Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka faktorer och motiv som ligger till grund för en missbrukares beslut att söka vård och behandling. Vidare har syftet varit att undersöka om beslutet grundar sig på individens egen insikt om sin problematik eller om det är ett resultat av omgivningens och nätverkets krav. Studien var av fenomenologisk karaktär då vi hade för avsikt att studera vad det är som gör beslutet till vad det är, d.v.s. finna essensen i vad det är som påverkar och samspelar med beslutet. För att uppnå syftet har vi använt oss av kvalitativ metod med en abduktiv ansats.

I denna uppsats behandlar jag orkestermusikers syn på sitt eget lärande. Hur de studerar in verk och om de har liknande strukturer och lärstilar i sin övning. Undersökningen utfördes med hjälp av att intervjua fem altviolinister ur Stavangers symfoniorkester.Jag har i undersökningen kommit fram till att de fem orkestermedlemmarna har väldigt olika inlärningssätt vad gäller sin egen övning. De visade sig också vara en viss skillnad mellan de som på något sätt ägnat sig åt undervisning mot de som inte har någon koppling till det alls..

Uppsatsens huvudsyfte är att öka kunskapen kring hur anhöriga till äldre upplever vårdplaneringsprocessen, det vill säga vårdplaneringsmötet och den närmsta tiden efteråt. Uppsatsens frågeställningar är:? Hur upplever anhöriga kontakten med de professionella inom vård och omsorg, på vårdplaneringsmötet, innan och efter?? Hur tänker anhöriga kring de insatser som den äldre beviljades?? Upplever anhöriga delaktighet, begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet och självbestämmande i anslutning till vårdplaneringen?? Hur ser de anhörigas roll ut i vårdplaneringsprocessen?Studien baseras på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med anhöriga till äldre som genomgått en samordnad vårdplanering. Analysen, med hermeneutisk ansats, har skett utifrån de teoretiska perspektiven KASAM, coping och systemteori, samt utifrån tidigare forskning. Resultatet av studien ger en bild av att känslan av sammanhang är avgörande för hur anhöriga upplever vårdplaneringsprocessen. Det framkommer att delaktighet är en nyckel till hög KASAM.

Syfte: Syftet med denna uppsats har varit att undersöka och skildra den enskildes upplevelse av att som vuxen leva med diagnosen ADHD.Frågeställningar:1.Vilka svårigheter har, eller har personen haft? 2.Vilken uppfattning har den enskilde om omgivningens förståelse för svårigheterna? Hur anser han/hon sig bli bemött av andra människor och hur skulle man vilja bli bemött? 3.Vilken hjälp har den enskilde fått? Hur har den sett ut? Vad har hjälpen inneburit? Hur skulle den bästa hjälpen ha sett ut enligt den enskildes mening?Metod: Studien bygger på kvalitativa intervjuer med vuxna med diagnosen ADHD. Intervjupersonerna består av både män och kvinnor och de är mellan 20 och 60 år. Vi har utgått ifrån en väl konstruerad intervjuguide som syftar till de huvudfrågor vi ville få svar på. Huvudfrågorna är tydligt kopplade till undersökningens syfte och frågeställningar.

This thesis will guide you through the haunting Business marketing woods of snaring networks and ravel business relations in the dark landscapes of the mighty music publishing creatures. The task at hand (of this thesis) will be to present the secrets that lie beyond with the hopes that you, the daring reader, will gain knowledge and understanding of what these entities do, lurking in the shadows of the woods of business marketing (and of your unknowing mind). How they go head on with their partners in business to thrive on intangible properties and how they find their path through these woods. Explore and discover, if any, commonly found ways in the management of business marketing within the domain of the music publisher. We wish you a pleasant reading!.

Syftet med denna studie är att undersöka hur det förebyggande arbetet med mäns våld mot kvinnor tar sig uttryck på olika nivåer i samhället. Studien undersöker vilka arbetet riktas mot på dessa nivåer och vilka konsekvenserna av detta blir sett ut ett genusperspektiv och ur ett intersektionellt perspektiv. För att uppfylla studiens syfte har vi använt oss av följande frågeställningar: Hur arbetar professionella för att förebygga mäns våld mot kvinnor på primär nivå? Hur arbetar professionella för att förebygga mäns våld mot kvinnor på sekundär nivå? Vilka grupper riktas det förebyggande arbetet emot på dessa nivåer? Vilka konsekvenser får detta ur ett genusperspektiv samt ett intersektionellt perspektiv? Studien bygger på kvalitativa riktat öppna intervjuer med sex yrkesverksamma inom området. Vi har använt oss av genusteori samt ett intersektionellt perspektiv för att analysera och förstå vårt material. Mäns våld är ett utbrett fenomen i hela världen som orsakar stort lidande för offren.

SammanfattningSyftet med studien har varit att undersöka hur professionella, det vill säga handläggare och socialsekreterare inom socialtjänsten, upplever sin kunskap om anknytningsteori samt huruvida denna kunskap tillämpas praktiskt i familjehemsuppföljningar. Studien har sin utgångspunkt i anknytningsteori. Metoden som har använts för studien är kvalitativ innehållsanalys och materialet har framställts med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat antyder att handläggare har goda grundläggande kunskaper om anknytning, men att det finns en allmän önskan om mer utbildning i ämnet. Resultatet indikerar även att anknytningsaspekten är betydelsefull för insatser och beslut i uppföljningar..

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att ta reda på vilka funktioner självhjälpsgrupper idag fyller i samhället inom olika hälsoområden. Syftet var också att belysa hur självhjälpsgrupper anser att deras arbete går att kombinera med professionell hjälpverksamhet och då i synnerhet om och hur en hälsopedagog kan och bör samarbeta med självhjälpsgrupper.MetodStudien inleddes med en litteraturgenomgång för att ta reda på forskarnas inställning till professionellas arbete med självhjälpsgrupper. Via internet och sökmotorn på www.msn.se har lämpliga självhjälpsgrupper för studien sökts fram. Urvalet till grupperna är baserat på de hälsoämnen som ingått i hälsopedagogutbildningen på Idrottshögskolan i Stockholm under tiden 2002-2005. I samtliga fall har en eller två av organisationen utsedda representanter som arbetat för sin respektive självhjälpsgrupp eller dess samordnare intervjuats.

Denna uppsats består av två delstudier och syftar till att undersöka hur faktorer som påverkar skolans möjligheter att arbeta med frågor om miljö och klimathot kan förstås. Syftet besvaras utifrån delfrågorna 1) hur uttrycks riktlinjer kring miljö i läroplan och kursplaner, 2) hur förhåller sig lärarna till frågor om miljö och miljöpolitik 3) hur kan lärarnas professionella förhållningssätt till undervisning kring miljö förstås.Materialet utgörs av dels läroplan och kursplaner för gymnasieskolan likväl som 244 enkätsvar från lärare inom en variation av ämnen. Enkätstudien fokuserar på lärares professionella och privata preferenser. Studien utgår ifrån tidigare forskning inom lärande och miljöengagemang såväl som klimatforskning. Materialet analyseras utifrån begreppet ekologisk modernisering och teorin om risksamhället.

Syfte: Denna uppsats riktar ljus p? anv?ndningen av AI i Sveriges kommuner. Uppsatsen ?mnar att unders?ka hur kommuner tolkar anv?ndningen av AI och dess etiska aspekter. Till f?ljd syftar uppsatsen att belysa hur kommuner hanterar AI och dess etiska aspekter f?r att synligg?ra utmaningar och m?jligheter som kommuner upplever vid inf?randet. Teori: Studien ?r f?rankrad i ?vers?ttningsteorin med hj?lp av studiens analysverktyg som avser id?modellen.

I min utbildning till sa?ngpedagog sta?lls krav pa? genrebredd vilket har va?ckt mitt intresse fo?r olika sa?ngstilar och sa?ngtekniker. Denna underso?kning fokuserar pa? de grundla?ggande faktorerna i sa?ng: sto?darbete, sta?mbandsarbete och artikulationsarbete. Likheter och skillnader underso?ks i sa?ngteknikerna i genrerna country, folkmusik och opera.

Under de senaste två till tre årtionden har vårdpersonalen som möter barnfamiljer börjat uppmärksamma att pappan har en egen och självständig roll till sitt barn och i familjens liv.I följande kvalitativa studie får vi ta del av några förstagångspappors erfarenheter av hur deras delaktighet har varit under graviditeten, under förlossning och BB-tiden samt under den första tiden tillsammans med sitt barn. De berättar också om hur deras erfarenheter av stöd har varit under samma tid, ifrån såväl deras personliga som det professionella nätverket. Det visar sig att dessa pappor har varit engagerade tillsammans med sin partner ifrån allra första tiden av graviditeten. De har deltagit i förberedelserna hemma, vid besök hos barnmorskan och vid föräldrautbildningen och de har varit med sitt barn till BvC.Papporna har medvetet prioriterat tid tillsammans med sitt barn och familjen och varit angelägna om att lära känna sitt barn och delta i omsorgen och skötseln på ett självständigt sätt. Samspelet med sin partner har byggt på ömsesidig respekt vilket har inneburit att papporna har haft förmågan att både ta aktiv del i skötsel och omsorg, men också funnits där som ett stöd till sin partner, allt utifrån barnets behov.Det framkommer i studien att papporna har uppskattat stödet ifrån mor-och farföräldrar och syskon när stödet har anpassats och utgått ifrån deras behov. Även stödet ifrån vänner som själva har barn har också haft stor betydelse.Dessa pappors erfarenhet av stöd ifrån det professionella nätverket har varit mycket positivt, bortsett från BB-tiden där de saknade information, praktiskt stöd och bra bemötande.

Vi analyserar den professionella butikskedjan och studerar kedjornas faktorer bakom tillväxt. Kedjor är inte typiska tillväxtföretag och har därför speciella egenskaper; inköp, organisation och distribution ser annorlunda ut i kedjornas verksamhet än i traditionella tillväxtföretag. Vi definierar och gör en analys av synliga och osynliga kundfaktorer och ser på hur dessa står bakom den snabba tillväxten som kedjan har uppnått under en period på 10år. Vår undersökning visar att Gina Tricot är den kedja som har lyckats uppnå störst och snabbast tillväxt på den svenska marknaden och vi gör en närmare undersökning på deras verksamhet. I slutsatsen har vi tagit fram en modell som visar på vilka beståndsdelar som är ett måste i en kedja för att generera och bibehålla tillväxt..

Det musikaliska samhället är idag inne i en ny era där helt nya förutsättningar råder. Skivbolagen kämpar sig fram och musiker har börjat ta sin musik i egna händer. Men hur tar man då sin musik och skapandet av den i egna händer? Hur svårt är det egentligen att producera själv utan professionell hjälp och professionella verktyg?Detta ville jag testa. Jag skrev, spelade in och mixade fyra egna låtar med de redskap jag hade tillgång till hemma.

Denna uppsats är en fallstudie som går ut på att beskriva företaget Icehotel AB och hur de gått tillväga för att bli ett attraktivt turistmål och framgångsrikt företag.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi intervjuat företagets VD Yngve Bergqvist samt kunder som besökt Icehotel. I resultatet redovisas svaret från dessa intervjuer.Vi har valt att lägga tyngdpunkten på marknadsföringen av Icehotel och hur de lyckats nå ut till människor från hela världen. I teoridelen tar vi upp Turistmarknadsföringens 8 P och Attraktionsutveckling. I analysen tillämpar vi sedan dessa på företaget.I slutsatsen diskuterar vi kring hur Icehotel gått tillväga för att bli ett framgångsrikt företag. Vi tar upp promotion av företaget, samarbetspartners samt den professionella marknadssegmenteringen..