Syftet med arbetet är att redogöra för 5 revisorers uppfattning om hur alltmer detaljerade regelverk och standardiserad revisionsmetodik påverkar utrymmet för professionella bedömningar i riskbedömningsprocessen. Vi ämnar även diskutera hur regelverken och revisionsmetodiken påverkar individens och organisationens kunskapsgenerering. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer genomfördes med 5 revisorer från lika många revisionsbolag. Resultatet vi kom fram till är att revisorerna inte anser att deras professionalism påverkas negativt av regelverkens detaljering eller den ökade standardiseringen i revisionsmetodik, men att den mindre erfarna revisorns uppfattning om ämnet skiljde sig starkt och var mer kritiskt. Alla var överens om att revisionsmetodiken ökar kunskapsgenereringen både för individen och för organisationen..

I den svenska gymnasieskolan domineras matematikundervisningen av en undervisnings­modell där lektionerna vanligtvis inleds med att läraren håller genomgång för hela klassen, och eleverna får sedan räkna enskilt i läroboken (Skolinspektionen, 2010; Skolverket, 2003; Skolverket, 2004). Denna undervisning benämns i denna studie för den dominerande undervisningsmodellen i svensk matematikundervisning. Undervisningsmodellen kritiseras av bland andra Skolverket (2003) och Skolinspektionen (2010), och regeringen har pekat ut undervisningsmodellen som en del av problemet med svenska elevers sjunkande matematikresultat (Regeringskansliet, 2011). Trots detta finns den kvar och upprätthålls i matematikundervisningen, vilket väcker frågan vad orsakerna till detta kan vara. Eftersom det är lärarna som utifrån tolkning av styrdokumenten planerar och genomför undervisningen, så är det lämpligt att vända sig till dem för att förstå varför undervisningen ser ut som den gör.

I Sverige har vi en Revisorsnämnd som sköter tillsynen av Sveriges revisorer. Det är också denna nämnd som delar ut påföljder då revisorer handlat i strid mot yrkesmässiga och lagstadgade regler. Thomas Carrington kom i en studie från 2010 fram till att det är professionalismen som är viktigast i Revisorsnämndens bedömning av en revisors felaktiga handlande. Efter 2000-talets företagsskandaler har tillsynen skärpts genom nya lagar och krav på revisorerna. Dessa nya lagar och krav gör det intressant att studera Revisorsnämndens disciplinärenden idag för att se om något har förändrats.

Fastighetsmarknaden har visat på ett växande behov av ett hjälpmedel för fastighetsvärderaresom underlättar implementeringen av byggnaders gröna egenskaper i värderingsprocessen,samt för att investerare ska kunna se specifika gröna egenskapers effekt på fastighetsvärdet.Användningen av ett flertal olika miljöklassningssystem på marknaden skapar svårigheter vidjämförelse. RICS har tagit fram ett utkast på en hållbarhetschecklista för att kompletteravärderingsutlåtandet med en utökad beskrivning av fastigheterna med en systematiskredovisning av egenskaper relevanta ur ett hållbarhetsperspektiv. Dess syfte är att tydliggöraskillnader och öka utbudet av tillgänglig transaktionsdata med en påföljande ökad transparenspå fastighetsmarknaden.Studien syftar till att undersöka hur en hållbarhetschecklista kan tas fram, se ut och fungera,samt om den kan implementeras i ett projekt för en samhällsfastighet. Genom att använda migav utkastet från RICS och intervjua aktörer på fastighetsmarknaden har en lista tagits framsom jämförts med miljöklassningssystemen och implementerats på ett specifikt projekt.Utfallet har sedan analyserats och legat till grund för de slutsatser som dragits.Resultatet av studien visar att den lista som utgår från RICS ?Sustainability Checklist? medrelevanta hållbarhetsaspekter kan implementeras även på samhällsfastigheter då dessa inneharliknande egenskaper som de kommersiella fastigheterna, med vissa skillnader, somövergripande beror av: budgetrestriktioner, lokala förhållanden samt regleringar frånkommunen och övriga parter.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur professionella tjänsteorganisationer mäter och följer upp prestationer i verksamheten samt vilken funktion som prestationsmätnings-systemet har för implementering och uppföljning av organisationens strategier och mål. Metod: Metodvalet är en kvalitativ studie byggt på undersökningens syfte att bättre förstå hur studieobjektet i detta fall en kunskapsintensiv organisation mäter och följer upp prestationer för att nå sina strategiska mål. Den analytiska processen har utgått från att objektivt undersöka om det finns en överenstämmelse mellan befintlig teori och den empiriska undersökningen. Samtidigt har det varit viktigt att vara öppen för en djupare och subjektiv tolkning av det empiriska materialet för att på så sätt finna nyskapande och meningsfulla insikter inom det undersökta området. Genom att använda en intervjuguide istället för ett detaljerat frågeformulär anser vi att vi har uppnått en större följsamhet under intervjuarbetet samtidigt som respondenterna självständigt har kunnat utveckla sina tankar och åsikter.

Syftet med denna studie var att får mer kunskap om hur skolan kan bli bättre på att organisera lärares kompetensutveckling. Fem grundskollärare har intervjuats om vilken kompetensutveckling de anser sig behöva för att de ska kunna möta sina elevers behov. Den form för kompetensutveckling lärarna önskade stämmer väl överens med hur några forskare anser kompetensutveckling ska utformas för att den ska få effekt på elevers lärande och utveckling. Det innehåll lärarna önskade stämde väl överens med lokala och nationella utvecklingsområden. Det stämmer överens så mycket att jag ifrågasätter om elevernas behov verkligen tas i beaktande. Jag menar att utmaningen för skolledare blir att lyssna på lärarnas önskemål om innehåll och utformning av deras kompetensutveckling..

SammanfattningStudiens syfte är att försöka förstå uppfattningarna om det professionella pedagogiska arbetet fritidspedagogerna har, utifrån berättelserna pedagogerna uttalar. Hur rektorerna ser på sitt ansvar och ledarskap i sin roll inom fritidshemsverksamheten. Samt få ta del av hur de upplever att samspelet mellan rektor och fritidspedagog fungerar, utifrån de berättelser de ger. Vilket följande frågeställningar blir: vad är rektorns ansvar kring sin ledarroll i fritidshemsverksamheten? Hur ser de intervjuade rektorerna på sin roll gentemot fritids-hemmen? Hur ser de intervjuade fritidspedagogerna och rektorerna på profession och fritids-pedagogens yrkesstatus? Hur ser de intervjuade rektorerna och fritidspedagoger på kompetensutveckling och det professionella arbetet inom fritidshemsverksamheten? Hur uttrycker de intervjuade fritidspedagogerna sin kompetens inom fritidshemmet? Hur uppfattar de intervjuade rektorerna och fritidspedagogerna samspelet mellan rektor och pedagog i den vardagliga fritidshemsverksamheten?Den här undersökningen bygger på tre rektorers tankar, upplevelser och erfarenheter kring ansvar, kvalitet, kompetens och profession.

SammanfattningI detta examensarbete studeras hur uppmätt och upplevd nertid kan minimerasunder systemunderhåll. Studien fokuserar på databaserna samt arkitekturenför databasernas närliggande komponenter. Modellerna datamigrering i realtid,rullande uppgraderingar samt blågrön driftsättning undersöks och utvärderassom alternativ för minimering av nertid med avseende på hårdvara, verksamhet,leverans och kunder. I studien har ett hermeneutiskt synsätt använts. Empiriskaintervjuer med anställda samt observationer av driftsättningar har utförts.Ändringar i arkitektur implementerades utifrån existerande modeller förminskad nertid.

Undersökningen behandlar individens upplevelser av återgången till arbete efter långtidssjukskrivning på grund av utmattningssyndrom. Ansatsen var fenomenografi och insamlandet av undersökningsmaterialet skedde genom intervjuer. Resultatet visar att respondenterna i de flesta fall har varit drivande i sin egen återgång och att motivation är ett centralt begrepp i detta sammanhang. I resultatet framkom också att stöd är viktigt för en lyckad återgång. Varifrån stödet kommer varierar, men det är framför allt det professionella stödet, i form av samtalsterapi, som har visat sig vara viktigt.

Den professionella tjänstesektorn är på frammarsch och har på senare år blivit en utav de snabbast växande sektorerna. Anställda inom denna sektor besitter stor kunskap och har en ovilja att bli styrda. Således är det svårt för företag att utforma styrmedel för att styra och kontrollera sina anställda. Denna studie undersöker hur styrningen inom ett professionellt tjänsteföretag påverkar arbetarnas utrymme för självständighet och självstyrning. Självstyrning och styrning diskuteras utifrån samlingsbegreppet Management Control Systems.En kvalitativ studie genomfördes på ett konsultföretag där chefer och konsulter intervjuades för att få en inblick i hur företag kan tänkas lösa problematiken.

I den här undersökningen har vi konstruerat en investeringsmodell, baserad enbart på finansiella nyckeltal. Modellen riktar sig mot privata aktiesparare då vi märkt att investeringsmodeller och andra existerande analysverktyg för aktiehandel är komplicerade och i regel avsedda för professionella aktörer.I modellen ingår fem nyckeltal som vi har valt utifrån tidigare forskning samt egna preferenser. Nyckeltalen har beräknats för 24 börsnoterade företag på Stockholmsbörsen 1991-12-31 - 1995-12-31. Syftet med investeringsmodellen är att bilda en aktieportfölj som vi prognostiserat ska ha genererat högre avkastning än jämförbara marknadsindex under perioden 1995-12-31 - 2009-12-31. Aktieportföljen inkluderat/exkluderar företag beroende av ifall de uppfyller investeringsmodellens nyckeltalsgränser.Resultatet av undersökningen visar att vår aktieportfölj var överlägsen markandsindex.

Syftet med min studie var att undersöka om elevernas matematiska förståelse i taluppfattning inom bråktal kunde förbättras med hjälp av Learning Study metoden.Learning Study är en metod som fokuserar på elevernas missförstånd (kritiska aspekter) i lektionens mål (Lärandeobjekt) samt lärarens professionella utveckling och lärarsamverkan i skolan.För att utföra studien behöver man minst två klasser med olika lärare. I metoden fokuserar man på två aspekter, lärarens undervisning och elevresultaten efter två planerade tester.De kortsiktiga studieresultaten ökade för de deltagande klasserna men i olika hög grad vilket talar för att metoden inte är ett sätt att nå alla elever. Metoden kräver mycket tid och ett långsiktigt arbete.Nyckelord: Learning Study, matematisk förståelse och bråktal..

In this essay the purpose is to show my readers some of the emotions that professional helpers may experience in their daily work. The result is based on interviews with two helpers who works with people that have a variety of problems. Problems that these helpers are facing can for instance be alcoholism/drug abuse/homelessness/psychic illness or a combination of some of these problems. The questions I´m seeking to answer is; How does these helpers look at their own role and the relationship to their clients, and how do they feel about the group of people they are working with? I will also display some experiences regarding the influence from the society and it´s responsibility towards these people.

Tidigare forskning pekar på att psykologiska faktorer påverkar hur individen rekryteras till en sekt. Förförståelsen inför denna intervjustudie var att det skulle kunna finnas ett behov av ett rehabiliteringscentrum i Sverige, och frågeställningen gällde vilka behov som föreligger hos en individ som lämnar en destruktiv sekt sett utifrån professionella hjälpares perspektiv. 14 personer deltog, psykiatriker, präster, politiker, terapeuter och psykologer. Resultatet visade att det finns olika anledningar till att individer rekryteras in i en sekt liksom till att de lämnar den. Resultatet visade också att det föreligger ett hjälpbehov hos individer som lämnar sekter och gemensamma svar för alla respondenter var att det behövs: (1) samtal, (2) gemenskap, (3) någon som lyssnar..

Den professionella tjänstesektorn är på frammarsch och har på senare år blivit en utav de snabbast växande sektorerna. Anställda inom denna sektor besitter stor kunskap och har en ovilja att bli styrda. Således är det svårt för företag att utforma styrmedel för att styra och kontrollera sina anställda. Denna studie undersöker hur styrningen inom ett professionellt tjänsteföretag påverkar arbetarnas utrymme för självständighet och självstyrning. Självstyrning och styrning diskuteras utifrån samlingsbegreppet Management Control Systems.En kvalitativ studie genomfördes på ett konsultföretag där chefer och konsulter intervjuades för att få en inblick i hur företag kan tänkas lösa problematiken.