Syftet med vårt arbete har varit att få förklaringar till hur motivationen fungerar hos elever som valt olika intresseinriktningar under sina senare grundksoleår. Vi ville veta vad som gör att elever klarar av både det oridnarie skolarbetet samt förlängda skoldagar. I studien som är av kvalitativ karaktär har vi intervjuat högstadieelever med frågor angående om de upplever att deras motivation påverkas av att de studerar på en utbildning med profilerad inriktning. Då motivation är centralt i vårt kommande yrke som lärare anser vi att vi fått många tankar om hur vi som lärare kan stödja elever att hitta sina drivkrafter för att klara studierna..

Det här examensarbetet handlar om personer som av olika anledningar har valt samma yrke, läraryrket och varför. I mitt arbete framträder sex lärare som jag har intervjuat. En gemensam nämnare för dem är att alla arbetar på samma skola. Det som skiljer dem åt är att de alla har olika bakgrund, erfarenhet, ålder, kön och anledning till att de valde läraryrket. I mitt arbete framkommer också svar från en enkät ställd till alla grundskollärare som arbetar på samma skola.

I mitt yrke som lärare ingår det bland annat att driva skolutveckling. Med skolutveckling kanmenas att man förändrar sitt arbete utifrån de erfarenheter man gör i sin vardag i skolan.Genom att ifrågasätta sitt yrke hamnar man i en utvecklingsprocess vilken innebär att manutvärderar det man gör, förändrar det man gjorde om det inte var bra, utvärderar igen ochförändrar åter och så håller det på. Jag har under de senaste fyra åren haft möjligheten attutbilda mig inom aktionslärande och aktionsforskning vilket handlar just om dettaprocessinriktade sätt. Inom ramen av kursen ingår det att skriva en uppsats och jag valde mittarbetslag som arena för att se hur jag genom en aktion kunde påverka mina kollegor till ettökat lärande om sig själva i sina roller som lärare. Syftet med uppsatsen är att dokumenteraden lärandeprocess som blivit när vi mer medvetet tar tag i något vi vill förändra ochfrågeställningen jag har utgått från har varit: Hur utveckla lärares lärande i arbetslagetgenom observation och reflektion över varandras undervisning?För att beskriva aktionen på ett kortfattat sätt kan man säga att kollegorna i arbetslagettillsammans har läst en bok om olika ledarstilar i klassrummet, därefter observerat varandra iklassrummet, sedan har observatör och observerad samtalat om det som hände i klassrummetoch slutligen diskuterades det observerade på arbetslagsmöten.

Att arbeta som lärare i idrott och hälsa innebär en risk att utsättas för stress och fysisk belastning. Denna studie syftar till att utforska lärares upplevda koppling mellan arbetsrelaterade fysiska och mentala påfrestningar och deras situation som ett- respektive tvåämneslärare i Idrott och hälsa.. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med fyra erfarna lärare i Göteborgsområdet. Genom ett fenomenologiskt tillvägagångssätt syftar studien till att ta vara på deras kunskap och erfarenhet om idrottslärares arbetssituation. Under samtalen med lärarna framkom en bild av ett tufft men givande yrke.

Bakgrund: Motivation är något som finns hos alla människor, den kan bestå av både inre och yttre motivation. Inre motivation är något en människa får när hen gör något intressant och meningsfullt. En yttre motivation nås när något ges tillbaka efter den handling som utförts. Dagens sjuksköterskor möts av många hinder i form av hög arbetsbelastning, låga löner och stressiga miljöer vilket leder till att sjuksköterskor väljer att lämna vården. Å andra sidan väljer ändå en stor del sjuksköterskor att jobba kvar eftersom de fortfarande känner motivation.

Med intern könssegregering menas att kvinnor och män arbetar inom olika specialiteter av ett yrke. Ett yrke som har en jämn könsfördelning kan därför ändå vara starkt segregerat. Könssegregering kan innebära problem i form av till exempel effektivitetsförluster, privatekonomiska förluster och ojämn maktfördelning. Syftet med studien är att undersöka om intern könssegregering förekommer bland yrken som varit mansdominerade, men som idag har en betydligt jämnare könsfördelning. Hur segregeringen har påverkats av att andelen kvinnor ökat inom yrket och om det finns en koppling mellan lönenivå och andel kvinnor inom en specialitet undersöks.

Abstrakt: Det finns professionella kulturarbetare, det finns de som har kulturutövande som hobby och de finns de som befinner sig mitt emellan. Den här uppsatsen undersöker hur det är att vid sidan av sitt inkomstbringande yrke syssla med ett avancerat kulturutövande som innehåller målbilder, karriär och vars resultat når en publik.Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex breakdansare och två musiker. Breakdansarna är undersökningens fokus. Genom att även intervjua musiker blir breakdancekulturens egenheter tydligare.För att förstå breakdancekulturens specifika sätt att fungera och dess förhållande till andra delar av samhället har jag använt Pierre Bourdieus teori om det sociala rummet. För att få verktyg till en analys av kulturutövandets betydelse för självidentiteten har jag använt Anthony Giddens identitetsteori.Jag fann fem värderingar som strukturerar breakdancefältet: betydelsen av att vara ?självgjord?, breakdance som en fri dans från gatan, att synas, att ha originell stil som ändå är rätt stil samt självförverkligande genom stolthet.

Bakgrund Dåliga matvanor är en viktig bakomliggande orsak till sjukdomsbördan i Sverige och undersökningar har visat att arbetsplatsen är en bra plattform att förbättra matvanorna för att främja hälsan hos befolkningen. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur matvanorna ser ut bland de anställda samt hur matsituationen är på olika arbetsplatser inom Västerbottens läns landsting. Metod En enkätstudie genomfördes vid Västerbottens läns landsting där 79 arbetsplatser tillfrågades att delta. Efter bortfall ingick totalt 207 deltagare från 18 olika arbetsplatser i studien. Data bearbetades och analyserades i SPSS 20.0 med chi-2 test och multiple response set, signifikansnivån sattes till p<0,05.

SyfteSyftet med denna studie är att vinna kunskap om vilka kompetenser förskollärare uttrycker att de behöver i utövandet av sitt yrke, samt vad de anser vara viktigt att barn får lära sig i förskolan.TeoriDen teoretiska ramen för detta arbete utgörs av sociokulturell teori där barns möjligheter till lärande ses i förhållande till interaktion och kommunikation i den kulturella och sociala kontext en förskola utgörs av.MetodEtt urval av förskolor har tagits fram med utgångspunkt i kvalitetsbedömningar med ECERS genomförda i tre kommuner. Från dessa förskolor som har bedömts ha god kvalitet enligt skalan har 14 förskollärare intervjuats dels utifrån samtal kring foton från den egna verksamheten s.k. stimulated recall och dels utifrån frågor i en intervjuguide. Tolkningen av intervjumaterialet har genomförts genom abduktion vilket innebär att jag inspirerats av teori och tidigare forskning för att söka efter underliggande mönster i förskollärarnas beskrivningar.Resultat Resultatet visar på att förskollärarna i denna studie anser sig behöva en mångfald av samverkande kompetenser för att utöva sitt yrke. Ett tydligt mönster i resultatet är socialpedagogiskt fokus där tonvikten i beskrivningarna ligger på social, kommunikativ och omsorgs kompetens.

Denna studie har syftat till att utforska hur l?rarstudenter beskriver den verksamhetsf?rlagda (VFU) praktiken b?de som undervisningsmoment och praktik, samt l?rarstudenternas beskriv-ning av sina upplevelser av skolan som arbetsplats. Fr?gor som har genomsyrat denna studie ?r ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av VFU som undervisningsmoment och som praktik?, ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av skolmilj?n p? sina VFU-platser? samt ?hur f?r?ndras deras syn p? l?raryrket efter praktiken?. Studien har genomf?rts via semi-strukturerade intervjuer med sex l?rarstudenter som har haft sina VFU perioder under ?r 2023.

Bakgrund: Karin Holmblad Brunsson, forskare på Uppsala Universitet, har genom sin forskning tolkat Frederick W. Taylor och Henri Fayols forskning inom management med den slutsatsen att det finns ett gap mellan teori och praktik. Med utgångspunkt i denna forskning vill vi utreda detta gap genom att undersöka vilken kompetens som efterfrågas vid chefsrekrytering i Sverige.Syfte: Syftet med denna undersökning är att, med hjälp av headhunters, utreda huruvida det är Taylor eller Fayol?s principer som dominerar i företagsledningen.Metod: Med en deduktiv ansats och strukturerade intervjufrågor har datainsamling skett genom intervjuer med headhunters. Dessa data ligger till grund i den tolkning och analys som avser att besvara syftet.TEORI: Kompetens, Headhunting/Executive Search, Taylorism, Fayolism.Slutsatser: Denna studie är avsedd att utreda om management är ett generellt yrke som går att tillämpa oavsett organisation och bransch eller om det är ett yrke som kräver anpassning efter specifika organisationer och branscher.

Pre-mastering, populärt men något missvisande kallat mastering, är en process där slutmixen av en låt optimeras för att erbjuda en så pass njutbar lyssning som möjligt för de allra flesta som lyssnar på den aktuella musiken. I denna uppsats har jag föresatt mig att ta reda på om det är meningsfullt för oetablerade artister (demoartister) att anlita någon av de professionella masteringfirmor som finns för att utföra detta, eller om det går att göra med likvärdigt resultat på egen hand. Resultatet visar att de flesta lyssnare tycker att en professionellt mastrad slutmix låter bättre än en hemmagjord mastering. Även om de flesta skivbolagen enligt min undersökning tycker att det är en onödig investering för musiker som söker skivkontrakt så bör professionell mastering ändå anses som ett bra alternativ för oetablerade musiker..

Abstrakt Titel: Distriktssköterskors erfarenheter av att möta äldre patienter med depression i kommunal hemsjukvårdKurs: Vårdvetenskap, självständigt arbete (magister) med inriktning mot distriktssköterskan, 15 högskolepoängSidantal: 46Författare: Susanne Lindberg Gustafson Bakgrund: Äldres psykiska ohälsa är ett eftersatt område. Depression hos äldre i hemsjukvården blir ofta oupptäckta och otillräckligt behandlade. Distriktssköterskors arbete är därför viktig för att kunna erbjuda adekvat vård.Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att möta äldre patienter med depression inom kommunal hemsjukvårdMetod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Fem distriktssköterskor som arbetande i den kommunala hemsjukvården intervjuades med semistrukturerade frågor utifrån en intervjuguide. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna.Resultat: Vid analysen framkom fem kategorier och 10 underkategorier.

Avsikten med vår studie har varit att undersöka vilken yrkesroll eller vilka yrkesroller några yrkeslärare på Hotell- och restaurangprogrammet kan identifiera sig med samt vad som ligger till grund för denna identifiering. Dessutom har vi velat ta reda på möjligheten att kombinera tidigare yrkesidentitet med läraridentiteten. För att nå vårt syfte har vi använt metoden intervjuer, där sex yrkeslärare intervjuats. Det vi funnit i intervjumaterialet är att undervisningen på HR-programmet genomsyras av yrkeslärarens båda yrkesroller. Vi har kunnat se att yrkesläraren fortfarande har en stark yrkesidentitet tillhörande restaurangbranschen.

Kvinnan uppfattar ofta livmodern som en symbol för kvinnlighet och sexualitet. Efter en hysterektomioperation upplever många kvinnor både fysiska och psykiska förändringar. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans omvårdnad i samband med hysterektomi från patientens och sjuksköterskans perspektiv, rörande kvinnors behov och hur sjuksköterskan kan bemöta kvinnorna. Denna litteraturstudie återspeglar innehållet av 7 vetenskapliga artiklar som alla granskades enligt Polit m fl (2001). Resultatet visade att information, erfarenhet och kunskap samt god relation mellan kvinnan och sjuksköterskan var viktiga faktorer i omvårdnaden.