Bakgrund: År 2010 kom den nya skollagen, vilket ställde krav på att alla skolor skulle ha en elevhälsa med tillgång till skolsköterska, kurator, specialpedagog, skolpsykolog och läkare. Elevhälsans uppgift är att tillsammans främja hälsa samt att hjälpa eleven uppnå skolans mål. Skolsköterskans arbete upplevs många gånger vara ensamt och individuellt, men att ett samarbete med andra Professioner inom skolan är viktig för att elevhälsan ska vara tillgänglig och på så vis upptäcka ohälsa tidigt.Syfte: Syftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av att samarbeta med övriga medarbetare inom elevhälsan för att främja hälsa.Metod: I denna studie användes en kvalitativ metod med induktiv ansats därdatamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Datamaterialet bygger på intervjuer som genomfördes med åtta skolsköterskor.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier; väletablerat teamwork, tillgång till medarbetare, avsaknad av långsiktig planering med sju underkategorier.Konklusion: För att skolsköterskan tillsammans med övriga medarbetare inomelevhälsan ska uppnå ett framgångsrikt samarbete där de kan främja hälsa krävs det ett väletablerat team-work, god tillgång på medarbetare och att gruppen får den tid som krävs för att kunna utföra arbete. Det som behöver förbättras i samarbetet inom elevhälsan är tydligare riktlinjer för att kunna arbeta mer långsiktigt för att främja hälsa..

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av att använda instrumentet Mini Mental Test (MMT) vid utredning och interventioner för personer med demens. Inklusionskriterier för att delta i studien var att deltagarna ska vara legitimerade arbetsterapeuter verksamma inom landsting eller kommun i Kalmar-, Östergötlands- och Västernorrlands län, samt att deltagarna har erfarenhet av instrumentet Mini Mental Test vid utredning och interventioner för personer med demens. Totalt medverkade sju arbetsterapeuter i studien. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide och insamlad data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analys av data resulterade i tre kategorier ?Logiskt men inte tillräckligt?, ?Användandet av resultatet för arbetsterapeuter och andra Professioner? och ?Faktorer som påverkar och vikten av förberedelse?.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda vuxna patienter i livets slutskede och deras närstående, hur sjuksköterskan påverkas i dessa situationer samt hur sjuksköterskan hanterar detta. Författarna ville också undersöka vilket stöd sjuksköterskan får i dessa situationer. Studien utfördes som en beskrivande litteraturstudie och totalt inkluderades 15 artiklar. Huvudresultatet visade att sjuksköterskor upplevde tidsbrist i samband med vård i livets slutskede samt oro för patienten och dennes närstående. Väntade dödsfall var lättare att hantera jämfört med oväntade och plötsliga dödsfall.

Syftet med studien var att beskriva den kliniskt handledande sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser under verksamhetsförlagd utbildning. Det för att fånga positiva och negativa faktorer som eventuellt påverkar handledarrollen. Handledning är en vanligt förekommande undervisningsmetod som används inom många Professioner. Metoden var en litteraturstudie som ämnade sammanställa de senaste tio årens forskning inom området. Studien har en beskrivande design där tolv artiklars resultat sammanställdes. Artiklar från Nordamerika, Australien och Europa har använts. Resultatet består av fyra, av författarna framtagna kategorier.

Syftet med följande arbete är att undersöka vilket pedagogiskt stöd elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi får i år 6-9 i några grundskolor. Vårt syfte är även att se hur specialpedagoger och ansvariga pedagoger samverkar/samarbetar kring dessa elever.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi; historisk översikt, diagnostisering samt kompensatoriska hjälpmedel. Med hjälp av frågeformulär där lärare svarat samt intervjuer med lärare och specialpedagoger försökte vi få svar på syftet med detta arbete.Sammanfattningsvis pekar resultaten på att lärarna är ganska okunniga om vad det finns för kompensatoriska hjälpmedel till elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Lärarna säger att de utgår från varje elevs behov men kan inte precisera sitt arbete. Specialpedagogerna trycker på att det krävs utbildning på kompensatoriska hjälpmedel och program för att hjälpen ska komma eleven till del.

 Syftet med denna uppsats var att undersöka handläggares berättelser och upplevelser av hot och våld från klienter. Vi ville även veta hur de hanterade hot och våld från klienter och om hot och våld påverkade dem och i så fall på vilket sätt. Det är en kvalitativ studie där data har samlats in genom intervjuer med tolv handläggare från socialförvaltningen. I analysen använde vi oss av det teoretiska perspektivet om Professioner. Hot och våld mot handläggare är ett aktuellt ämne som uppmärksammats i media. Det framkom i vår studie att det förekom hot och våld från klienter men att det inte var vanligt förekommande. Hot och våld uppstod bl.a.

Att vara patient på en akutmottagning kan innebära långa väntetider samt många möten med olika Professioner. På svenska akutmottagningar är det en sjuksköterska som bedömer patienten vid ankomsten. Patienten har vid det första mötet förväntningar på sin kommande vård. Sjuksköterskans bemötande blir därför viktigt då patienten bildar sig en uppfattning som kommer att ligga till grund för hela vårdvistelsen. Det är därför av betydelse att det första mötet med vården blir så bra som möjligt.

Nu för tiden finns det livsuppehållande behandling som kan förlänga patienters liv. Detta kan göra det svårt för sjukvårdspersonalen att sätta gränsen för när övergången från kurativ till palliativ vård ska utföras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter när beslut ska fattas om patienters övergång från kurativ till palliativ vård inom slutenvården.  Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. I resultatet framkom det fyra huvudkategorier: delaktighet, tidpunkt, utbildning/erfarenhet och emotionella reaktioner.

Syftet med studien var att belysa hur personer med diabetes typ 2 upplever den information och undervisning som gavs av diabetessjuksköterskor. Studien hade en beskrivande design. De som deltog i studien var åtta kvinnor och åtta män i Mellansverige med diagnosen diabetes typ 2. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i ett tema och fem kategorier.

SAMMANFATTNINGSyfte: Syftet med detta arbete var att undersöka sjuksköterskors uppfattning om omvårdnadsdokumentation och dess påverkan på omvårdnadsarbetet.Metod: Kvalitativ intervjustudie med innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2008). Bekvämlighetsurval med fem sjuksköterskor från olika avdelningar på ett Universitetssjukhus i Mellansverige.Resultat: Sjuksköterskor i denna studie uppfattade att dokumentationen tar tid, det är mycket som ska dokumenteras och att kvalitén varierade. De uppfattade också att information kunde gå förlorad på grund av att många skrev på flera olika ställen. Dokumentationen upplevdes ibland som inkonsekvent eftersom sjuksköterskorna inte dokumenterade exakt lika. De belyste också att systemet var rörigt och ologiskt.

Norrköping är en av de kommuner i Sverige som är hårt drabbat av internetdroger och en kartläggning visar att det sker en ökning av droger som säljs via Internet. Syftet med denna studie har varit att belysa hur skolkuratorer på gymnasieskolor i Norrköpings kommun beskriver att de att de arbetar drogförebyggande. Som en del i detta har vi även analyserat hur skolkuratorerna beskriver sitt handlingsutrymme samt hur samverkan med andra Professioner organiseras och praktiseras. Empirin utgörs av sex kvalitativa intervjuer genomförda med åtta skolkuratorer och en preventionssamordnare från Norrköpings kommun. Vår teoretiska bakgrund utgörs av teorier om förebyggande arbete och gräsrotsbyråkrati samt nyinstitutionell teori.

Det är av vikt att Professioner har en teoretisk grund att luta sig mot och att teorin införlivas i praktiken. Inom arbetsterapin försvåras detta av att professionen har brottats med paradigmskiften, vilket i sin tur har bidragit till en stor mängd av tyst kunskap inom yrket. Syftet med denna studie var att beskriva hur arbetsterapeuter i den kliniska verksamheten resonerar kring användandet av arbetsterapeutisk teori, främst vid användandet av processer och modeller. Sju arbetsterapeuter intervjuades i denna kvalitativa studie. De delgav sina tankar och resonemang angående användandet av arbetsterapeutisk teori i arbetet.

I ett team ingår flera Professioner och för att arbeta i ett team krävs det att kunna kommunicera med varandra. Genom att belysa vad som påverkar kommunikationen och hur kommunikationen påverkar människan, kan det leda till att människan utvecklar sin förmåga att kommunicera, vilket i sin tur leder till ett förbättrat arbetsklimat. Syftet med studien är att belysa kommunikationens betydelse för människan i det opererande teamet och eventuella orsaker som påverkar kommunikationen. Metoden är en litteraturöversikt med kvalitativ innehållsanalys av vetenskapliga artiklar. Resultatet redovisas med hjälp av tre huvudteman och 11 subteman där kommunikationens process belyses.

Denna C-uppsats syfte är att undersöka hur Case Management (CM) samverkanspartners: socialtjänst, frivård, Missbruks- och beroendeavdelning samt tre vårdcentraler, i Luleå kommun upplever den gemensamma samverkan. För att besvara syfte och frågeställningar har intervjuer genomförts dvs. en kvalitativ forskningsmetod eftersom att avsikten är att beskriva upplevelser. Det insamlade empiriska materialet grundar sig på tre individuella intervjuer samt tre gruppsamtal ? totalt tolv intervjuade.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka vad patienterna har för upplevelser av sjukvården, samt vilka förbättringar de föreslår.Metod: Undersökningsgruppen bestod av 50 patienter som svarat på de öppna frågorna i en nationell patientenkät. Svaren analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen av materialet resulterade i fem kategorier och elva underkategorier. De fem kategorierna bestod av: bemötande, sjukhusmaten, vårdmiljön under sjukhusvistelsen, in- och utskrivning samt väntetider under vårdtiden och samarbete mellan Professioner. Patienter som vårdades inom slutenvården ansåg att det bemötande de erhöll i huvudsak varit gott, men att det förekom vissa negativa attityder som bör förändras till det bättre. Förbättringar av måltider och sjukhusmiljön önskades, dessa områden upplevdes otillfredsställande.