Bakgrund: Våld i nära relationer var ett globalt folkhälsoproblem. Drygt fyra av fem kvinnor i Sverige har upplevt någon typ av våld. Dessa kvinnor upplevde ofta skam i kontakten med sjukvården där sjuksköterskor upplevts dömande och respektlösa. Sjuksköterskor har en viktig roll i mötet och identifieringen av våldsutsatta kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av omvårdnaden kring kvinnor utsatta för våld i nära relationer.

Denna uppsats fokuserar på den etableringsprocess som har skett i Jönköpings kommun vid införandet av familjecentraler. Syftet med studien är att undersöka hur införandet av familjecentraler kan förstås och genom det skapa fördjupad kunskap om etableringsprocesser i socialt arbete. Studien har genomförts i form av en fallstudie. Empiri har samlats in genom intervjuer och genom offentliga allmänna handlingar. Materialet har analyserats genom ett adhoc-förfarande inspirerat av fallstudieanalys.

Barn som närstående är en grupp som inte uppmärksammas tillräckligt i vården. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vården trots att lagtexten ändrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rättigheter till information, råd och stöd och att vårdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmärksamma barn som närstående, de skall även samverka med andra berörda organisationer och samhällsorgan när barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som närstående till anhörig med svår fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmärksammas i vården. Studien baseras på en kvalitativ studie där 6 stycken distriktssköterskor intervjuades.

This paper examines the opportunities of landscape architect students to integrate with other students which are related to the landscape architects vocational field during their education. It also involves a discussion about the profession of landscape architects and the view of landscape architect students concerning who they will work with in their professional career. Six qualitative interviews were carried out to identify how one work with student exchanges, both within the landscape architecture education program and in voluntary forums during the students' leisure time. The interviewees have experiences of different student exchanges and different approach to landscape architecture education at the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) in Alnarp. During the interviews, it emerged that the number of exchanges for different reasons steadily has declined in recent years. At the same time, the interviewed conceded that exchanges are important to prepare students for their professional career. An electronic survey was sent to all landscape architecture students at SLU Alnarp.

Ekonomins globalisering, informationsrevolutionen och de stora ideologiernas sammanbrott har lett till förändrade förutsättningar för många företag. Ökad professionalisering har för vissa företag blivit nödvändigt för att kunna vara konkurrenskraftiga. Detta har inneburit ett ökad kunskapsbehov för företag, viket lett till att en ny typ av organisationer vuxit fram. Dessa organisationer, som har ett antal gemensamma karakteristika såsom flexibel struktur, få nivåer i hierarkin, hög kunskapsnivå och relativt nystartade, benämns exempelvis adhocratier, organiska organisationer eller kunskapsintensiva organisationer. Ofta är de relativt små och återfinns i konsultbranschen.

I ett team ingår flera professioner och för att arbeta i ett team krävs det att kunna kommunicera med varandra. Genom att belysa vad som påverkar kommunikationen och hur kommunikationen påverkar människan, kan det leda till att människan utvecklar sin förmåga att kommunicera, vilket i sin tur leder till ett förbättrat arbetsklimat. Syftet med studien är att belysa kommunikationens betydelse för människan i det opererande teamet och eventuella orsaker som påverkar kommunikationen. Metoden är en litteraturöversikt med kvalitativ innehållsanalys av vetenskapliga artiklar. Resultatet redovisas med hjälp av tre huvudteman och 11 subteman där kommunikationens process belyses.

Bakgrund: Avkastningsstiftelse är en mycket speciell organisationsform vars syfte är att förvalta ett givet kapital och bruka dess avkastning för att främja ett uppsatt ändamål. Kapitalförvaltningens utformning får således stor inverkan på i vilken utsträckning dessa stiftelser kan främja deras ändamål och därmed uppnå deras syften. Dessa ändamål är i majoriteten av fallen allmännyttiga varför stiftelser spelar en viktig roll som resurstillförare i samhället. En genomgång av forskningen inom området visade att tidigare studier främst fokuserat på stiftelser som väsen i Sverige eller deras roll inom filantropin varför vi fann det intressant att genomföra en studie med fokus på deras kapitalförvaltning.Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera svenska avkastningsstiftelsers kapitalförvaltning med fokus på investeringsprocessen och riskhantering, givet restriktioner och uppsatta mål.Genomförande: Studien är en kvalitativ flerfallstudie inom vilken åtta intervjuer genomfördes med personer med insyn i stiftelserna i urvalets kapitalförvaltning. Även dokumentstudier genomfördes, dels för att skapa studiens referensram och dels som ett komplement till empirin insamlad via intervjuerna.

Barn som närstående är en grupp som inte uppmärksammas tillräckligt i vården. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vården trots att lagtexten ändrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rättigheter till information, råd och stöd och att vårdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmärksamma barn som närstående, de skall även samverka med andra berörda organisationer och samhällsorgan när barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som närstående till anhörig med svår fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmärksammas i vården. Studien baseras på en kvalitativ studie där 6 stycken distriktssköterskor intervjuades.

Bakgrund & frågeställning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag är partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, växande stöd och senaste framgångar i valet 2014 parallellt med uppmärksammande skandaler väckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med så tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? Avgränsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, både implicit och explicit, för att övertyga.

This quantitative survey aims to highlight the impact of the meeting with the grief for customer advisers and representatives of funeral homes connected to the SBF (Sveriges Begravningsbyråers förbund). It also aims to demonstrate any differences between the sexes on this subject. Issues include: How does the person experience expectations and requirements in relation to their professional role? Does the person experience a personal impact due to the encounter with grief and death in their profession, in what way and to what extent? What consequences does the expectations, reactions and the possible impact result in for that person? What conditions does the person have to help cope with the professional role? Is there a gender difference in this experience? The theory base, which consists of theories taken from The Managed Heart: The commercialization of Human Feeling by Arlie Hochschild (2003) and descriptions taken from Yrke: begravningsentreprenör. Om utanförskap, döda kroppar, riter och professionalisering by Anna Davidsson Bremborg (2002), has been fundamental in both the preparatory work and the analysis.

Immateriella tillgångar har blivit allt viktigare i en globaliserad värld med stora företag som investerar och agerar i olika länder. En viktig immateriell tillgång är varumärken. För att kunna värdera ett varumärkes värde finns det flera finansiella metoder. En ny standard, ISO 10668 Requirements for monetary brand valuation, utgavs av ISO (International Organization for Standardization) 1 september 2010. Syftet med denna standard är att på ett tillförlitligt sätt kunna värdera varumärken under sin uppbyggnad, vid eventuella tvister samt vid ett företagsförvärv.

I omvårdnadsarbetet behövs förmågan att samarbetaoch kommunicera för att ge god vård. Dialog anses nödvändig vid hälso- ochsjukvårdsarbete då informationsutbyte ger ökar kunskap och bidrar tillkollektivt ansvar. Såväl patienter sompersonal på de svenska sjukhusens vårdavdelningar vittnar om att samarbetetmellan professioner inte är optimalt. Syftet med studien varatt undersöka vilka faktorer som skapar ett fungerande vårdteam. Studien genomfördes som en litteraturstudie där nio vetenskapligaartiklar utgjorde underlaget för resultatet.

Att det har hänt väldigt mycket inom idrotten sedan dess start vet vi, men frågan är hur idrotten kommer att utvecklas i framtiden? Ett begrepp som blivit alltmer modernt inom svensk idrott på senare år är Sport management. Med tanke på att management eller sport inte är några nya företeelser så är sport management eller management of sport heller inga nya företeelser. För flera tusen år sedan anordnades matcher och tävlingar som arrangerades av managers. Idag har kommersialiseringen och professionaliseringen ökat och vuxit sig allt starkare inom den nationella idrottssektorn.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen upplever makt i relationen med vårdtagaren. Syftet har konkretiserats med hjälp av följande frågeställningar: ? Hur upplever man som biståndshandläggare makt i mötet med vårdtagaren?? Hur hanterar biståndshandläggarna makt/maktlöshet och hur påverkar detta beslutet om bistånd?? Vad påverkar den upplevda makten hos biståndshandläggarna och vad får det för eventuella följder?För insamling av det empiriska materialet genomfördes enskilda intervjuer med åtta biståndshandläggare. Huvudresultaten visar att majoriteten av informanterna har en negativ bild av begreppet makt och att detta färgar deras resonemang kring deras egen makt som myndighetsutövare i mötet med den äldre. De tar avstånd från att de utövar makt mot vårdtagaren, de ser det mer som att de har möjlighet att påverka.

Syfte: Syftet med arbetet har varit att undersöka hur några lärare och rektorer talar om den sammantagna skolsituationen inklusive utvecklingen av läsning och skrivning på svenska språket för nyanlända elever, med fokus på elevernas läs- och skrivutveckling, hur lärarnas och rektorernas tal om undervisningen för nyanlända överensstämmer med hur undervisningen genomförs samt hur hinder och möjligheter beskrivs för de nyanländas läs- och skrivutveckling i inkluderad klassrumsundervisning. Arbetet syftar även till att undersöka om lärares och rektorers tal om nyanlända elever är uttryck för ett relationellt eller kategoriskt perspektiv på svårigheter som eleverna möter.Teori: Vi har valt att utgå från ett sociokulturellt perspektiv, där språket ses som en förutsättning för lärande i samspel med andra människor. Vi använder oss av Perssons modell (1998, s. 33) där man kan se på specialpedagogik utifrån två synvinklar, nämligen ett relationellt perspektiv och ett kategoriskt perspektiv.Metod: Vår studie är kvalitativ och vi har valt en ansats med inspiration från etnografi. Empirin har samlats in genom observationer, intervjuer och skriftliga reflektioner från lärare.Resultat: I resultatet framkommer att lärares och rektorers tal om undervisningen för nyanlända elever till övervägande del överensstämmer med hur undervisningen genomförs på de lektioner vi har observerat.