Den snabbt växande utvecklingen av Internet har genererat nya slags plattformer för företag och organisationer att kommunicera på. En sådan plattform är Facebook som med sina över 670 miljoner användare är världens största sociala nätverkssajt. Facebook öppnar upp nya möjligheter för företag och organisationer att ha en direkt tvåvägskommunikation med sin omvärld. Att kommunicera på Facebook för företag och organisationer är ett relativt nytt och outforskat område vilket leder till att det kan vara svårt för dessa företag och organisationer att veta hur de ska nå ut till sina målgrupper på bästa sätt. Vidare är en fråga att ställa sig hur dessa målgrupper vill att företagen och organisationerna ska bete sig på Facebook.Syftet med denna uppsats har varit att utveckla en fördjupad förståelse för Facebook som plattform för PR-arbete genom att i en fallstudie beskriva och analysera Skoghalls Bruks kommunikationsarbete med sin omvärld på Facebook.Studiens resultat visar att den valda organisationen har utvecklat en strategi i enlighet med de teorier som presenteras i uppsatsen, men datainsamlingar med den valda organisationens målgrupp visar att alla inte är intresserade av att ha en tvåvägskommunikation.

Världen genomgår ett skifte mot ett mer tjänsteorienterat samhälle och det intellektuella kapitalets värdeskapande egenskaper blir allt viktigare att kunna hantera. Ett företags resursomvandlingar har genom resursbaserad teori tydliggjort det intellektuella kapitalets värdeskapande. Forskare inom området har kommit fram till att det finns generella mönster av resursomvandlingar, bland annat för professionella tjänsteföretag. Tidigare forskning har i princip inte behandlat en systematisk jämförelse mellan professionella tjänstebolag, varför denna studie kommer att göra en jämförelse mellan revisionsbyråer och arkitektbyråer.Syftet med studien är därför att förklara två olika professionella tjänsteföretags resursomvandlingar, för att identifiera om de följer tidigare forsknings generella mönster eller om de skiljer sig åt i förhållande till varandra på grund av skilda egenskaper inom branscherna. De branschspecifika egenskaperna kommer utav nämnarna: klientmakt, kommersialiseringen och konkurrensen.Studien har en deduktiv ansats av kvantitativ karaktär med både en jämförande- och tvärsnittsdesign.

Bakgrund: Den dagliga exponeringen av otaliga mängder reklambudskap har lett till attmottagarna har blivit allt bättre på att filtrera bort överflödig marknadsföring. Detta hartvingat organisationer att tänka mer kreativt och som ett svar på det ökade mediebrusethar användningen av provokativ marknadsföring ökat då den har som syfte att bryta siggenom bruset för att locka till sig mottagarens uppmärksamhet. Idag definierasprovokativ marknadsföring som en väldigt stark social kraft med syfte att frambringa deproblem som allmänheten delar med avsikten att chockera genom att bryta mot vissanormer eller sociala koder som upprör, skrämmer eller kränker publiken för att väckauppmärksamhet. Ett område som har blivit alltmer konkurrenskraftigt och snabbtväxande inom provokativ marknadsföring är den ideella sektorn.Syfte: Syftet är att utforska hur provokativ marknadsföring från ideella organisationeruppfattas av mottagaren.Forskningsfrågor: Vad har mottagaren för uppfattning av de risker och fördelar somprovokativ marknadsföring medför? Vilka aspekter är av betydelse för hur mottagarenuppfattar ideella organisationers användande av provokativ marknadsföring?Metod: En tvärsnittsdesign med semistrukturerade djupintervjuer för data insamling.Slutsats: Provokativ marknadsföring från ideella organisationer uppfattas avmottagaren som en fördelaktig strategi då dessa organisationer verkar för ett gott syfte.Det är dock viktigt för ideella organisationer att finna en balans över i vilkenutsträckning de kan använda sig av provokativ marknadsföring då risken finns attmottagaren inte längre uppfattar strategin som effektfull efter för långvarig exponeringoch tillslut kan uppfatta den provokativa marknadsföringen som tröttsam ochförutsägbar..

Mobila enheter såsom bärbara datorer, avancerade handdatorer och mobiltelefonerblir allt vanligare i organisationer. Tidigare har informationssäkerhet byggts upp föratt skydda organisationer från attacker utifrån, men nu måste man även skyddaorganisationen inifrån. Detta för att enheter tas ut ur organisationen och utsätts förandra, möjligt farliga miljöer. För att sedan på nytt föras in i organisationensnätverk. Basnivå för informationssäkerhet, BITS är riktlinjer framtagna avKrisberedskapsmyndigheten.

The aim of this study was to examine how "Professional Exes", individuals that have exited a drug abuse and a criminal career and further are educated to work in the addiction field, transformed their identity and which factors that were significant in the process. The result of this study are based on semi-structured interviews with five Professional Exes and shows which specific factors in the process that contributed to the transformation and what kind of difficulties and barriers that existed during the process. The study suggests that, among other things, identification with others exes and the 12 Step Program are significant factors in the process. Furthermore, the study suggests that a difficulty in the transformation is that residues from the previous identity such as a poor self-esteem occurred in some situations..

Ideella organisationer har traditionellt sett haft en särställning, och utgjort ett komplement till både den privata och offentliga sektorn i Sverige. Sedan mitten av 90-talet har de generella bidragen till dessa organisationer till stor del försvunnit och ersatts med utkontraktering, upphandling och konkurrensutsättning. Dessa fenomen anses vara en del av de idéströmningar som fått benämningen New Public Management och som alltmer kommit att genomsyra den offentliga förvaltningen. Vi har i vår studie fokuserat på vilka konsekvenser detta haft på den ideella sektorn och hur deras särställning påverkats.Genom en jämförande fallstudie har vi utfört samtalsintervjuer med representanter för olika organisationer som agerar inom den sociala sektorn, både privata och ideella.Vår slutsats är att kommunens inverkan har ökat och att det sker en anpassning, där privata och ideella aktörer agerar under samma förutsättningar, vilket leder till en allt mindre unik ideell sektor..

Denna uppsats handlar om hur privata företag och offentliga organisationer arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare. Syftet är att undersöka hur de arbetar internt och externt för att se om det finns några skillnader eller likheter. Den teoretiska referensramen är uppbyggd i följande tre delar. Första delen redogör kort om privata och offentliga organisationer för att få en överblick över dess skillnader i rekrytering. Andra delen redogör för ämnet attraktiva arbetsgivare och hur organisationer internt arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare.

Bakgrund: Runt omkring oss i samhället finns det organisationer av olika slag. De organisationer som påverkar oss mest i vårt dagliga liv är dock troligen de kommersiella. För sådana organisationer utgör ägarna en stark intressentgrupp då de tillför kapital till verksamheten och för detta kräver ersättning i form av avkastning. För många kommersiella organisationer finns det dock fler intressenter med andra krav på organisationen och dess verksamhet, till exempel måste industrier investera i reningsanläggningar för att inte släppa ut skadlig rök till omgivningen. För de flesta organisationer finns det följaktligen minst två olika måldimensioner.

Denna uppsats inleds med en introducerande undersökning där vi finner att mjukvaror för förvaltning av Business Rules inte är använt av många svenska organisationer. Förundersökningen drev oss att undersöka hur Business Rules förvaltas inom svenska organisationer. Först sammanställdes en översikt över de fakta som finns tillhands inom ämnet för Business Rules samt lämpliga sätt att hantera Business Rules. Genom de förberedande studierna identifierades några brister som kan finnas i svenska organisationer som inte använder Business Rules och dessa ledde till en första och övergripande forskningsfråga. Frågan formulerades som följer: Hur förvaltas BR i IS och IT i svenska organisationers dagliga verksamhet? Den har sedan delats upp i sju stycken delfrågor som framställts utifrån problemområdet.

Syfte:Syftet med denna uppsats är att utreda hur organisationer kan arbeta för att tillgodose förutsättningar att det gränslösa arbetslivet på ett tillfredsställande sätt ska fungera för att reducera påverkan på anställdas hälsa. Den syftar även till att undersöka hur organisationer kan skapa en hållbar grund för anställda att kunna prestera på arbetet när man jobbar under gränslösa förhållanden                       Metod:                            En tvärsnittsstudie som behandlar fenomenet tillgänglighet och gränslöst arbetsliv med en induktiv ansats. Datainsamlingen har skett kvalitativt genom ostrukturerade intervjuer.                                              Slutsats:                          Studien har visat att de negativa aspekter som kopplas till det gränslösa arbetslivet i hög grad kan hanteras genom organisationella insatser. Organisationer kan medvetandegöra problematiken till sina anställda genom t.ex kurser inom stresshantering eller prioritering.

Detgår att läsa i en rapport från socialstyrelsen att det finns ett stort behov avatt utveckla och utvärdera metoder samt pröva om dessa kan anpassas för grupperdär brukarinflytande idag saknas. Detta är enkvalitativ studie om barn och ungdomars brukarmedverkan samt inflytande. Syftetmed studien är att undersöka de professionellas syn på barn och ungdomarsbrukarmedverkan samt brukarinflytande i stödgrupper för unga som bevittnatvåld, missbruk och/eller psykisk ohälsa. Studien görs på uppdrag från RegionHalland. Metoden som använts är kvalitativ metod vilket innebär att man harstuderat olika individers upplevelser av det fenomen som undersökts.

Syftet med denna studie var att belysa vilken betydelse utövandet av ett kognitivt förhållningssätt skulle kunna ha för tonåringar i deras vardag. Metoden som användes var halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem personer som var utbildade och insatta i den kognitiva terapin. Intervjuerna tolkades och analyserades utifrån en hermeneutisk ansats. Resultatet visade att det kognitiva förhållningssättet med utgångspunkt i den kognitiva terapin, har betydelse för tonåringar. Genom att arbeta utifrån den kognitiva terapins ram kan professionella få den unge att fundera kring samband mellan tanke, känsla och handling.

Syfte och frågeställningarStudien skall ge en inblick i den vardag som professionella tränare verkar i, vilket kan skapa en vidare utveckling på hur man i denna yrkesroll kan förbereda sig själv och anhöriga för den framtid som väntar. Frågeställningarna är: Hur ser den professionella tränaren på sin arbetsmiljö?  Hur ser den professionella tränaren på sin yrkesroll? MetodFör att på bästa sätt få fram värdefull data till denna uppsats så valdes den kvalitativa intervjun. Däri valdes den semistrukturerade intervjumetoden, där grundbasen utgörs av fasta frågor men där följdfrågor kan skapas efterhand beroende på vad intervjupersonen kommer med för svar. Fyra manliga fotbollstränare med erfarenhet från den professionella elitnivån i Sverige valdes ut till intervjuer.

Smärta är vanligt förekommande bland människor i samhället. Flertalet av dessa smärtdrabbade tvekar att söka vård och därför blir mötet mellan vårdaren och den drabbade betydelsefullt. Studiens syfte var att få en ökad förståelse för hur patienten med smärta upplever bemötandet av vårdaren. Det finns brister i omvårdnadsforskning inom detta område och därför bör problemet få mer uppmärksamhet. Som teoretisk referensram har Martinsens behovsteori använts, då denna stämmer väl överens med hur patienten och vårdaren är i förhållande till varandra.

Studien undersökte de professionellas upplevelse av vårdnadshavare med en intellektuell begränsning och deras barn, ett historiskt nytt och aktuellt ämne. Det övergripande målet var att undersöka om en vårdnadshavare med begränsning i intelligens förmådde tillgodose ett barns känslo- och beteendemässiga utveckling. Sex intervjuer med verksamma professionella inom olika verksamhetsgrenar inom socialt arbete genomfördes och bearbetades med induktiv tematisk analys. Studiens resultat utmynnade i fyra teman vilka pekade på hur svårt ämnet är och att det har en laddad karaktär. Det som skiljde de professionella åt var den egna kunskapen, vilket resulterade i hur de resonerade om samt såg på den potentiella utvecklingsmöjligheten för vårdnadshavarna.