The purpose is to illustrate the phenomenon of self-harm from a social psychological and sociological perspective. The purpose is furthermore to examine the role social relationships play in the individuals´ self- imagine and what role does identification play for anyone who harm themselves? We want to examine in what way social relationships are important and how they function for individuals who harm themselves, both once they have started to harm themselves, and if the relationships in any part caused the cutting to begin with.Questions:How do individuals shape their identity based on self- harm? Which self-image do individuals have who self-harm? Is there anything in the person's previous social relationships that have caused them to begin to hurt themselves?Method:In this paper we have analyzed five autobiographies. We have used open coding from grounded theory as analytical method and subject positions based on discourse analysis.Theory:We have used the Cooley concepts looking glass self, Foucault's theory of power, Giddens' concept of ontological security and existential anxiety.Results and Analysis:We found six different categories that we thought were central. These were negative self-image, guilt, lack of family support, negative experiences of others' views, the protective identity as self- harmer and insecure social relationships in school.Conclusion:The self-harming is a very complex behavior.

This thesis rests on the theory and methodology of discourse theory. By viewing social reality as constituted by discourses, meanings that are taken for granted can be challenged.The events of September 11th 2001 resulted in the American war on terror. This thesis explores the impact of 9/11 and the war on terror on the Russian image of the conflict in Chechnya.Discourse theory is applied to shed light on how the conflict over Chechnya is discursively constructed by the Russian state and media. The discourse is organized in three thematic sections: Identity, Enemy Images and Islam. Russia establishes itself as a member of the Western civilisation.

The aim of this study is to examine whether the image of the stereotype librarian has created conflict in young librarians´ personal identity and/or professional identity and if this has shown in their choice of clothes? Our purpose was to find out, with the help of their choice of clothes, the young librarians view of themselves as individuals and professional librarians. We have searched for the answers to the following questions: - Do young librarians experience that clothing at their workplace has any significance and if so, what do they want to signal with their clothing? - Do they experience that clothing and appearance has any impact on their personal and professional identity? - How do they relate, by their choice of clothes, to the stereotype images of the librarian? We have performed qualitative interviews with eleven young female librarians. As a theoretical framework we have used ideas and concepts from different areas of research; semiotics, social psychology, business administration and ethnology.

Titel:     Mätinstrument: Kundnöjdhet ? Att jämföra image, förväntningar och upplevelser i modebutikerSyfte:Syftet är att undersöka de förväntningar om nöjdhet som kunder baserar enbart på en varumärkesmix. Vilka aspekter av ett butiksbesök dessa varumärkesbaserade nöjdhetsförväntningar framförallt rör, hur nöjda kunderna förväntar sig att bli med dessa aspekter och huruvida nöjdhetsförväntningarna infrias vid ett besök i en butik som har en specifik varumärkesmix. Som ett delsyfte undersöks vad i ett butiksbesök som är viktigt för de deltagande konsumenterna när de handlar kläder.Metod:Vi valde att använda oss av en kvantitativ metod där vi intervjuade 111 kvinnliga respondenter om vad de tyckte var viktigt, vilka förväntningar en varumärkesmix skapar samt hur nöjda de var efter ett besök vid dammodeavdelningen på Åhléns i Umeå. Vi utgick från ett deduktivt angreppsätt med befintliga teorier som stöd för våra frågeställningar.

Examensarbetet har gjorts åt Höglunds flak i Säffle och behandlar en ny framstam till timmerlastbilar.En framstam är ett lastskydd som förhindrar stockarna på en timmerlastbil från att tränga in i hytten vid en kollision. Framstammen används även vid lastning som ett mothåll att slå stockarna emot.Kraven på framstammen från företaget är? Lättare konstruktion? Samma utböjning vid slagprov, ytbelastning och böjbelastningsprovning som nuvarande modell? Billigare eller samma pris som föregående modell? Klara proven enligt SS 2563, SS 2564? Vara estetiskt tilltalande för kund? Anpassningsbar höjd? Om möjligt få så mycket tillverkning som möjligt till den egna verkstadenArbetet delades in i två delar där en del är att konstruera plåten och hur denna skall styvas till. Den andra är att konstruera staken som håller upp plåten och tar den största delen av slagkraften.På framstamsplåten togs det fram 2 koncept.Bockningskonceptet.Konceptet består av en aluminiumplåt 6082-T6 som bockats till en L-profil runt kanterna för att styva upp plåtenFyrkantsprofil.Detta koncept består av en fyrkantsprofil i aluminium som nitas fast mot plåten.På staken togs det fram tre koncept. Alla tre är beräknade med att vara i samma material ett höghållfast stål vid namn Domex 650 med en sträckgräns på ca 650Mpa.[5]JL-profilenÄr en profil som är lätt att tillverka genom bockning och är lätt att fästa in i både plåten och i rambalken.I-profilenI-balken är gjord med en större fläns mot plåten för att underlätta vid infästning och en mindre fläns på andra sidan för att minska vikten.

Undersökningens syfte är att analysera hur Sverige, svensken och invandraren presenteras i läromedel i svenska som andraspråk. Dessa läroböcker är för många vuxna invandrare en dörr som leder till livet i Sverige då böckerna inte bara ger information om språket utan också om svenska traditioner, levnadssätt och hur man klarar sig i samhället.I resultatet framgår att läroböckerna ibland presenterar en stereotyp bild av landet Sverige och dess invånare. En del stereotyper kan anses vara positiva men en del är relativt negativa vilket ger ett dystert intryck. Vissa generaliseringar förekommer också vilket kan vara ett problem då läsaren, d.v.s. invandraren får en skev och vinklad bild av verkligheten..

The purpose is to illustrate the phenomenon of self-harm from a social psychological and sociological perspective. The purpose is furthermore to examine the role social relationships play in the individuals´ self- imagine and what role does identification play for anyone who harm themselves? We want to examine in what way social relationships are important and how they function for individuals who harm themselves, both once they have started to harm themselves, and if the relationships in any part caused the cutting to begin with.Questions:How do individuals shape their identity based on self- harm? Which self-image do individuals have who self-harm? Is there anything in the person's previous social relationships that have caused them to begin to hurt themselves?Method:In this paper we have analyzed five autobiographies. We have used open coding from grounded theory as analytical method and subject positions based on discourse analysis.Theory:We have used the Cooley concepts looking glass self, Foucault's theory of power, Giddens' concept of ontological security and existential anxiety.Results and Analysis:We found six different categories that we thought were central. These were negative self-image, guilt, lack of family support, negative experiences of others' views, the protective identity as self- harmer and insecure social relationships in school.Conclusion:The self-harming is a very complex behavior.

Nätdejting är inte längre något nytt fenomen, utan ett vanligt förekommande sätt att dejta och träffa sin framtida partner på, både bland unga, gamla och alla där emellan. Det spelar heller ingen roll om du bor i storstaden eller på landet, det finns män och kvinnor från alla håll och kanter som använder sig av nätdejting.Även om nätdejting nu för tiden inte är något nytt fenomen finns det fortfarande frågor att försöka finna svar på. En av dessa är föremål för den här undersökningen, nämligen vilken typ av profil- och tilläggsbilder män och kvinnor i olika åldersgrupper använder sig av på dejtingsajten Mötesplatsen. Några frågor att besvara var om det gick att se skillnader mellan män och kvinnors val av profil- och tilläggsbilder och om de typiska könsstereotyperna användes. Dessutom vilka associationer kvinnor och män spelar på i förhållande till de normer och ideal som finns gällande respektive kön.Jag har använt mig av semiotisk bildanalys för att analysera profil- och tilläggsbilderna.

AbstractAim: The aim of this essay has been to study how the Swedish church has created the image of their religious activity through media. This has been by studying the three commercial campaigns launched by the Swedish church during the years 2000, 2001 and 2003. Questions asked are: How has the Swedish church chosen to profile it self? Which discourses can be recognized in the campaigns? Which messages has been communicated through the campaigns? How has these discourses created the image of the Swedish church?Method: The methodological framework is critical discourse analysis inspired by Norman Faircloughs? three-dimensional model. Thirteen images all part of the campaigns are analysed using a semiotic method.

The goal with this essay is to determine if the image of preschool, in a specified number of picture books, is consistent with the posted goals of the preschool operations in the curriculum of preschool published in 1998 (hereafter Lpfö 98). Besides that the essay is also planned to look at how the preschool?s status have changed after Lpfö 98 was established and if this is shown in the picture books. Therefore this essay will focus on picture books published 1998-2009 because after that a new version of Lpfö 98 was published. Also the picture books chosen for this study are all stories about preschool or kindergarten.The questions that this essay will answer are: How are the activities in preschool described, and how do they match the guidelines in Lpfö 98? In what way has the status of preschool been affected since Lpfö 98 was published? In what way has the teachers? role been affected and how is that shown?In order to answer these questions I will use a quality text analysis of picture books for children.

The purpose of this thesis was to examine the relationship between brands and music in TV-commercials. We investigated why companies use music in TV-commercials to affect their brands and how music affects the brand?s image. We also investigated how companies choose music genres for their TV- commercials. A case study based on interviews was conducted with four informants from SAAB, Lowe Brindfors, Riviera and Catt & Co.

Body esteem is the affective aspect of body image, which is shaped by social experience. Compared with men, women have a more negative body image, which is more frequently correlated with depression and dysfunctional thoughts, especially in the case of eating disorders. The purpose of the present study was to examine gender differences in body esteem and its subcategories, and to find out whether there exists a stronger link between negative body esteem and higher levels of dysfunctional thoughts in women. The relationship between body esteem, dysfunctional thoughts and mental illness was examined. Participants were 73 college students doing social sciences and sports training educations.

Studiens syfte är att ta reda på hur förskollärare arbeta med att se och tillgodose barns behov. Förskolans läroplan skriver att förskolläraren ska se till att varje barn får sina behov tillgodosedda, respekterade samt att varje barn ska få uppleva sitt egenvärde. Barngrupperna i förskolan växer vilket kan orsaka flera dilemman för förskolläraren i arbetet att bland annat se varje enskilt barn i sin utveckling och möta detta barn på bästa sätt. De frågeställningar som tas upp är vilka strategier förskollärarna har för att se och tillgodose barns alla behov, hur förskollärarna arbetar med att tillgodose barns alla behov och vilka dilemman förskollärarna upplever att det finns i verksamheten. Uppsatsen utgår ifrån det specialpedagogiska perspektivet där både miljömässiga och biologiska förutsättningar är viktiga faktorer som anses påverka individens utveckling i förhållande till sociala och kulturella sammanhang.

Facebook är ett socialt internet-community som startades 2004 av Harwardstudenten Mark Zuckerberg. Sajten har idag ca 222 miljoner användare spridda över hela världen.Hur kan man, genom att studera ungdomars tankar kring sitt användande av Facebook - och relatera det till två skilda tänkare med mycket olika människosyn, förstå vårt identitetsskapande och vår syn på oss själva på två skilda sätt? Det ena kopplat till modernismen, det andra till postmodernismen.Hegels erkännandebegrepp och Nietzsches idé om vår vilja till makt relateras till modernismen respektive postmodernismen, och observationerna som gjorts under intervjuer med 13 gymnasieungdomar tolkas med hjälp av dem.I analysen bearbetas fyra teman som synliggjorts i intervjuerna. För det första, det frekventa ?rundkollandet? på vad andra gör, vilket ses dels som en kul grej, dels som meningslöst.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Parken Zoo försökte rädda sin image och påverkabilden av krisen parken befann sig i under hösten 2012. Uppsatsen har även som avsikt att undersökahur kriskommunikationen utvecklas under krisförloppet och hur den skiljer sig mellan två texttyper,samt belysa vilka språkliga resurser som används för att realisera strategierna inom image repair theory,som i denna uppsats benämns som Benoits teori om imagereparation. Materialet består av trepressmeddelanden och tre uttalanden publicerade på Facebook från Parken Zoo. Dessa har analyseratsutifrån Benoits (1997) teori om imagereparation samt systemisk-funktionell textanalys. Resultatetindikerar att Parken Zoo har försökt rädda sin image genom att ifrågasätta uppgifterna som framkommit,framhäva goda egenskaper och värderingar samt redogöra för åtgärder som vidtagits och ska vidtas.Jämförelsen av kriskommunikationen i pressmeddelandena och Facebook-uttalandena tyder på attkommunikationen på Facebook kännetecknas av en mer personlig och närhetsskapande strategi medankommunikationen i pressmeddelandena är mer auktoritär.