Syftet med denna uppsats var att undersöka vad barn till frihetsberövade har upplevt för stöd och bemötande från professionella och sin omgivning. Vårt andra övergripande syfte var att bidra till att öka förståelsen för hur det kan vara att ha en frihetsberövad förälder. Vi insåg tidigt i uppsatsarbetet att det finns mycket lite forskning inom detta område där barnens röster finns med. Vi valde därför att ha fokus på deras subjektiva upplevelse av det stöd och bemötande de fått eller saknat. Vi har använt metoden kvalitativa intervjuer och intervjuat fyra respondenter.

Revisorsnämnden har till uppgift att examinera, granska och tillgodose samhället med kompetenta revisorer. Det ställs höga krav på dem som vill bli revisorer inte minst vad gäller det professionella omdömet. Det finns två olika prov för att examinera revisorer. Provet för revisorsexamen vilket leder till titeln godkänd revisor och provet för högre revisorsexamen som leder till titeln auktoriserad revisor. När Revisorsnämnden skapar proven vill man testa det professionella omdömet.

Syftet med studien var att undersöka hur tidigare våldsutsatta kvinnors situation kan se ut minst ett år efter ett uppbrott från en relation med våld, både utifrån kvinnors och professionellas perspektiv. Studiens fokus var hur kvinnors återhämtningsprocess kan se ut och vilka faktorer som kan vara betydelsefulla för en god återhämtning. De frågeställningar studien ämnade besvara var: Vilka faktorer kan ha betydelse för kvinnans återhämtningsprocess? samt Hur kan kvinnor uppleva sin situation och sina känslor minst ett år efter uppbrottet? Genom semistrukturerade intervjuer med tre tidigare våldsutsatta kvinnor samt två professionella som arbetar aktivt med denna målgrupp framkom studiens resultat. Analysen av empirin genomfördes utifrån en tematisk analys och en djupare förståelse för resultatet skapades sedan med hjälp av nätverksperspektivet, empowerment, copingteori samt begreppet nyorientering.

Bakgrund: Ljumskskador, ljumsk- och höftsmärta hos fotbollsspelare har oftast samband med minskat rörelseomfång i höfter, svaghet i bål och höftmuskulatur. Risk för ljumsksmärta ökar hos idrottare som inte tränar skadepreventivt. Syfte: Att undersöka om ett preventionsprogram med sex övningar för styrka och rörlighet kan minska förekomsten av ljumsksmärta hos herrfotbollsspelare. Material och metod: En kvantitativ experimentell fallstudie med kontrollgrupp, som utfördes med 14 herrfotbollslag (7 lag interventionsgrupp, 7 lag kontrollgrupp). I studien deltog 514 manliga fotbollspelare i åldern mellan 15-47 år. Resultat: I interventionsgruppen som genomförde ett preventionsprogram var antalet spelare med ljumsksmärta oförändrat, medan antalet deltagare med ljumsksmärta i kontrollgruppen ökade. Konklusion: Ett preventionsprogram med övningar för styrka och rörlighet kan förebygga förekomst av ljumsksmärta hos herrfotbollsspelare. Nyckelord: Fotboll, prevention, ljumskskada, ljumsksmärta, höftsmärta.

Studiens syfte är att undersöka äldres upplevelser av stöd i samband med sorg, vid förlust av livskamrat, samt att undersöka professionellas erfarenheter av sörjandestöd för äldre. Syftet preciseras genom följande frågeställningar: Vilket stöd finns att tillgå äldre i sorg, utifrån samhällets insatser? Vilka eventuella brister finns i sörjandestödet för äldre? Vilka aspekter har varit avgörande för de äldres sorgebearbetning? Studien har genomförts utifrån kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjuer har genomförts med två respondentgrupper, den ena med tre äldre personer vilka erfarit förlust av livskamrat, den andra med tre professionella vilka via sitt arbete kommer i kontakt med äldre. De teoretiska utgångspunkterna har utgjorts av kristeori, rollteori och ålderism.

Uppsatsen behandlar third party ownership (TPO) inom den professionella fotbollen da?r fokus fra?mst ligger pa? den europeiska toppfotbollen. Vidare tas fotbollens autonoma sta?llning till samha?llets o?vriga grenar upp och belyses. Syftet med uppsatsen a?r till stor del att belysa en problematik som den traditionella juristka?ren inte anammat.

Syftet med denna magisteruppsats var att studera tipselitspelares uppfattning om sin relation med sin tränare och dennes tränarbeteende samt hur dessa faktorer påverkar spelarnas upplevelse av självbestämmande och motivationsklimat. I studien deltog 12 fotbollsspelare, alla undersökningsdeltagare var män (M= 17.6 år). Vid undersökningstillfället tränade och spelade de för ett Tipselitlag i Sverige. Intervjuer med varje spelare genomfördes baserat på en semistrukturerad intervjuguide, grundad på studiens syfte. Datan analyserades via innehållsanalys och citatplocksmetoden varpå kategorier skapades, baserade på tidigare forskning.

Denna studie syftar till att utifrån ett kundperspektiv undersöka vad det är som skapar styrkor i en relation mellan två typer av pokerspelare och pokerföretag på Internet. För att undersöka detta har en djupgående metod använts. Två traditionella fokusgrupper med amatörer och två onlinefokusgrupper med professionella spelare har genomförts. Det kan konstateras att pokerspelare på Internet upplever en rad faktorer som leder till en ökad uppskattning av relationen och vidare en starkare relation. Dock skiljer sig resultaten åt beroende på spelartyp.

Forskning inom området missbruksvård visar att eftervård kan ha betydelse för fortsatt nykterhet/drogfrihet hos individer som varit placerade på behandlingshem. Studiens syfte är att belysa eftervård vilket görs genom att jämföra hur professionella inom tre kommuners socialtjänst uppfattar och beskriver sin kommuns arbete med eftervård och samverkan i relation till eftervård. Studien baserades på nio kvalitativa intervjuer av professionella inom socialtjänsten i sin kommun. Resultatet visade att intervjupersonerna från de tre kommunerna definierade eftervård och dess innehåll på ett liknande sätt där boende och sysselsättning spelade en stor roll. Resultatet visade även att planeringen av eftervården har brister i de tre kommunerna och att samverkan med psykiatrin fungerar dåligt i samtliga kommuner.

I samtal om våra erfarenheter av arbete och praktik i skolan har vi kommit fram till att bedömning av elevers kunskaper inte alltid görs i enlighet med den målrelaterade skolans förordningar. Vår iakttagelse omfattar inte bara prov och betygsättning. Den omfattar även den dagliga verksamhetens utformning med hänsyn till kunskapsbegreppet såsom det formuleras i de läro- och kursplaner och den pedagogiska bedömning som utgör grunden för vår syn på bedömning. Syftet med vårt arbete är att belysa om styrdokumenten stämmer överens med den vardag i vilken lärare bedömer elever utifrån skolans styrdokument och traditioner som på lokal nivå formar praxis. Vi diskuterar vad man kan göra för att minska avståndet mellan dokument och praktik genom ständiga samtal.

Fotboll är den mest populära lagsporten världen över, för närvarande med ungefär 200 miljoner spelare. Det finns drygt 200.000 licensierade spelare i Sverige idag. Skaderisken i fotboll har i flera studier beräknats till ungefär 10-35 skador per 1000 speltimmar. Syftet med studien var att undersöka vilken medicinsk personal som manliga fotbollsspelare har och önskar ha tillgång till genom sin klubb vid skada, samt om önskemålen skiljer sig mellan två lag på olika nivåer. Syftet var också att undersöka om spelarna sökt medicinsk hjälp vid skada under föregående säsong.

Denna studie har sin utgångspunkt i spänningsförhållandet mellan sjukvårdens professioner i relation till vårdens fortsatta utveckling och införande av nya arbetssätt.Syftet med projektet har varit att öka kunskapen om de olika professionella identiteternas betydelse för utvecklingen av nya arbetssätt i hälso- och sjukvårdsorganisationer.Jag har sökt svar på följande frågeställningar:? Finns skillnader, och i så fall vilka, i sjukvårdspersonalens uppfattning om och tillämpning av evidensbaserad kunskap utifrån sin grundprofession och utifrån verksamhetschefens grundprofession?? Hur upplever verksamhetschefer med olika grundprofession sin roll i utvecklingen av nya arbetssätt i allmänhet och i arbetet med implementeringen av evidensbaserad kunskap i synnerhet?Detta har undersökts kvantitativt, via enkäter till anställda läkare och sjuksköterskor vid tio vårdcentraler i Örebro län samt kvalitativt via semistrukturerade intervjuer med verksamhetscheferna vid samma enheter.Studien kan inte påvisa skillnader i de anställdas förhållningssätt till evidensbaserad kunskap och tillämpning av denna utifrån verksamhetschefens grundprofession. Däremot påvisas att systemet inte är neutralt i förhållande till chefens grundprofession och att de olika professionella gruppernas förhållningssätt skiljer sig åt i viktiga avseenden. Detta styrker uppfattningen att sjukvårdens professioner är av avgörande betydelse för vårdverksamhetens utveckling..

Uppsatsen problematiserar begreppet "personligt varumärke" med avseende på personlig identitet, intersektionalitetsperspektiv och moraliska perspektiv. En mall för en kommunikationsplan utarbetas för den som har, eller vill bygga upp, ett eget personligt varumärke..

Bakgrund: Människor tenderar att identifiera sig själva med olika sociala grupper, exempelvis utifrån professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och värderingar, vilket skapar en känsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare än sin organisation, vilket i sin tur påverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste åren har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populärt på den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.

Bakgrund Vi lever längre, men utsätts samtidigt för en allt större risk att drabbas av psykisk ohälsa och sjukdom, vilket bland annat beror på att depressioner är åldersrelaterade, orsakade av olika kroppsliga sjukdomar eller förluster av nätverk. Bland äldre över 70 år har 30 % en lättare eller svårare psykisk sjukdom och/eller ohälsa. Detta är en stor utmaning för framtidens vård och äldreomsorg. Syfte och frågeställningar Syftet är att visa exempel på hur man över verksamhets- och professionsgränser kan arbeta och bemöta äldre som lider av psykisk ohälsa och sjukdom. Jag vill även ta reda på vilken roll socialarbetaren kan ha i ett äldrepsykiatriskt team.