Sammanfattning Vårt examensarbete handlar om språkutvecklande miljöer i skolan, med definitionen att eleverna själva och tillsammans med andra får möjlighet att utveckla sitt språk, genom läs- och skrivprocessen samt samtal och lyssnande. Detta sker när eleverna får möjlighet att läsa och skriva olika typer av texter riktade till flera mottagare. Med ett klassrumsklimat som präglas av flerstämmighet, där flera röster uppmärksammas och inte bara lärarens. Syftet med vårt arbete är att undersöka om det finns någon skillnad i de språkutvecklande miljöerna mellan två olika arbetslag på en skola med Profilklasser. Studien baseras på ett arbetslag med undervisning i musikklasser och ett arbetslag som inte undervisar några Profilklasser.Vi använder oss av kvalitativa undersökningsmetoder i form av frågeformulär och intervjuer.

The aim of this study was to investigate how four families in the Stockholm area reason, what kind of preconception they have and what their horizon of expectations is when they make the choice between sending their children to the profile class of municipal/free schools and sending them to the general classes in those schools. The main research questions asked were:What kind of preconception do the parents have about profile classes?What reasons do the interviewed parents have to send their children to a profile class?What are the interviewed parent?s expectations of the profile class choice?The study is built on qualitative interviews with the parents of the families. The empirical data has been analyzed using a framework of theories drawing on the theory of reproduction, the forms of social capital, the ideas created from the word profile and elite and the horizon of expectations. The results show that the parents of the families have a similar degree of preconception about profile classes.

Vårt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka språkutveckling med hjälp av musik och rytmik på två skolor i Skåne. Den ena skolan har profilklass med musikinriktning och den andra har inga Profilklasser. Vi har medvetet valt två olika skolor för att se om det skiljer sig i användandet av musik som ett didaktiskt verktyg. Som lärarstuderande vill vi veta hur både barn och pedagoger tänker kring ämnet samt hur de använder musik och rytmik i verksamheterna. Musik är och har alltid varit ett högst aktuellt ämne och vi menar att detta påverkar varje människa på ett eller annat sätt.

The aim of this study was to investigate how four families in the Stockholm area reason, what kind of preconception they have and what their horizon of expectations is when they make the choice between sending their children to the profile class of municipal/free schools and sending them to the general classes in those schools. The main research questions asked were:What kind of preconception do the parents have about profile classes?What reasons do the interviewed parents have to send their children to a profile class?What are the interviewed parent?s expectations of the profile class choice?The study is built on qualitative interviews with the parents of the families. The empirical data has been analyzed using a framework of theories drawing on the theory of reproduction, the forms of social capital, the ideas created from the word profile and elite and the horizon of expectations. The results show that the parents of the families have a similar degree of preconception about profile classes.

Mitt examensarbete tar upp de skillnader och likheter som finns mellan två elevgrupper som har valt två olika profiler, en handbollsprofil och en Naturkunskap och matematikprofil, i grundskolans senare del. Jag har framförallt undersökt vilka skillnader som finns i stiluttryck och hur de iscensätter deras maskulinitet. Slutligen har jag diskuterat detta utifrån den franska sociologen Pierre Bourdieus grundläggande begrepp kapital och habitus för att försöka se vilka bakomliggande orsaker det kan finnas till de skillnader som finns mellan grupperna. Jag har i använt mig av observationer av elevgrupperna under lektionstid där jag bland annat undersökt hur de utnyttjat rummet både fysiskt och verbalt på olika sätt. Jag har även utfört gruppintervjuer med elever från bägge klasserna för att få reda på mer om deras värderingar och åsikter.