Bakgrund:I barndomen sker ofta den första kontakten med sjukvÄrden. Ett professionellt bemötande Àr bland det viktigaste arbetsredskapet i mötet med barn. Hur ett barn upplever olika företeelser under en sjukhusvistelse beror bl.a. pÄ barnets Älder, tidigare erfarenheter av medicinska sammanhang, förmÄga till coping samt förÀldrarnas reaktioner. Provtagningar och behandlingar kan vÄlla bÄde rÀdsla och smÀrta.

Författarna har identifierat ett forskningsgap inom personlig varumÀrkeshantering ur individens perspektiv. Det finns dock ett begrÀnsat antal studier kring individerna bakom och hur de anvÀnder sig av personlig varumÀrkeshantering. Det behövs fler studier som antar individens, anvÀndarens, perspektiv vid studerandet av personlig varumÀrkeshantering. Idag Àr varumÀrkeshantering ett vÀlkÀnt begrepp och en inriktining inom varumÀrkeshantering Àr personlig varumÀrkeshantering. Personlig varumÀrkeshantering syftar till att individer marknadsför sig sjÀlv genom att lyfta egenskaper och karaktÀrsdrag som gör dem unika.

The purpose of this comparative study is to investigate how certified family therapeuts, with base professions psychologist and social counsellor respectively, construct boundaries through language. The study aims to demonstrate and analyse how the two professions present each other, through similarities and differences. For the purpose of definition and elucidation, the study comprises five main themes (see Appendix). The first theme is concerned with motives for choosing a professional career in family therapy. The second theme investigates conceptions of the professional role, while the third theme looks at professional practise and the implications of family therapy work.

ABSTRAKT Persson, Emely & TrÀgÄrdh, Cecilia (2014). SprÄktest ? ett nödvÀndigt ont eller ett vÀrdefullt lÀrverktyg? (Language test ? a necessary evil or a valuable teaching tool?). SpeciallÀrarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Syfte och frÄgestÀllningar VÄrt övergripande syfte Àr att undersöka lÀrares syn pÄ att testa elever i behov av stöd, elevernas upplevelse av att bli testade samt hur testanvÀndning kvalificerar sig i ett specialpedagogiskt relationellt perspektiv. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Finns det nÄgot samband mellan förekomsten av professionellt lÀrande mellan lÀrare och sÀttet pÄ vilket lÀrare vÀljer att kartlÀgga elever i behov av stöd? Ger testresultat den information man behöver för att hjÀlpa elever i behov av sÀrskilt stöd? Hur vÀljs tester ut? Hur anvÀnds resultatet i det fortsatta lÀrandet? Kan det uppstÄ nÄgra etiska problem i samband med testning och i sÄ fall vilka? Teoretisk förankring Vi kommer att utgÄ frÄn ett sociokulturellt perspektiv, i vilket sprÄkets roll Àr av stor vikt vid lÀrande och utveckling.

Författarna har identifierat ett forskningsgap inom personlig varumÀrkeshantering ur individens perspektiv. Det finns dock ett begrÀnsat antal studier kring individerna bakom och hur de anvÀnder sig av personlig varumÀrkeshantering. Det behövs fler studier som antar individens, anvÀndarens, perspektiv vid studerandet av personlig varumÀrkeshantering. Idag Àr varumÀrkeshantering ett vÀlkÀnt begrepp och en inriktining inom varumÀrkeshantering Àr personlig varumÀrkeshantering. Personlig varumÀrkeshantering syftar till att individer marknadsför sig sjÀlv genom att lyfta egenskaper och karaktÀrsdrag som gör dem unika.

Efter andra vÀrldskriget tog en ekonomisk tillvÀxt fart. Den karakteriserades av att företag hade makten och kunder var nöjda med de varor som de kunde fÄ tillgÄng till. Det innebar att företag kunde planera lÄngt in i framtiden eftersom inga drastiska hÀndelser i deras omgivning Àgde rum. Denna verklighet kom dock att förÀndras i och med oljekrisen Är 1973. Krisen inledde en förÀndring dÀr konkurrensen hÄrdnade och kunderna fick fler valmöjligheter nÀr det kom till leverantörer.

Genom praktiska och teoretiska studier pÄ studie- och yrkesvÀgledarprogrammet har vi kunnat se en ökning av de elever som gör ett omval efter ett Är pÄ gymnasiet. Syftet med undersökningen var att se bidragande orsaker till att ett eventuellt omval sker. En kvalitativ studie har gjorts genom intervjuer med fem elever som gÄtt ett Är pÄ sitt omvalda gymnasieprogram. Detta resultat har stÀllts i relation till Linda. S Gottfredsons teori kring begreppen begrÀnsningar och kompromisser i studievalet samt SCCT-teorin dÀr fokus ligger pÄ sjÀlvskattning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personer som arbetar med strategisk och operativ Human Resources (HR) i globala företag balanserar kraven mellan arbete och privatliv samt hur denna balansering pÄverkar individens upplevda hÀlsa.Teori/Tidigare forskning: Flexibilitet genom förtroende innebÀr det reglerande av arbete som nu allt oftare överlÀmnas till individen som sjÀlv fÄr bestÀmma över sitt arbete (Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson & Lundberg 2006). Fler yrken blir allt mer mÄlstyrda och detta medför höga krav pÄ individen att sjÀlv definiera, initiera, planera, strukturera och ta ansvar för arbetet, vilket kan vara bÄde positivt och negativt. Professionellt arbete prÀglas av tvetydiga kontexter och skapar ofta en osÀkerhet pÄ grund av otydliga riktlinjer och bristande feedback. Individen ska i kombination med detta balansera arbetet med privata roller som partner och förÀlder. HÀr finns konkurrerande teorier om hur sfÀrerna pÄverkar varandra vilka Àr expansionshypotesen och rollkonflikt/belastningshypotesen (Grönlund 2004).

NÀr en person blir svÄr sjuk och avlider Àr det en angelÀgen uppgift för sjukvÄrden att stödja de anhöriga. Inom vissa vÄrdomrÄden har man utarbetat sÀrskilda program för hur detta ska gÄ till, medan man inom andra verksamheter förlitar sig pÄ att den omvÄrdnad man Àgnar patienter och anhöriga i allmÀnhet, ska rÀcka till Àven i denna situation. Denna uppsats bygger pÄ intervjuer gjorda pÄ en geriatrisk klinik dÀr man hade lÀmnat en modell för uppföljning av de anhöriga och Ànnu inte byggt upp en ny. AnhörigomhÀndertagandet skiftade dÀrför frÄn fall till fall och jag ville ta reda pÄ om detta slumpmÀssiga stöd rÀckte till. Fick de anhöriga tillrÀckligt stöd av sjukvÄrden eller i sitt nÀtverk? Fanns kanske andra aktörer i samhÀllet som tÀckte eventuella brister i sjukvÄrden? Syftet med denna uppsats har varit att förstÄ anhörigas upplevelse av att förlora en nÀrstÄende samt undersöka vilket behov av stöd de har före, vid och efter dödsfallet.

Bakgrund: Förekomsten av STI sÄsom gonorré, hepatit B och C, HIV, AIDS, klamydia och syfilishar under de senaste Ären ökat i Sverige. Studier visar att lÄngt ifrÄn alla som utsatt sig för smitta ellerhar symtom pÄ STI gÄr och testar sig. Dessutom visar studier att vÄrdpersonal ibland nekar individenSTI-provtagning trots att detta inte Àr tillÄtet. För att underlÀtta barnmorskans arbete medanamnestagande vid STI har det utvecklats ett frÄgeformulÀr inför STI-provtagning. Det saknasdock information om barnmorskors Äsikter vid anvÀndandet av frÄgeformulÀret.Syfte: Syftet var att utvÀrdera barnmorskors Äsikter om frÄgeformulÀret ?FrÄgor inför STIprovtagning?pÄ barnmorske- samt ungdomsmottagningar i Göteborg och södra BohuslÀn.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad fenomenet hÀstturism innebÀr. Fenomenet hÀstturism innefattar mÄnga olika varianter dÀrför valde vi att fokusera pÄ turridning med IslandshÀstar. Det Àr Àven den vanligaste formen av hÀstturism i Sverige. HÀstar och ridning Àr nÄgonting som engagerar mÄnga personer. Kombinationen hÀstar och turism Àr nÄgonting som intresserar allt fler och vÀxer i popularitet bÄde bland hÀstfolk och bland dem som vill uppleva naturen pÄ ett annorlunda sÀtt.

Upptakten till vÄr studie var den artikelserie i Göteborgsposten 2005/2006 som trumpetade ut rubriker om det nya fenomenet bötning. Detta sades frÀmst vara ett Göteborgsfenomen dÀr ungdomar sysslade med utpressning, hot om vÄld etc. men bötning beskrevs samtidigt som ett utbrett problem bland ungdomar i hela landet och man menade i artiklarna vi granskat att nÀstan varannan ungdom kommit i kontakt med bötning. Resultatet var baserat pÄ en studie frÄn juridiska institutionen/Handels, Göteborg dÀr tvÄ studenter genomfört en enkÀt pÄ Lunarstorm dÀr de fick runt 80 000 svar. Detta kÀndes inte rimligt tyckte vi utan bestÀmde oss för att studera om medias rapportering stÀmde överens med bilden som de som arbetar professionellt med barn och ungdomar i Göteborg har.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad fenomenet hÀstturism innebÀr. Fenomenet hÀstturism innefattar mÄnga olika varianter dÀrför valde vi att fokusera pÄ turridning med IslandshÀstar. Det Àr Àven den vanligaste formen av hÀstturism i Sverige. HÀstar och ridning Àr nÄgonting som engagerar mÄnga personer. Kombinationen hÀstar och turism Àr nÄgonting som intresserar allt fler och vÀxer i popularitet bÄde bland hÀstfolk och bland dem som vill uppleva naturen pÄ ett annorlunda sÀtt.

Syfte: Studiens syfte Àr att identifiera framgÄngsfaktorer respektive hinder vid implementeringen av systemteoretiskt förhÄllningssÀtt ute i skolors verksamheter samt hur detta kommer till uttryck i det fortsatta arbetet med att utveckla skolorna. Specifika frÄgestÀllningar Àr: Hur pedagogernas nyvunna kunskap kommer till uttryck i kontakten med elever, kollegor och ledning samt vilka de bidragande orsakerna Àr till att enheterna lyckas / misslyckas i sina intentioner att följa skolutvecklingsmodellen? Vilka framgÄngsfaktorer och hinder vid implementeringen av systemteoretiska förhÄllningssÀtt framkommer?Teori: Studien har sin teoretiska utgÄngspunkt i den interaktionistiska och etnometodologiska skolan som tillsammans utgör socialkonstruktionismen. Skolans miljö Àr starkt prÀglad av olika kulturella markörer. Skolan som institution har genom Ären haft en stark stÀllning i samhÀllet.

Bakgrund: Bristande kommunikation och informationsöverföring Àr huvudorsaken till upp-komsten av vÄrdskador i hÀlso- och sjukvÄrden. Komplexiteten i hÀlso- och sjukvÄrds organisat-ion i kombination med den mÀnskliga faktorn stÀller krav pÄ struktur i kommunikationen med hjÀlp av standardisering. En utmaning för hÀlso- och sjukvÄrden Àr att implementera och studera standardiserade kommunikationsmetoder och studera effekten pÄ patientsÀkerhet och arbets-miljö. SBAR (Situation-Bakgrund-Aktuell Status-Rekommendation) Àr en kunskapsbaserad kommunikationsmetod, utvecklad för överföring av kritisk information i komplexa arbetssituat-ioner. Metoden hjÀlper till att skapa den struktur och förutsÀgbarhet som krÀvs för effektiv kommunikation i komplexa arbetssituationer sÄvÀl under normala förhÄllanden som under stress.