Den svenska integrationspolitikens generella omfördelning av resurser har bytt skepnad och vi ser idag en allt mer selektiv och riktad politik. Statliga insatser för att främja integration blir allt mer geografiskt riktade och detta kan få effekten att olika former av problematik förknippas med de områden som insatserna riktas mot istället för att ses som ett separat fenomen. Forskning inom området har visat att samhället genom olika maktmedel definierar ?svenska? värderingar och förhållningssätt som norm och att integration har blivit en fråga om att anpassa ?de andra? till denna norm. Ytterligare forskning behövs inom området och  det behövs en större klarhet i vilken typ av problem som integrationspolitiken vill finna en lösning på.

Syftet med denna studie är att belysa mäns maskulinitetskonstruktion i tandhygienist- och sjuksköterskeyrket samt att redovisa aktuell forskning om könssegregering. Uppsatsen är en litteraturstudie vars material består av åtta artiklar och tre avhandlingar. Materialet har framkommit efter sökningar i databaserna PubMed och SAGE Journals. Orsaken till könssegregeringen i tandhygienist- och sjuksköterskeyrkena bottnar i den feminina genuskodning som yrkena har men även yrkenas historiska bakgrund. Det är dock ingen nackdel för männen att söka sig till yrkena eftersom de har lättare för att göra karriär jämfört med sina kvinnliga kollegor.

Syftet med studien var att, med resultat från återhämtningsforskning som utgångspunkt, undersöka hur kuratorer inom öppenvårdspsykiatrin förhöll sig till ramar och gränser i behandlingsrelationer. Uppsatsens frågeställningar rör dels hur kuratorer definierar och förhåller sig till ramar och gränser samt rambrott och gränsöverträdelser i en professionell behandlingsrelation och dels hur de resonerar kring detta i förhållande till sin professionalitet. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju kuratorer genomfördes och empirin analyserades utifrån en ad hoc metod där meningskategorisering och meningskoncentrering kombinerades. Uppsatsens teoretiska perspektiv utgick från Asplunds teori om social responsivitet och Topors vidareutveckling av begreppen abstrakt och konkret socialitet. Studiens resultat visade att kuratorerna ser på ramar och gränser som något som utgör en grundval för en behandlingsrelation och att överträdelser ska ske utifrån en restriktiv hållning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den sociala bakgrunden hos elever som läste vid Realskolan i Rättvik mellan åren 1930 och 1959. Källmaterialet består av antagnings- och avgångsmatriklar från Realskolan i Rättvik där uppgifter om elevens kön, faderns yrke, eventuell examen samt om eleven valt att läsa vidare på gymnasium efter avslutad skolgång hämtats. Ovanstående insamlad data visar vilken socialgrupp och vilket kön eleverna hade som läste på skolan, vilka som avbröt sina studier i förtid samt vilka som läste vidare på gymnasium efter realexamen. Indelningen i socialgrupper har gjorts utifrån SCB?s socioekonomiska indelning, SEI.

Stalkning, systematisk förföljelse är ett brott som ökar i Sverige, närmare 150 000 personer utsätts varje år visar Brå (2006) i en undersökning. Stalkningsoffrens tillvaro påverkas kraftigt och många är rädda. En tredjedel av stalkningsoffren anmäler förövaren men det finns brister i handläggningen av stalkningsärenden eftersom de inte prioriteras av rättsväsendet. Okunskap om brottets komplexitet och det lidande som brottsoffren utsätts för är vanligt bland poliser. Ny lagstiftning kommer dock att ge polis och åklagare möjligheter att agera kraftfullt i framtiden.

Syftet med undersökningen är att få en förståelse för hur kontakten med anhöriga till brukare vid LSS- boenden ser ut ur de professionellas perspektiv. Genom att fokusera på de professionellas perspektiv, vill vi ta reda på de handlingsstrategier och utgångspunkter för dessa som utmynnar i kommunikation. - Hur ser kontakten med anhöriga ut vad gäller kontinuitet, form och innehåll? - Vad finns det för riktlinjer vad gäller kontakt och kommunikation med anhöriga? - Hur integrerar personalen riktlinjer, arbetsgruppens synsätt och individuell syn i kontakten med anhöriga?- Vad har personalen att säga om förväntningarna från andra professionella och brukarnas anhöriga? - Hur ser personalen på gränsdragningen mellan personligt och privat i kontakten med anhöriga? - Vilka svårigheter upplever personalen när det gäller att planera arbetet med brukarna i samförstånd med anhöriga?Studien har genomförts i form av kvalitativa forskningsintervjuer, med en intervjuguide som fokuserar på centrala teman inom ämnet. I resultatet framgår att samtliga intervjupersoner på olika vis uttrycker att det finns en problematik som utgår från att de upplever att de anhörigas förväntningar inte stämmer överens med den egna synen på den professionella arbetsrollen, vilket försvårar kommunikationen.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka och analysera blivande förskollärares föreställningar av och intentioner inför att möta och arbeta utifrån alla barns förutsättningar i verksamheten utifrån det relationella och det kategoriska perspektivet. Vi har använt oss av kvalitativa halvstrukturerade gruppintervjuer som metod. Vår analys har skett utifrån en analysmodell vilken utgår ifrån det relationella och kategoriska perspektivet relaterat till läroplanen för förskolan samt den tidigare forskning vi använt oss av i vår studie. Resultatet utifrån våra gruppintervjuer visar på att de blivande förskollärarna har en väl förankrad idé som utgår ifrån ett relationellt perspektiv om hur lärare i förskolan skall möta alla barn utifrån dess förutsättningar. Däremot sker inte alltid detta i förskolans verksamhet vilket visar sig i de blivande förskollärarnas föreställningar om vad som sker i praktiken utifrån sina verksamhetsförlagda utbildningsperioder.Vi har utifrån våra intervjuer med de blivande förskollärarna samt vår analysmodell skapat oss en uppfattning om vilka perspektiv som kan förekomma i förskolans verksamhet. Studien har gett oss en djupare förståelse för och kunskap om hur vi ska agera och verka utifrån alla barns förutsättningar i vårt kommande yrke..

Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar tre skolors pedagoger har för arbetet med särskilda behov. Detta med utgångspunkt i lärares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men också den kunskap som finns i relation till barn i behov av särskilt stöd, rättigheter och skyldigheter mellan skola och individ. Vår studie har tre forskningsfrågor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

Bakgrund:Fetma är ett ökande problem i västvärlden, varje år dör 2,8 miljoner människor världen över till följd av fetma. Fetma bemöts med fördomar och diskriminering i alla delar av samhället och även inom hälso- och sjukvården finns dessa attityder.Syfte:Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda och bemöta patienter med fetma.Metod:Studien genomfördes som en kvalitativ innehållsanalys av intervjutexter. Intervjuerna gjordes med sjuksköterskor som arbetar med patienter som ska opereras för fetma. I analysen framkom sex kategorier och två teman rörande vårdande och bemötande.Resultat:Resultatet visade att sjuksköterskrna inte upplevde den fysiska vården som tung eftersom omvårdnadsinsatserna var få och patienterna själva skötte sin egenvård. Gällande bemötande hade sjuksköterskorna olika inställning till patient, tid och situation.

Abstrakt Syftet med studien var att skapa en förståelse för hur studie? och yrkesvägledarnas arbete och vägledningsmetoder ser ut för elever med läs- och skrivsvårigheter, samt för elever med koncentrationssvårigheter. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med fem utbildade studie- och yrkesvägledare i fem norrländska kommuner i Sverige. Jag använde mig av digitala intervjuer. Utgångspunkten i undersökningen var att ta reda på vilka vägledningsmetoder som används, hur samarbetet med vårdnadshavarna och övriga pedagoger på skolorna ser ut, samt undersöka vilka utbildningar och kompetenser studie- och yrkesvägledarna besitter.  Vägledningsmetoderna som används visade sig inte vara några fastlagda metoder, olika välbeprövade och erkända metoder används utifrån den enskilde individens behov.

Dagens skola får möta en del kritik för sin bristande förmåga att motivera elever fullt ut i sina studier och allt fler lämnar grundskolan och gymnasieskolan utan fullständiga betyg. Detta fick mig att undra vilka förutsättningar som måste bli uppfyllda för att en individ skall känna behovet av att gå framåt i sin utveckling. Det vill säga vilka faktorer är avgörande för gymnasieelevers studiemotivation. För att besvara syftet genomförde jag en litteraturstudie, som gav mig en bakgrund att utgå ifrån, där jag gick igenom ett antal existerande motivationsteorier. Vidare undersökte jag hur den verkliga situationen såg ut på en gymnasieskola i Norrbotten.

Uppsatsen syftar till att förstå unga, arbetande akademikers reflektioner kring att uppnå balans mellan fritid och arbete. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har vi undersökt och fått större inblick i problemområdet utifrån våra sex intervjupersoner upplevelser. Resultatet av vår undersökning visar att våra intervjupersoner upplever att de har balans. Balansen uppnår de genom en klar gränsdragning mellan arbete och fritid och att använda fritiden till rekreation, återhämtning och umgänge med familj och vänner. Då våra intervjupersoner är nya på arbetsmarknaden och har lagt mycket tid och pengar på utbildning, har de som mål att utvecklas inom sitt yrke.

De svenska universitets- och högskolebiblioteken har genomgått stora förändringar, inte minst under de senaste decennierna. Utvecklingen av informationsteknologin, utbildningsväsendets expansion samt nya pedagogiska modeller inom universitet och högskolor har medfört förändrade förutsättningar för bibliotekarierna att utöva sitt yrke. Mot bakgrund av detta är syftet med studien att ur ett professionsteoretiskt perspektiv undersöka hur bibliotekarierna själva upplever att den pedagogiska rollen samt användarundervisningen har förändrats. Jag har även haft för avsikt att undersöka vad de upplever som pådrivande i utvecklingen av den pedagogiska rollen och användarundervisningen. Föremål för min undersökning har varit bibliotekarier anställda vid Medicinska biblioteket, Umeå universitetsbibliotek.

Polisyrket har alltid varit ett mansdominerat yrke men fler och fler insatser görs för att mängden kvinnor ska öka inom kåren eftersom att de fortfarande är underrepresenterade. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur kvinnliga poliser i anseende med att de är just kvinnor, upplever att de bemöts av allmänheten, manliga kollegor och organisationen. För att ta reda på detta har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga poliser i Sverige. Vi har utgått från litteratur om genus, kvinnliga poliser och andra könsrelaterade teorier. I studien har det framkommit att de kvinnliga poliserna inte upplever kombinationen av deras kvinnlighet och yrket polis som något problemskapande.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur begreppen genre och texttyp används i gymnasieskolans nationella samt lokala styrdokument för kurserna svenska A och svenska B och att undersöka hur fem gymnasielärare i svenska tolkar begreppen och ser på begreppens roll i undervisning. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer med fem verksamma gymnasielärare i svenska samt genom textanalys av styrdokumenten: svenskämnets beskrivning, nationella kursplaner för svenska A och svenska B samt lokala arbetsplaner för samma kurser. Resultatet visar att lärarnas förståelse av begreppen genre och texttyp samt deras innebörd varierar vilket speglar forskningsläget. Lärarna har även en skiftande syn på huruvida begreppen är relevanta i undervisningen. En anledning till att genrekunskap anses väsentlig är att elever bör kunna förstå att olika texter har olika funktion.