Sök:

Sökresultat:

705 Uppsatser om Professionellt stöd - Sida 20 av 47

Standardavtal : Utredning av behovet av standardavtal för mindre aktiebolag

De lagar som i Sverige reglerar avtal Àr till stor del dispositiva. Detta innebÀr att parterna sjÀlva kan besluta om hur avtalet ska utformas och vad det ska innehÄlla. För att förenkla processen vid avtalsförfattande anvÀnder sig mÄnga bolag av standardavtal. Det finns flera olika former av standardavtal och bland dessa former finns den typ av standardkontrakt som nÀrmast kan beskrivas som ett standardförslag. Detta standardförslag anvÀnds vid avtalsförhandlingar och i majoriteten av dessa avtalsförhandlingar Àr det den svagare parten som mÄste förhÄlla sig till den starkare partens avtal.Denna uppsats syftar till att utreda vilka konsekvenserna blir av att utgÄ frÄn motpartens avtal i jÀmfört med att utgÄ frÄn det egna avtalet.Uppsatsen har funnit att den pÄverkan valet av avtal har ger olika stor pÄverkan beroende pÄ vad som efterstrÀvas.

Att leva med bonussyskon : Om de biologiska barnens situation i familjehemmen

Uppsatsen "Att leva med bonussyskon ? Om de biologiska barnens situation i familjehemmen" ur ett förÀldra- samt professionellt perspektiv Àr utförd och skriven av Annie Dahlbom.Denna studie syftar till att fÄ kunskap om de biologiska barnens situation och behov i familjehemmen. Följande frÄgestÀllningar har stÀllts: Hur ser familjehemsförÀldrar och familjehemssekreterare pÄ de biologiska barnens delaktighet och roll? Vilka upplevelser och erfarenheter fÄr biologiska barn i och med familjens uppdrag? Har biologiska barn ett behov av stöd och hjÀlp för sin egen del och i sÄ fall hur?Denna studie Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med familjehemssekreterare samt familjehemsförÀldrar.Studiens resultat visar att biologiska barn i familjehem anses ha en betydelsefull roll för uppdraget och Àr i hög grad delaktiga i den dagliga vÄrden av det placerade barnet. Familjehemmets egna barn har ingen delaktighet vid möten eller i kontakten med socialtjÀnsten.

Hur Dostoevskij fick sin stjÀrna pÄ Hollywood Boulevard : Adaption, dialogicitet och kronotop i F??dor Dostoevskijs Spelaren och Robert Siodmaks Allt eller intet

I den hĂ€r essĂ€n söker jag svar pĂ„ följande frĂ„gor: Vad gör egentligen en berĂ€ttare? NĂ€rmare bestĂ€mt: vad utmĂ€rker professionellt, muntligt berĂ€ttande jĂ€mfört med det publika berĂ€ttande som författare och skĂ„despelare Ă€gnar sig Ă„t? Vad Ă€r det som just en muntlig berĂ€ttare kan?Jag anvĂ€nder forskning som studerat förutsĂ€ttningarna för dessa yrken ? sĂ€rskilt hur berĂ€ttelser konstrueras och berĂ€ttande gĂ„r till ? och tillĂ€mpar studierna pĂ„ ett konkret fall: mina egna erfarenheter av att förbereda och framföra sĂ€gnen om RĂ„ttfĂ„ngaren frĂ„n Hameln vid Ljungby berĂ€ttarfestival 2012. Det jag dĂ„ gjorde och hur jag sĂ„g pĂ„ det efterĂ„t, jĂ€mförs med fiktiva berĂ€ttares verksamhet i Mario Vargas Llosas roman El Hablador och Ursula K. Le Guins The Telling.Jag prövar bilden av en rĂ„ttfĂ„ngare som metafor för en muntlig berĂ€ttare och kommer till slutsatsen att berĂ€ttaren kan vara lika fĂ€ngslande och lika förledande. Även skĂ„despelare och romanförfattare kan fĂ€ngsla sin publik, men inte luras sĂ„ som en berĂ€ttare kan.

Sjuksköterskans uppfattning om sitt bemötande av hiv-smittade patienter

Bakgrund: Att fÄ ett positivt svar pÄ hiv-test Àr, enligt tidigare studier, en mycket stressande upplevelse. Detta pÄverkar individen bÄde pÄ det psykologiska och sociala planet. Sjuksköterskan blir ofta samtalspartnern i dessa sammanhang och bör ha ett professionellt förhÄllningssÀtt i sitt bemötande med den hiv-smittade patienten. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur sjuksköterskor, som i det dagliga arbetet kommer i kontakt med patienter med hiv-smitta, uppfattar det egna bemötandet. metod: Instervjustudien byggde pÄ fyra djupgÄende intervjuer med sjuksköterskor pÄ en infektionsklinik.

FörÀldrarnas erfarenheter av att leva med barn som har ADHD : En litteraturbaserad studie

Bakgrund: ADHD Àr idag en vanlig funktionsnedsÀttning hos barn. Störningen pÄverkar dock inte enbart barnet utan ocksÄ dess familj negativt. FörÀldrarnas vÀlbefinnande stÄr Àven i relation med barnets vÀlbefinnande. Denna störning innebÀr dock en försÀmrad livskvalité hos förÀldrarna. Med familjecentrerad omvÄrdnad, socialt och professionellt stöd kan sjuksköterskan hjÀlpa förÀldrar i deras krÀvande livssituation.Syftet: Syfte med denna studie var att belysa förÀldrars erfarenheter av att leva med ett barn som har ADHD diagnos.Metod: En litteraturbaserad studie dÀr 10 kvalitativa artiklar har analyserats.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom tvÄ huvudkategorier: bemötande frÄn omgivningen och svÄrt att ta beslut om medicinsk behandling med sju underkategorier.Slutsats: Denna studies resultat bidrar med kunskap om förÀldrars erfarenheter av att leva med barn som har ADHD.

Stöd till nÀrstÄende efter en persons sjÀlvmord : 66 nÀrstÄendes erfarenheter & reflektioner

SjÀlvmord Àr en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Personer som begÄtt sjÀlvmord lÀmnar efter sig nÀrstÄende med en stor sorg. Syftet med studien var att undersöka huruvida nÀrstÄende till personer som begÄtt sjÀlvmord fÄr det stöd som de önskar.Studien Àr baserad pÄ en kvantitativ metod genom ett webb-baserat frÄgeformulÀr med 66 deltagare. Urvalet utgÄr ifrÄn en kontakt med en ansvarig för anhörigorganisationen SPES (Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd). Resultatet analyserades sedan med en kvantitativ deskriptiv statistik och kvalitativ innehÄllsanalys.

Med rum som ram. : FörskollÀrares uppfattningar och erfarenheter av den fysiska inomhusmiljön för de yngsta barnen.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilken betydelse den fysiska inomhusmiljön har i det pedagogiska arbetet, med de yngsta barnen som utgÄngspunkt. Med inspiration frÄn fenomenografin har vi genomfört kvalitativa intervjuer med Ätta förskollÀrare för att synliggöra deras uppfattningar och erfarenheter av ovan nÀmnda fenomen. De frÄgestÀllningar som vi i studien söker besvara Àr: Hur planerar, genomför och utvÀrderar förskollÀrare arbetet med den fysiska inomhusmiljön för de yngsta barnen? Vad kÀnnetecknar en god fysisk inomhusmiljö för de yngsta barnen? Vilka hinder och utmaningar finns vid utformningen av den fysiska inomhusmiljön för de yngsta barnen? Resultatet av studien visar att förskollÀrarna planerar den fysiska inomhusmiljön med barngruppen som utgÄngspunkt, gör förÀndringar utifrÄn barnens uttryckta intressen samt utvÀrderar kontinuerligt i arbetslaget. En god fysisk inomhusmiljö för de yngsta barnen kÀnnetecknas dels i termer av trygghet, dels av utmaningar.

Musik i demensvÄrden

Bakgrund: Att drabbas av en demenssjukdom innebÀr pÄverkan pÄ sÄvÀl kommunikation, kÀnslor, kroppssprÄk, beteende och varseblivning. I vÄrden av dementa Àr det av stor vikt att se till hur personen var innan dess att sjukdomen bröt ut. Det Àr viktigt att möta vÄrdtagaren pÄ sin nuvarande nivÄ och samtidigt stimulera kropp och sjÀl. I dessa sammanhang kan musik vara ett bra hjÀlpmedel dÄ den har mÄnga positiva effekter. OmvÄrdnadsteoretikern Kari Martinsen har anvÀnts för att belysa vikten av personligt engagemang, inlevelse och professionellt bemötande.

Upplevelser av att leva i parrelation dÀr en partner lever med sjukdom: en litteraturstudie

NÀr vuxna mÀnniskor lever med sjukdom pÄverkas ocksÄ deras partner. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att leva i parrelation dÀr en partner lever med sjukdom. Studien baserades pÄ femton vetenskapliga artiklar som analyserades med manifest, kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att vara rÀdd, orolig och hjÀlplös: Att sexlivet förÀndras och annat blir viktigt: Att det Àr viktigt att kunna prata med varandra: Att anpassa sig och kÀnna sig kvÀvd och Att uppskatta livet och gÄ vidare. BÄde de sjuka och deras partner upplevde rÀdsla, oro och hjÀlplöshet, men de försökte skydda varandra genom att inte uttrycka sin oro.

Möten i VÄrden - Patienters upplevelser av personalens bemötande efter höft och knÀprotesoperationer

Arbetet handlar om hur man som höft och knÀopererad patient kÀnner sig bemött pÄ en ortopedisk vÄrdavdelning efter att ha fÄtt en protes inopererad. Dessa operationer kan i efterförloppet vara mycket smÀrtsamma och behöver i regel lÄng rehabilitering, vilket stÀller stora krav pÄ personalens sÀtt att vÄrda och bemöta patienter i postoperativt skede.Syftet Àr att beskriva hur patienter efter höft och knÀprotesoperationer upplever personalens bemötande pÄ ortopedisk vÄrdavdelning.En litteraturstudie Àr gjord utifrÄn kvalitativa artiklar som har bearbetats och analyserats enligt Evans metod som utgÄngspunkt för ett deskriptivt resultat.Resultatet presenteras utifrÄn tre teman; Att kÀnna sig bemött som en unik individ: som skildrar patienters upplevelser av hur personalen tillgodoser varje enskild patients behov. Att kÀnna sig professionellt omhÀndertagen: beskriver hur patienter kÀnner nÀr de blir vÀl omhÀndertagna under sin postoperativa tid pÄ avdelningen. Att kÀnna sig förbisedd: beskriver att patienter kÀnner sig försummade och negligerade under sin postoperativa tid pÄ vÄrdavdelningen. För att patienter med höft och knÀproteser skall uppleva vÄrden som positiv diskuteras vikten av att sjuksköterskan ger god information till patienten, att hon fÄr fortlöpande utbildning och att vÄrdpersonalen arbetar med etiska reflektioner..

Framtagning av administrativ IT-policy

HÀlsovalsenheter Àr idag beroende av en fungerande IT-infrastruktur för att kunna fullfölja sina arbetsuppgifter pÄ ett professionellt och effektivt sÀtt. Störningar i drift och tillgÀnglighet av information kan skada patienter och verksamheten. Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2008:14 förpliktigar privata vÄrdgivare, dÀribland hÀlsovalsenheter att arbeta aktivt med informationssÀkerhet och att etablera en informationssÀkerhetspolicy. Problematiken som ansvariga för detta arbete kan stöta pÄ Àr mÄnga, bland annat att bristfÀllig utbildning eller avsatta resurser. En informationssÀkerhetspolicy kan referera till olika dokument som berör informationssÀkerheten.

Kvinnligt - manligt - professionellt : kommunikationsstrategier inom hÀlso- och sjukvÄrd

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.

IntensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter i samband med inducerad hypotermibehandling efter hÀvt hjÀrtstopp

Att arbeta som intensivvÄrdssjuksköterska innebÀr en arbetsmiljö med högteknologisk utrustning, snabba beslut och en utveckling av nya behandlingar, samtidigt som de ska kunna möta den svÄrt sjuke patienten och dennes nÀrstÄende pÄ ett professionellt sÀtt. Syftet med detta examensarbete var att beskriva intensivvÄrdssjusköterskors erfarenheter av att delta vid inducerad hypotermibehandling av patienter som överlevt hjÀrtstopp. Tio intensivvÄrdssjuksköterskor med erfarenhet av behandlingen deltog i studien. Data analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys som resulterade i en huvudkategori: Att strÀva efter kontroll med fem underkategorier: Att förbereda sig för att ha kontroll under behandlingen, att erfaren personal, samarbete och bra rutiner skapar trygghet, att kÀnna stress och oro men ÀndÄ glÀdje nÀr det gÄr bra, att ha funderingar om det Àr det etiskt rÀtta att ge behandling, att vilja möta de nÀrstÄende med information och delaktighet. Resultatet visade att nedkylningsprocessen var den del dÄ deltagarna kÀnde mest stress och rÀdsla för komplikationer men med egen och andras erfarenhet och teamarbete skapades trygghet.

Patienters upplevelse av bemötande pÄ akutmottagning : En litteraturstudie

Bemötande har en stor betydelse för patientens upplevelse av god vÄrd. Alla har rÀtt till god vÄrd samt att vÄrden ska bygga pÄ respekt för patientens integritet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av bemötande pÄ akutmottagningen. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehÄllanalys, vilket resulterade i fyra kategorier: Att vilja veta och vara delaktig; att kÀnna maktlöshet och inte bli tagen pÄ allvar; att vÀnta lÀnge och inte bli sedd; att bli omhÀndertagen och fÄ stöd av personalen gav trygghet. Resultatet visade brister pÄ information och kommunikation mellan personal och patienter samt behov av att fÄ veta vad som hÀnder.

FörÀldrars erfarenhet av vÄrdgivares information dÄ deras barn har cancer.

NÀr ett barn insjuknar i cancer rasar vÀrlden samman för hela familjen och förÀldrarna hamnar i en svÄr krissituation. Information och kommunikation Àr dÄ av största vikt för att förÀldrar ska fÄ de bÀsta förutsÀttningarna för att klara av resan under sitt barns cancerbehandling.Syftet med denna litteraturgenomgÄng var att belysa förÀldrars erfarenhet av information under behandlingstiden hos ett cancersjukt barn. Detta gjordes genom att söka efter kvalitativa artiklar utifrÄn sökorden; child, parents, neoplasm/cancer, childhood cancer, information, information needs, education, education needs, communication, communication needs, oncology care, nursing care, teaching. Artiklarna analyserades utifrÄn Ewans analysmodell.Tre kategorier utifrÄn förÀldrarnas stora behov av information framtrÀdde;1. Att informationen/undervisningen sker pÄ ett sÀtt sÄ att jag kan förstÄ och ta den till mig2.

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->