vilka mitt konstnÀrliga arbete rör sig. Parallellt med ett antal av mina verk beskrivs dessa begrepp kortfattat..

This thesis has aimed to study steering process and institutionalization in the context of educational policy work. This has been conducted by using empirical material from the political decision-making process that preceded the implementation of a new national program on how principals should be educated and certified. By using an aggregated theoretical point of view containing new institutionalism and traditional Swedish curriculum theory, the process was analyzed from different perspectives. The results depict a process that contained several actors who tried to shape the principal education program differently. From the theoretical perspectives, the decision-making process could be understood as an act of both self-interest as well as trust in their own beliefs and cultural values.

Utbildning blir allt viktigare. För dem som saknar en gymnasial utbildning har det blivit svÄrareatt fÄ ett jobb. LÀsÄret 2009/2010 var 88,2 procent behöriga till gymnasieskolans nationellaprogram. För den som Àr obehörig Àr Individuella programmet ett alternativ, dÀr elever under ettÄr kan skaffa sig behörighet. Det har visat sig att elever som gÄr ett Är pÄ det Individuellaprogrammet (IV) och sedan studerar pÄ ett nationellt program i högre grad Àn andra, görstudieavbrott.

Bakgrund Mobila IntensivvÄrds Grupper (MIG) Àr idag etablerade pÄ flera svenska sjukhus. MIG bidrar till att minska antalet hjÀrtstopp och till att patienter som Àr pÄ vÀg att försÀmras upptÀcks tidigare. MIG innebÀr ocksÄ en trygghet för avdelningspersonalen. Delaktighet i MIG Àr en naturlig del i intensivvÄrdssjuksköterskans arbetsuppgifter.Syfte Att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter av interaktionen med avdelningspersonalen vid MIG-uppdrag.Metod En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har utförts vid tvÄ sjukhus. Resultatet har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat TvÄ teman framkom vid analysen, Betydelsen av interaktion för en sammanlÀnkad och sÀker vÄrd samt SamspelsbefrÀmjande faktorer.

I denna rapport jÀmförs ett antal fria statistiska programvaror som gick att finna pÄ och ladda ned frÄn internet under vÄren 2007. Programmen som valts ut att ingÄ i denna studie ska ha uppfyllt följande krav:- heltÀckande statistiskt program- helt kostnadsfritt- ingen prova-pÄ-variant- kompatibelt med Windows XP (32-bitar) eller Windows Vista (64-bitar). De program som efter utsortering kom med i jÀmförelsen visade sig vara av ytterst skiftande inriktning och innehÄll. Detta stÀmde inte alla gÄnger överens med den beskrivning som hemsidor eller tidigare jÀmförelser gett. Samtliga programvaror har jÀmförts, dels genom att studera om nÄgra förbestÀmda analyser gÄr att genomföra och dels genom ett allmÀnt intryck om hur programmen Àr att arbeta med.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur arbetet kring pedagogiska utredningar ser ut i förhÄllande till vad styrdokument och teorier sÀger, och dÀrmed synliggöra betydelsen av pedagogiska utredningar pÄ individ-, grupp- och organisationsnivÄ. Vi belyser hur nÄgra utvalda specialpedagoger arbetar med pedagogiska utredningar av elever i behov av sÀrskilt stöd inför upprÀttande av ÄtgÀrdsprogram, samt ger en bild av ett par rektorers uppfattningar om pedagogiska utredningar. Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökning med intervjuer av specialpedagoger som arbetar i skolan, specialpedagoger inom elevhÀlsan samt rektorer. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagogisk utredning. Vi har delat in vÄrt resultat i teman: specialpedagogens uppdrag, uppmÀrksamhet, orsaker, utredning, dokumentation, svÄrigheter och rektors uppdrag. Resultatet visar att den huvudsakliga orsaken till att elever anses vara i behov av stöd Àr att de inte nÄr mÄlen i kursplanen. Vi ser Àven en skillnad mellan skolans specialpedagoger och elevhÀlsans specialpedagoger pÄ vilka nivÄer de lÀgger fokus.