I dag löser många företag både långsiktiga men främst kortsiktiga personalbehov med personalinhyrning. I vår undersökning har vi försökt att identifiera bakomliggande drivkrafter till personalinhyrning med hjälp av en fallstudie. Vi har även försökt kartlägga om det finns någon skillnad på drivkrafter när företag hyr in rutinmässiga eller professionella medarbetare. Någon sådan skillnad kunde vi inte hitta. Att det går snabbt och är enkelt att hyra in personal är enligt vår undersökning den främsta drivkraften till personalinhyrning, oavsett vilken typ av personal företaget väljer att hyra in.

Syftet med denna kvalitativa studie i form av sju semistrukturerade intervjuer var att undersökahur olika aktörer arbetar för att stödja sina klienter mot en positiv framtid. Avsikten var att belysa klienternas behov, hur väl dessa stämmer överens med det stöd aktörerna erbjuder samt att undersöka om detta stöd har likheter med det sätt på vilket studie- och yrkesvägledare arbetar. Resultatet visar att klienternas behov är komplexa men till stor del handlar om stöd i att skapa en bättre självbild och stöd i samverkan mellan olika instanser. Detta stämmer väl överrens med det stöd verksamheterna erbjuder. Inom samtliga verksamheter används också för studie- och yrkesvägledare `typiska´ aktiviteter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad framgång är i dagens skandinaviska elitfotbollsklubbar och vilka strategier som är användbara för att uppnå denna. Uppsatsen ämnar således belysa och klargöra de viktigaste aspekterna i en lyckad strategi inom en modern skandinavisk fotbollsklubb. Med denna kunskap har vi för avsikt att återge en bild över hur en elitfotbollsklubb strategiskt bör organiseras och ledas för att nå framgång. Primärdata har insamlats genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med FC Köpenhamn, Malmö FF och genom telefonintervjuer med IF Elfsborg. Sekundärdata har främst baserats på vetenskapliga artiklar, rapporter och teoretisk litteratur.

Trots att det finns en lag om att bevara patientens rättigheter, finns ändå bemötandeproblem i vården som har varit en följetong i svensk media. Bemötande i vården bör anpassas till patientens behov, där empati är en grundläggande aspekt inom vården. Syftet med denna studie var att studera hur bemötande sker mellan vårdpersonalen och de äldreboende. Fyra timmars fältobservationer gjordes med tio vårdpersonalen och fyra intervjuer med fyra vårdanställda på ett äldreboende. Rådata analyserades och en triangulering gjordes med grundad teori.

The purpose of this study was to investigate whether social counselling via chat conversations could meet the criteria for a professional conversation, and how the six social workers who were interviewed felt that it had affected the profession and the clients who are seeking their help.Communication, professionality, power, roles and regions are the key topics of this study. A hermeneutic approach has not only influenced the interviews but also the content analysis that was used to encode the results.The interviews revealed that the chat conversations was a successful tool but not entirely without difficulties. The initial contact making between the client and the social worker favours the client, since she/he remains anonymous and that was the main advantage of the method. The biggest concern however was that in the anonymity it is not possible to report cases that the social worker are obligated to. The changing of forum does not necessarily affect the professionality but due to the faceless chat conversation an entire dimension of communication disappears because the loss of body language.

Flera forskare och debattörer menar att det är genom användning av reflektion, som lärare kan bli professionella i meningen självständiga kunskapsbildare inom sitt yrkesområde.Vårt syfte är att undersöka om reflektion tillsammans med kollegor kan användas för utveckling av den vardagliga verksamheten och den egna yrkesrollen. Utifrån litteraturstudierna kring reflektion och vårt syfte ställer vi följande frågeställning: Kan reflektion vara ett gemensamt verktyg för lärande och utveckling?För att finna svar på våra frågor till problemområdet använde vi oss av aktionsforskning som metod och introducerade ett gemensamt reflektionsverktyg för arbetslaget som ingår i studien. Detta verktyg är didaktisk analys.Av resultatet från den empiriska studien, som bygger på observationer av arbetslagets gemensamma reflektionstillfällen, framkommer det att om reflektion ska kunna bli ett gemensamt verktyg för lärande och utveckling beror det på det sociala klimatet, gruppens sammansättning, individens kunskaper och tillgång till verktyg.Detta resultat får ej ges generell betydelse utan får tolkas som ett resultat från just denna tidpunkt och detta sammanhang..

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur professionella hjälpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprätthåller hjälpande relationer samt vilken syn de har på betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anställda på psykiatriska kliniken i Norrland, varav två kvinnor och två män som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna såg relationen som väldigt viktig, både för att få till stånd en behandling men också för att upprätthålla en pågående behandling. Relationen i sig ansågs vara en bärare av hjälpen såväl som en hjälp i sig.

Studiens syfte var att undersöka hur fyra mödrar beskriver sina upplevelser av att ha en son med Aspergers syndrom. Fokus låg särskilt på beskrivningar av hur vardagslivet såg ut i kontakt med professionella, så som myndigheter och skolan, samt det sociala nätverket i form av familj och vänner. För att uppfylla syftet formulerades följande frågeställningar: Hur upplever mödrar till söner med Aspergers syndrom sin vardag? Vilka copingstrategier använder de i vardagslivet? För att besvara frågeställningarna genomfördes semi-strukturerade intervjuer med tre teman. Studiens vetenskapsfilosofiska utgångspunkt var social konstruktivism.

This is a qualitative study about unaccompanied refugee?s support that they can get from Social Services and Migration Board. It?s a survey that is made in Skellefteå Kommun by interviewing four professional workers, two at the Social Services and two at the Migration Board. The questions in this study deals with the social support and how age may affect this support.

Syftet med studien är att synliggöra hur små barns introduktion till förskolan kan genomföras av lärare, samt undersöka hur vårdnadshavare uppfattar det egna barnets introduktion. Studien bygger på intervjuer med fem lärare/förskollärare som arbetar inom förskolan samt en enkätundersökning med sexton vårdnadshavare. Resultatet av intervjuerna och enkäterna visade att begrepp som ofta återkom var samverkan, samarbete. Både lärare och vårdnadshavare poängterade att kommunikation, förtroende och tillit är grunden till en bra och fungerande samverkan mellan hemmet och förskolan, detta för att alltid ha barnets bästa i främsta rummet. Slutsatser av denna studie visar att i stort sätt samtliga vårdnadshavare var nöjda eller mycket nöjda med deras barns introduktion på förskolan och lärarnas bemötande och deras professionella insats.

Syftet med denna studie har varit att undersöka professionellas syn på självskadebeteende hos ungdomar i högstadiet och gymnasiet undersökts. Hur de arbetar med självskadeproblematik hos ungdomar, om de anser att självskadebeteende är ett socialt fenomen samt även eventuell förekomst av likheter och skillnader beroende på profession. En kvalitativ undersökningsmetod har använts med semistrukturerade intervjuer med personal på Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning samt skriftlig intervju med personal på Elevhälsan i en medelstor stad i Sverige. Materialet har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visade skillnader mellan de professionella som hade en medicinsk bakgrund och de som hade en socionombakgrund.

I dagens digitala mediesamhälle är det väldigt enkelt för människor att producera och dela med sig av bilder genom internet utan att tänka på vad en bild faktiskt är. Denna uppsatsen är en studie som undersöker tanken och färgvalen i bildskapandet. Undersökningen bygger på om man kan använda sig av gamla färgteorier från 1800-talet i digitalt bildskapande idag under 2000-talet. Med hjälp av Johann Wolfgang von Goethes färglära som publicerades i början av 1800-talet och gavs ut i en svensk version 1976 har vi kunnat genomföra en produktion genom att implementera dessa teorier och ställa dem i relation till dagens digitala bildskapande. Slutsatsen blev att dessa teorier fortfarande är relevanta på så sätt att man kan ta hjälp av dem om man vill förmedla vissa känslor som majoriteten kan uppfatta i sina bilder.

I denna uppsats undersöks hur psykologens yrkesroll formas och utformas på vårdcentral. Det empiriska materialet utgörs av semistrukturerade intervjuer med fem psykologer på vårdcentral, deras verksamhetschefer samt en yrkesutvecklingskoordinator för psykologer inom primärvården. Med utgångspunkt i grounded theory har resultatet analyserats i termer av primärvårdspsykologi, professionell identitet och professionssociologi. Resultatet lyfter fram psykologernas bild av sin yrkesroll, deras upplevelse av relationer till andra i organisationen och till gränsfrågor. Slutsatsen är att psykologens yrkesroll på vårdcentralen befinner sig i jurisdiktionens gränsområde och innebär ett aktivt identitetsarbete, en komplex och dynamisk process i spänningsfältet mellan professionella identitetsideal och organisatorisk reglering..

Högskoleförordningen (SFS 2006:173) föreskriver akademiska krav i kursplan och kursmål för både grund- och avancerad nivå i sjuksköterskeutbildningar. I svensk sjuksköterskeförening, på lärosäten och i klinisk verksamhet pågår diskussioner om hur dessa teoretiska krav ska förenas i klinisk praktik. Syftet var att belysa faktorer av betydelse för handledarskapet på grund och avancerad nivå och undersöka handledningsstrategier som kan förenar teori och verksamhetsförlagd utbildning för sjuksköterske- och specialistsjuksköterskestuderande. Metoden var en litteraturstudie som baserades på 11 vetenskapliga artiklar som kritiskt grans-kades och analyserades. Resultatet visar att det förutsätts ett väl fungerande samarbete mellan fakultet och klinisk verksamhet med tydligt formulerade kursplaner, mål och riktlinjer för handledning och stöd till handledare från fakultet och verksamhet.

Flera studier har belyst problem i transvården och att bemötande i transvården i Sverige är ett område som inte täcks inom befintlig forskning. Denna studie syftar till att undersöka hur transpersoner upplever bemötandet inom hälso- och sjukvården, vilka faktorer som upplevs ge ett gott bemötande och vad som upplevs som brister i bemötandet. För att besvara detta har en narrativ metod använts för att analysera vad fjorton personer har berättat om sina upplevelser av bemötandet inom hälso- och sjukvården. Flera berättelser handlar om faktorer som kan klassificeras som ett gott bemötande; saker som respekt, empati och tillit. Andra handlar om brister i bemötandet med saker som avsaknad av respekt och okunskap från de professionella.