Sverige har en lagstadgad anmälningsplikt som är obligatorisk för alla som i sitt arbete kommer i kontakt med barn. Lagen är tydlig med att alla misstänka missförhållanden skall anmälas. Forskning visar att anmälningsplikten inte alltid fungerar och att det bara är en liten del av de barn som riskerar att fara illa som kommer till socialtjänstens kännedom. Vidare forskning visar att få anmälningar kommer från hälso- och sjukvården. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med barn som far illa eller riskerar att fara illa.

Sverige har en lagstadgad anmälningsplikt som är obligatorisk för alla som i sitt arbete kommer i kontakt med barn. Lagen är tydlig med att alla misstänka missförhållanden skall anmälas. Forskning visar att anmälningsplikten inte alltid fungerar och att det bara är en liten del av de barn som riskerar att fara illa som kommer till socialtjänstens kännedom. Vidare forskning visar att få anmälningar kommer från hälso- och sjukvården. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med barn som far illa eller riskerar att fara illa.

Barnhälsovårdens föräldragrupper har en central och betydelsefull roll för föräldraskapet. I rollen som gruppledare måste därför sjuksköterskan ha professionell kunskap om vilka behov som finns hos föräldrar. Därför var syftet med examensarbetet att beskriva föräldrars upplevelser av att delta i en föräldragrupp inom barnhälsovård. Fem intervjuer med föräldrapar blev genomförda och analyserades med tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema Trygghet stärker föräldraskapet och tre kategorier Gruppledarens förhållningssätt balanserar mellan kompetens, personlighet och erfarenhet, Förväntningar av att få information och kunskap och Innehåll och utformning styrs av behov och riktlinjer.

Bakgrund och problemformulering: År 1990 fastställdes beslut om den s.k. ansvarsprincipen för skolan. Syftet med denna ansvarsprincip var att tydliggöra ansvarsfördelningen inom skolan samt att målstyrning skall användas. Staten skall se till att utbildningen i landet är likvärdig och av hög kvalitet genom att sätta nationella riktlinjer och mål. Kommunerna har stor frihet att själva utveckla skolverksamheten inom de lagar och riktlinjer som fastställts av regering och riksdag.

Multipel skleros (MS) är en livslång sjukdom som medför större eller mindre funktionsnedsättningar hos den MS-sjuke. I Sverige lever cirka 18000 personer med MS och sjukdomen debuterar oftast i 20-40 års ålder. Sjukdomen drabbar det centrala nervsystemet och orsakar succesiv nedbrytning av nervfibrer. Orsaken är fortfarande oklar och idag finns ingen botande behandling. Insjuknandet och funktionsnedsättningarna påverkar även närståendes liv och medför påverkan på hela familjen.

Syfte: Studiens syfte har varit att utifrån en socialpedagogisk modell bestående av fyra teman; relation, läroprocesser, genus och praktisk handling, undersöka tre verksamheter inom socialt arbete. Vidare handlar det om att försöka förstå och förklara hur de yrkesverksamma handlar och reflekterar i arbetet, utifrån den socialpedagogiska modellen.Metod: Kvalitativ metod har använts vid materialinsamlingen, bearbetningen och analysen av data, genomgående under hela forskningsprocessen. Genom fem halvt strukturerade intervjuer har det empiriska materialet samlats in. Intervjuerna har kompletterats med deltagande observationer av de yrkesverksamma i arbetet.Slutsatser: Studiens slutsatser är att de professionella arbetar utifrån den socialpedagogiska modellen när de; skapar relationer med vardaglig och informell prägel, utformar läroprocesser i syfte att främja social förändring, synliggör genusstrukturer genom reflektion och handling, samt använder aktiviteter och samarbetsövningar i organiseringen av arbetet. Resultatet visar ytterligare hur modellen formas till en socialpedagogisk spiral, utvecklad ur teori och praktik..

Röntgensjuksköterskans yrkesroll har i tidigare forskning beskrivits utifrån två unikakompetenser: den vårdgivande och den radiografiskt tekniska. Behoven i den kliniska vardagenstyr den professionella utvecklingen och kan leda till en förskjutning av ansvarsområden.Syftet med studien var att undersöka och identifiera vilken kompetens röntgensjuksköterskornaanvändning av kompetens vid ordination och prioritering.Frågeställningarna: Vilken kompetens använder sig röntgensjuksköterskan sig av vid utförandeav utökade arbetsuppgifter? Vilken kompetens anser sig röntgensjuksköterskan behöva vidutökade arbetsuppgifter? Har nya unika kompetensområden tillkommit utöver de som tidigaredefinierat för professionen?Semistrukturerade intervjuer genomfördes med legitimerade röntgensjuksköterskor ochanalyserades med kvalitativ innehållsanalys.I resultatet framkom fyra kategorier: Medicinsk kompetens, Professionell kompetens,Individuella förutsättningar och Praktiska förutsättningar.Medicinsk kompetens är ett kompetensområde för röntgensjuksköterskor som synliggjorts idenna studie. En gynnsam förskjutning av ansvarsområden är inte enbart beroende av denenskilda röntgensjuksköterskans kompetens utan också ett verksamhetsstöd i form av tid,tydlig delegering samt en arbetsmiljö, där interprofessionell kommunikation och feedback ären naturlig del, vilket krävs för att denna utveckling skall gynna alla inblandade..

Ett Film som projekt, en film om ljud, en film om ljudet i film. En film inspelad professionellt med professionella medarbetare. Kandidatarbetet gick ut på både skapa en film inriktad på ljud och skapa ett fungerande filmteam. Arbetet tar upp både det tekniska inom filmljud men även processen i ett filmteam. I arbetet följer vi processen från dess början till dess slut.

Sverige har en lagstadgad anmälningsplikt som är obligatorisk för alla som i sitt arbete kommer i kontakt med barn. Lagen är tydlig med att alla misstänka missförhållanden skall anmälas. Forskning visar att anmälningsplikten inte alltid fungerar och att det bara är en liten del av de barn som riskerar att fara illa som kommer till socialtjänstens kännedom. Vidare forskning visar att få anmälningar kommer från hälso- och sjukvården. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med barn som far illa eller riskerar att fara illa.

Although  ?naming and shaming? paedophiles are growing in Sweden, professionals working with the rehabilitation and treatment of paedophiles describe that the naming and shaming might not prevent child sex abuse. On the opposite naming and shaming alienates the perpetrator from any ordinary life. The alienation could lead them to only having other paedophiles as friends. Previous studies show that professionals are often distancing themselves from working with paedophiles, even if there is competence.

När det offentliga väljer att upphandla välfärden och köpa in tjänsteutförandet från fristående vårdbolag följer ett behov av nya verktyg för att driva välfärden i önskad riktning. Den här uppsatsen söker beskriva hur kommunala tjänstemän bemöter konsekvenserna av trenden att omvandla de byråkratiska välfärdssystemen till marknader för välfärdstjänster och utvecklar nya verktyg för styrning. Utgångspunkten för undersökningen är de förfrågningsunderlag tjänstemännen formulerar och som utgör grunden för upphandlingsprocessen. Fördjupad kunskap om hur upphandlingsprocessen utformas i praktiken samlas genom intervjuer med ansvariga tjänstemän vid Uppsala Kommun samt marknadschefen vid ett av kommunens utförarbolag.Undersökningen visar att tjänstemännen lägger stor vikt vid formuleringen av obligatoriska krav som utförarna måste leva upp till för att maximera de boendes välmående. Dessa krav utformas för att stärka tydlighet, uppföljningsbarhet och standardisering.

Basal handhygien är grunden för en god hygienisk standard i allt vårdarbete och har stor betydelse för patientsäkerheten. Fastän denna kunskap finns är följsamheten med olika interventioner inte tillräcklig. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva orsaker till att basal handhygien inte tillämpas. Studien baserades på 20 vetenskapliga artiklar som granskades utifrån mallar för kvalitetsbedömning. Artiklarna analyserades och resulterade i fem kategorier som förklarade orsakerna: arbetsbelastning, tidsbrist och un- derbemanning: personalens kunskap och attityder: bristande förståelse: osä- kerhet inför val av produkter och teknik samt hudirritation. För att skydda patienten från vårdrelaterade infektioner kan omvårdnadsansvarig sjuksköterska agera som förebild i gentemot övrig vårdpersonal i handhygienarbetet. Det är viktigt att förbättringsarbetet bedrivs så att följsamheten blir bestående.

Basal handhygien är grunden för en god hygienisk standard i allt vårdarbete och har stor betydelse för patientsäkerheten. Fastän denna kunskap finns är följsamheten med olika interventioner inte tillräcklig. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva orsaker till att basal handhygien inte tillämpas. Studien baserades på 20 vetenskapliga artiklar som granskades utifrån mallar för kvalitetsbedömning. Artiklarna analyserades och resulterade i fem kategorier som förklarade orsakerna: arbetsbelastning, tidsbrist och un- derbemanning: personalens kunskap och attityder: bristande förståelse: osä- kerhet inför val av produkter och teknik samt hudirritation.

Stereotyper inom psykologin handlar om att tillskriva individer egenskaper som generaliseras över grupper. Detta leder till att negativa fördomar skapas och människor felaktigt döms på förhand. Studien undersökte om skillnader fanns i bedömningen gällande en gärningsmans bakgrund. Syftet med studien var att undersöka om en gärningsman med brottsligt förflutet döms till grövre påföljd vid brott, än en gärningsman utan brottsligt förflutet, samt att rättsväsendet bedömer brottet allvarligare än kontrollgruppen. Deltagare var 99 individer, varav 56 från rättsväsendet som besvarade en enkät gällande ett misshandelsfall.

Föreliggande studie avser att öka förståelsen för hur boendepersonal ser på och arbetar medbrukarinflytande för personer med psykiska funktionsnedsättningar. För att kunna göra detta formulerades tre forskningsfrågor, vilka avser att undersöka boendepersonals syn på syftet med brukarinflytande, deras upplevelse av hur de kan främja respektive hindra förutsättningar för brukarinflytande samt vilken påverkan brukarinflytande kan ha på deras arbete. För att kunna besvara studiens frågeställningar har fem kvalitativa intervjuer genomförts med personal på boenden för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Studien har vidare analyserats utifrån följande teoretiska utgångspunkter; det relationella maktperspektivet, Franzéns makttriangel, den professionella makten och brukarrollen, handlingsutrymme samt paternalism och empowerment. Resultatet visar att brukarinflytande har en föränderlig karaktär och varierar i utformning och styrka beroende på kontext och brukarens personliga förutsättningar.