Abstract Yrkesidentitet ? att skapa och utveckla Att vara lärare är ett mångfacetterat yrke med förväntningar och krav från många håll. Många lärare, framförallt nyexaminerade, känner sig osäkra och behöver stöd och råd. Denna uppsats studerar läraryrket utifrån perspektivet yrkesidentitet. Centrala frågeställningar är: hur skapar jag en yrkesidentitet som pedagog? Vad ska min yrkesidentitet bestå av? Uppsatsen består av tre huvuddelar.

Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen har varit att ta reda på vilka faktorer som kvinnliga lärare i idrott och hälsa, som har stannat kvar i sin profession i 20 år eller mer, upplever som betydelsefulla för sin arbetssituation och för varaktighet inom yrket. För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av följande frågeställningar:- Vilka yttre, arbetsrelaterade faktorer bidrar till att idrottslärarna stannar kvar i sitt yrke?- Vilka inre, personella faktorer bidrar till att idrottslärarna stannar kvar i sitt yrke?- Vilka faktorer lyfter de undersökta idrottslärarna själva fram som betydelsefulla för att de har stannat kvar i sitt yrke?MetodVi har valt att arbeta med enkät som metod. Vi har gjort ett strategiskt urval där vi begränsat oss till att kontakta idrottslärare som är medlemmar i en ideell intresseförening, Föreningen GCI. Anledningen till att vi bestämde oss för att kontakta Föreningen GCI var att vi ville nå många idrottslärare som arbetat i ett visst antal år.

Bakgrund För att på bästa sätt kunna stötta varje person med Multipel Skleros (MS) är det viktig att ha kunskap och kännedom om den känslomässiga påfrestning individerna utsätts för i samband med beskedet om diagnosen. MS medför otaliga utmaningar både för den som drabbas av sjukdomen, men även för familj och anhöriga. I de flesta fall innebär en MS-diagnos en utmaning även för de som arbetar inom hälso- och sjukvården och som ansvarar för att tillhandahålla en god vård. Syftet med studien var att skaffa en fördjupad förståelse för upplevelsen av att få en MS-diagnos och upplevelser av stöd och hjälp i samband med detta. Ytterligare ett syfte var att belysa sjuksköterskans uppfattning om patientens situation i samband med detta.

Syftet med studien är att undersöka hur tre svensklärare ser på sitt yrke. Hur beskriver de sin uppgift, sin kompetens och sin arbetssituation? I den första delen studeras vad som enligt lärarna är svenskämnets mest centrala innehåll och hur de ser på sin egen roll. Den andra delen handlar om lärarnas erfarenheter av utbildning och deras syn på kompetensutveckling. I den tredje delen studeras hur lärarna upplever sin egen arbetssituation.

Kandidatarbetets syfte är att dokumentera och analysera äppelsortimentet på Grönhults fruktodlingar i Vångabygden, samt att beskriva fruktodlingens historiska utveckling och att diskutera kring framtida möjligheter. De metoder som använts är dels en fält- och analysstudie över äppelsortimentet på Grönhult, dels en litteratur- och intervjustudie. Fruktodling har en mycket lång tradition i Vångabygden och kan spåras tillbaka till tidig medeltid då munkarna på Bäckaskogskloster antas ha startat intresset för fruktodling i trakten. Grönhults fruktodling är en av de tidigaste, lite större, odlingarna i Vångatrakten. Sedan slutet av 1950-talet har fruktodlingen inte skötts professionellt, men ändå underhållits någorlunda och än idag finns ett större antal, fruktbärande äppelträd kvar på gården. I Bilaga 4 finns en tabell över de 35 äppelsorter som idag finns på Grönhult. I denna tabell kan utläsas vilket land sorterna ursprungligen kommit ifrån, vid vilken tid de introducerats i Sverige, när sorterna mognar, vilken fruktfärg de har och anmärkningar om sorterna, där exempelvis deras härdighet i landet tas upp.

Examensarbetet syftar till att få förståelse för hur ungdomar tänker och drömmer kring yrken. Jag har gjort en kvalitativ studie med fyra ungdomar som går i årskurs nio och frågat dem om deras drömyrken, hur de har förändrat och hur de tänker kring sina yrkesdrömmar, samt vad som påverkar dessa drömmar. Litteraturgenomgången berör olika påverkansfaktorer inför ungdomars yrkesval, såsom genus, klasstillhörighet och arbetsmarknad. Den belyser också viktiga vändpunkter inom karriärvalsteorin De yrken som ungdomarna från början drömde om att bli, förändras med tiden och påverkas av familj, vänner, sina intressen, men även av att synen på drömyrket förändras genom tiden och av en föränderlig arbetsmarknad. En av ungdomarna tyckte att det viktigt att valet gjordes av en själv och inte något som bestämt av någon annan.

Patientgruppen yngre strokedrabbade är, trots till sitt låga antal, en viktig grupp i det avseende att de befinner sig ?mitt i livet? och har i regel familj och yrke att rehabiliteras tillbaka till. Forskning visar dessvärre på ej så framgångsrika behandlingsresultat med ej tillgodosedda behov och minskad livstillfredsställelse. Syftet med studien var att undersöka yngre människors livstillfredsställelse efter insjuknandet i stroke och genomgången rehabilitering utifrån nio olika aspekter av livet, samt undersöka till vilken grad livstillfredsställelse är ålders- och/eller köns betingat. Studien bygger på en tidigare enkätstudie bestående av 1068 förstagångsinsjuknande strokepatienter mellan 18-55 år, ett material som inhämtats från Riks-Stroke, det svenska kvalitetsregistret för strokevård.

KönsrollsAbstrakt Den teoretiska förankringen i undersökningen utgick från anknytningsteorin. Denna teori utgår från att individen redan som barn utvecklar någon form av bindning (trygg eller otrygg) till sina föräldrar. Syftet med studien var att undersöka samband mellan vuxna mäns anknytningsstilar och könsrollskonflikter - vilka definieras här som mäns rädsla för att inte kunna uppnå samhällets normer och värderingar vad gäller maskulinitet. Dessutom avsågs att undersöka hur det eventuella sambandet förhåller sig till typ av yrke. Deltagarna var indelade i två grupper, en grupp män inom typiskt kvinnliga yrken (sjuksköterskestuderande, lärarstuderande och arkitektstuderande) och en grupp män inom typiskt manliga yrken (brandmän och studerande inom tekniska ämnen).

Bakgrund: Övervikt hos barn och ungdomar är ett internationellt folkhälsoproblem. Skolsköterskan har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet med överviktiga elever för att kunna främja goda levnadsvanor.Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av arbetet med övervikt hos elever inom skolhälsovården.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Åtta skolsköterskor intervjuades med semistrukturerade frågor utifrån en intervjuguide. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Studiens resultat presenterades utifrån fyra kategorier och 12 underkategorier. Kategorin ?Mötet i fokus? visade att skolsköterskorna använde sig av ett individuellt och professionellt förhållningssätt i mötet med elev och föräldrar.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett marknadsförings- och kommunikationsperspektiv beskriva och analysera hur olika parter inom fallföretaget Tekniska Verken uppfattar användandet av webbaserade sociala nätverk för att attrahera potentiell arbetskraft.Åtta intervjuer genomfördes, fyra med chefer och fyra med nyanställda, på Tekniska Verken. Utöver detta har en observation använts för att samla in data. Empirin har analyserats och resultatet diskuterats i relation till tidigare forskning inom kommunikation, marknadsföring och employer branding.Resultatet av föreliggande studie presenteras i följande sju kategorier; att skapa medvetande, ett professionellt förhållningssätt, vikten av att välja rätt kanaler, ett antal sätt att nå massan, tvätta bort den gråa stämpeln, två-vägs-kommunikation efterlyses samt kategorin rekyl. Den första kategorin beskriver respondenternas uppfattningar om Tekniska Verkens användande av webbaserade sociala nätverk för employer branding. Kategorierna ett professionellt förhållningssätt och vikten av att välja rätt kanaler innefattar förutsättningar för employer branding genom webbaserade sociala nätverk.

Landskapsarkitekt är ett yrke i tiden. Många människor har fått upp ögonen för detta spännande yrke och allt fler människor söker sig till landskappsarkitektutbildningen. Men när man frågar någon vad en landskapsarkitekt egentligen gör så väcks det fler frågor än svar. Detta beror nog till stor del på att arbetsområdet är så brett att det går att finna många olika nischer inom detta. Allmänheten tror för det mesta, på gott och ont, att en landskapsarkitekts arbetsuppgift till största delen består av att i dekorationssyfte pynta olika miljöer med vegetation.

KönsrollsAbstrakt Den teoretiska förankringen i undersökningen utgick från anknytningsteorin. Denna teori utgår från att individen redan som barn utvecklar någon form av bindning (trygg eller otrygg) till sina föräldrar. Syftet med studien var att undersöka samband mellan vuxna mäns anknytningsstilar och könsrollskonflikter - vilka definieras här som mäns rädsla för att inte kunna uppnå samhällets normer och värderingar vad gäller maskulinitet. Dessutom avsågs att undersöka hur det eventuella sambandet förhåller sig till typ av yrke. Deltagarna var indelade i två grupper, en grupp män inom typiskt kvinnliga yrken (sjuksköterskestuderande, lärarstuderande och arkitektstuderande) och en grupp män inom typiskt manliga yrken (brandmän och studerande inom tekniska ämnen).

Introduktion: Karies är en multifaktoriell sjukdom och en av de mest förekommande infektionssjukdomarna som finns världen över. Den kan förekomma i olika svårighetsgrad och orsaka såväl smärta som en försämrad livskvalitet hos individen. Trots att det har skett en minskning av kariesförekomsten hos befolkningen, framför allt i Sverige, de senaste årtiondena finns det individer som tillhör riskgrupper för att utveckla mycket karies.Syfte: Syftet var att undersöka socioekonomiska faktorers samband med kariesförekomst.Frågeställningar: Vilka samband finns mellan socioekonomiska faktorer och karies bland barn och ungdomar? Vilka samband finns mellan socioekonomiska faktorer och karies bland vuxna och äldre?Metod: Systematisk litteraturstudie.Resultat: Tjugoåtta vetenskapliga artiklar ligger till grund för denna litteraturstudie. Utbildningsnivå, såväl hos en vuxen person som hos barn/ungdomars föräldrar, är den vanligast förekommande socioekonomiska faktor som påverkar kariesförekomst.

Syftet med denna studie har varit att studera ett outforskat område inom Försvarsmakten. Då Sverige har infört ett yrkesförsvar har ett intresse för att studera denna nya yrkesgrupp i samhället väckts. Tanken var även att få en bättre bild av hur soldaterna ser på sitt val av yrke. Följande frågeställningar har ställts; Vad anser soldaterna har påverkat deras yrkesval? Vilka faktorer kan ha påverkat soldaterna att välja soldatyrket? De teoretiska modeller som har valts att användas i denna studie är Bourdieus sociologiska begrepp habitus, fält och kapital samt Hollands personlighetsmodell RIASEC.

Forskning tyder på att risken att drabbas av ätstörning är tre gånger högre hos dansare jämfört med icke dansare och prevalensen uppgår till 42 %. Dansvärldens strävan efter perfektionism, kvinnligt kön, en ålder av 14-20 år samt intensiv bantning är de främsta riskfaktorerna för att utveckla ätstörning. Förutom att ätstörningar hälsoekonomiskt är kostsamma för samhället medför de även fysiska, psykiska och sociala konsekvenser hos den drabbade. Forskning menar att bättre kunskap kring skydds- och riskfaktorer för att inte utveckla ätstörning krävs samt att förebyggande program riktade till högriskgrupper som dansare behövs. Därtill saknas effektiva interventionsprogram för att förebygga ätstörning hos professionella dansare, vilket därför ligger till grund för framarbetat syfte.