Studiens syfte var att med fokus pÄ frivilligt arbete inom social omsorg och med hjÀlp av BRIS telefonjouarers egna berÀttelser, fÄ en bild om vad som motiverade mÀnniskor som arbetade frivilligt. Studiens frÄgestÀllningar var följande: Vad motiverade mÀnniskor till frivilligt arbete pÄ BRIS? Varför valde man att arbeta pÄ just BRIS och inte nÄgon annan ideell organisation? Varför valde man att engagera sig ideellt och inte professionellt i nÄgon organisation inom liknande omrÄde? Fanns det nÄgra gemensamma nÀmnare bland telefonjourarna pÄ BRIS? Studien skapades med hjÀlp av en kvalitativ metod. Vi intervjuade sju telefonjourare och med stöd av deras berÀttelse, försökte vi fÄ en bild om motivationen bakom deras frivilliga arbete pÄ BRIS. Vidare analyserade vi den samlade empirin med hjÀlp av ?meningskoncentrering?.

Studiens syfte var att med fokus pÄ frivilligt arbete inom social omsorg och med hjÀlp av BRIS telefonjouarers egna berÀttelser, fÄ en bild om vad som motiverade mÀnniskor som arbetade frivilligt. Studiens frÄgestÀllningar var följande: Vad motiverade mÀnniskor till frivilligt arbete pÄ BRIS? Varför valde man att arbeta pÄ just BRIS och inte nÄgon annan ideell organisation? Varför valde man att engagera sig ideellt och inte professionellt i nÄgon organisation inom liknande omrÄde? Fanns det nÄgra gemensamma nÀmnare bland telefonjourarna pÄ BRIS? Studien skapades med hjÀlp av en kvalitativ metod. Vi intervjuade sju telefonjourare och med stöd av deras berÀttelse, försökte vi fÄ en bild om motivationen bakom deras frivilliga arbete pÄ BRIS. Vidare analyserade vi den samlade empirin med hjÀlp av ?meningskoncentrering?.

Uppsatsen syftade till att undersöka den interna marknadsföringen (IM) inom Ernst & Young genom att identifiera de IM-aktiviteter som genomförs inom företaget för att motivera sina anstÀllda. IM har operationaliserats som intern marknadsorientering (IMO) enligt Lings och Greenleys (2005) IMO-modell. Modellen bestÄr av fem beteendedimensioner med tillhörande aktiviteter.  IMO inom Ernst & Young (avgrÀnsat till huvudkontoret i Stockholm) och framförallt aktiviteterna som typifierar beteendedimensionerna har undersökts i en kvalitativ fallstudie med deduktiv ansats. Datainsamlingen har genomförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer och telefonenkÀter med HR- och marknads- och informationsansvariga samt genom instudering av sekundÀrdata. Resultatet frÄn datainsamlingen i en jÀmförelse med den teoretiska plattformen visade pÄ att Ernst & Young i stor utstrÀckning har en IMO dÄ företaget genomför beteendedimensionernas typifierade aktiviteter.

Bröstcancer Àr en av de ovanligare cancerformerna hos mÀn vilket bidragit till att mycket lite forskning gjorts inom omrÄdet och kunskap om hur mÀnnen upplever sin situation saknas. Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva mÀns egna upplevelser av bröstcancer. Resultatet visade att det rÄder brist pÄ information kring sjukdomen och behandlingen till mÀn. De som fÄtt könsspecifik information om bröstcancer hade signifikant bÀttre resultat pÄ tester som mÀtte Ängest, depressiva symtom och IES som mÀter frekvensen av pÄtrÀngande tankar och undvikande av tankar. Trots att den kliniska och patofysiologiska profilen var densamma som vid kvinnlig bröstcancer sÄ uppstod betydande oro hos den drabbade dÄ en kvinnosjukdom drabbat en man.

Att behöva opereras kan vara en stor hÀndelse i mÄnga mÀnniskors liv. Det kan bÄde vara positiva och negativ orsaker till operationen. Oavsett operationstyp eller syfte för operationen sÄ skall patienten behandlas och vÄrdas pÄ ett vÀrdigt och professionellt sÀtt. Författarna till studien anser att den perioperativa vÄrdprocessen ger patienten möjlighet att vÄrdas pÄ ett bra sÀtt. Syftet med studien Àr att belysa patienters upplevelse av den perioperativa vÄrdprocessen.

Syfte: Att undersöka vad sjuksköterskor som arbetar inom kriminalvÄrden har för tankar och upplevelser av att arbeta pÄ ett hÀkte samt hur det kÀnns att möta de intagna. Urval: Fem sjuksköterskor som arbetar pÄ ett hÀkte i Sverige med minst 6 mÄnaders erfarenhet. Metod: Deskriptiv kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Kvalitativ innehÄlls analys anvÀndes för analys av data. Resultat: Det framkom att sjuksköterskor som arbetar inom kriminalvÄrden upplever sitt arbete som stimulerande och spÀnnande.

INTRODUKTION: Sjuksköterskor kan stödja patienter, förbĂ€ttra deras vĂ€lbefinnande och öka livskvaliteten genom att agera professionellt i sitt omvĂ„rdnadsarbete. Äldre patienters sexualitet Ă€r inget som talas om i vardagen inom vĂ„rd- och omsorgsarbetet vilket kan bero pĂ„ förĂ„ldrade övertygelser att Ă€ldre mĂ€nniskor inte har ett sexuellt behov. SYFTE: Att belysa vilka faktorer som pĂ„verkar sjuksköterskans attityder och förhĂ„llningssĂ€tt i samtalet om sexualitet med den Ă€ldre patienten. METOD: Litteraturstudie som sammanstĂ€llts av tio stycken vetenskapliga artiklar. Fyra kvalitativa, tvĂ„ kvantitativa och fyra med bĂ„de kvalitativ och kvantitativ design.

Flertalet av de besökande pÄ akutmottagningarna i Sverige Àr 65 Är och Àldre. Patientgruppen Àldre som vÄrdas pÄ akutmottagningarna har ett komplext vÄrdbehov vilket förutsÀtter ett kunskapsbaserat och professionellt omhÀndertagande. Behovet av evidensbaserade riktlinjer för att sÀkerstÀlla vÄrdkvalitet till denna patientgrupp Àr dÀrför pÄtaglig. Syftet med denna studie var att granska de riktlinjer Sveriges akutmottagningar har gÀllande omvÄrdnad av Àldre patienter. Studien utfördes som en totalstudie med en deskriptiv design.

VÄld mot kvinnor Àr ett stort problem i dagens samhÀlle. VÄldet har stora effekter pÄ kvinnors hÀlsa och sjukvÄrden har ett optimalt lÀge i att upptÀcka och hjÀlpa kvinnorna ur vÄldssituationen. Sjuksköterskan Àr ofta den första inom vÄrden som möter kvinnorna. Möten med vÄldsutsatta kvinnor omges av utmaningar för sjuksköterskan bÄde pÄ ett professionellt och personligt plan. Syftet med studien var att belysa bemötande och omhÀndertagande av vÄldsutsatta kvinnor ur ett sjuksköterskeperspektiv.

Bakgrund: Palliativ vÄrd bygger pÄ ett förhÄllningssÀtt som syftar till att förbÀttra livskvaliteten för bÄde patienter och deras nÀrstÄende inför problem associerat med livshotande sjukdom. Situationen vid livets slut kan se ut pÄ olika sÀtt, likasÄ de palliativa insatserna. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vÄrda vuxna patienter i palliativ fas. Metod:En litteraturstudie med strukturerad sökning och deskriptiv design har gjorts med artikelsökningar i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Tio artiklar, varav nio kvalitativa och en kvantitativ, som motsvarade studiens syfte valdes ut och analyserades.

Litteraturstudiens syfte var att beskriva vilka copingresurser som individer med lÄngvarig smÀrta anvÀnder sig av samt hur dessa resurser förbÀttrar eller försÀmrar individernas möjlighet att acceptera sin smÀrta. Designen för litteraturstudien var deskriptiv och studien baserades pÄ 17 vetenskapliga artiklar med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats. Litteratursökningarna utfördes i databaserna Medline (via PubMed) samt CINAHL. Huvudresultatet visade att individer med lÄngvarig smÀrta anvÀnde sig av inre copingresurser som fysiska och psykosociala copingresurser samt förmÄgor vid acceptans av lÄngvarig smÀrta. Individer anvÀnde sig Àven av yttre copingresurser som socialt stöd och materiella copingresurser.

Bröstcancer Àr den vanligaste formen av cancer som drabbar kvinnor. Att fÄ ett cancerbesked och gÄ igenom en cancerbehandling Àr för de flesta kvinnor en traumatisk upplevelse. Kvinnorna behöver under hela sjukdomsprocessen fÄ mentalt stöd frÄn bÄde anhöriga och frÄn vÄrden. För att vÄrdpersonal pÄ ett bra sÀtt ska kunna stödja kvinnan och hennes anhöriga behöver de fÄ en inblick i hur kvinnan upplever sjukdomen och sin nya vardag. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur bröstcancerpatienter upplever det mentala stödet efter avslutad bröstcancerbehandling. Nio kvalitativa artiklar har analyserats enligt Axelssons (2012, ss. 212-214) modell för litteraturstudie. Resultatet presenteras i fyra kategorier: Professionellt stöd frÄn vÄrden, Information som stöd, Mentalt stöd frÄn anhöriga och VÀgen tillbaka. I diskussionen förs ett resonemang om kvinnors upplevelse av bristande information frÄn vÄrden, betydelsen av mentalt stöd frÄn anhöriga samt vikten av att fÄ trÀffa och fÄ stöd av andra kvinnor som befinner sig i samma situation. Kunskap om dessa upplevelser förstÀrker sjuksköterskans förutsÀttningar att kunna möta denna patientgrupp och deras anhöriga pÄ ett mer vÄrdande sÀtt, vidare kan den utgöra en grund för utveckling av bröstcancervÄrden..

Sveriges befolkning blir allt Àldre och i takt med detta ökar andelen personer med demens och deras behov av vÄrd. SvÄrigheter med att hantera beteendestörningar sÄsom aggression och agitation hos personer med demens har visat sig vara ett problem för vÄrdpersonal. Syftet med denna litteraturstudie har varit att samman-stÀlla aktuell vetenskaplig litteratur avseende vad som Àr viktigt i omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom som uppvisar problematiska beteenden samt att undersöka vilket stöd vÄrdpersonalen behöver för att pÄ ett professionellt sÀtt kun-na bemöta dessa personer. En systematisk litteraturstudie genomfördes utefter Goodmans sju forskningssteg (SBU, 1993), dÀr vetenskapliga artiklar hittades efter sökningar i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet redovisar vikten av att som vÄrdpersonal försöka finna eventuella bakomliggande orsaker till de prob-lematiska beteendena samt att utforma omvÄrdnad som anpassas till individen.

Trygghet och vÀlbefinnande Àr nÄgot som tas förgivet sÄ lÀnge en person klarar sig sjÀlv och Àr frisk. Att bli Àldre och ensamboende pÄverkar vÀlmÄende pÄ olika sÀtt. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva hur Àldre personer upplever vÀlbefinnande och stöd av distriktssköterskan. I studien deltog Ätta personer frÄn en liten kommun i norra Sverige som har en relation till distriktssköterskan och assistans av hemtjÀnst. Intervjuerna var semistrukturerade, spelades in pÄ band och skrevs sedan ner ordagrant till text.

Akuta förvirringstillstĂ„nd hos Ă€ldre Ă€r vanligt speciellt hos nyopererade. Sjuksköterskor mĂ„ste dĂ€rför veta hur de skall bemöta patienten, kĂ€nna till riskfaktorerna, vilka förebyggande Ă„tgĂ€rder som finns och vad de skall göra nĂ€r patienten blir akut förvirrad. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att möta och bemöta Ă€ldre patienter med akut förvirringstillstĂ„nd som Ă€r inneliggande pĂ„ sjukhus. Åtta vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehĂ„llsanalys. Analysen resulterade i fyra slutkategorier: tillgodose patientens omvĂ„rdnadsbehov, en stressfylld situation, svĂ„rt att nĂ„ och förstĂ„ patienten och att patientens sĂ€kerhet sĂ€tts i första hand.