Sök:

Sökresultat:

1221 Uppsatser om Professionella aktörer - Sida 20 av 82

Anknytning i familjehem : En intervjustudie om professionellas upplevda kunskap om anknytningsteori

SammanfattningSyftet med studien har varit att undersöka hur professionella, det vill sÀga handlÀggare och socialsekreterare inom socialtjÀnsten, upplever sin kunskap om anknytningsteori samt huruvida denna kunskap tillÀmpas praktiskt i familjehemsuppföljningar. Studien har sin utgÄngspunkt i anknytningsteori. Metoden som har anvÀnts för studien Àr kvalitativ innehÄllsanalys och materialet har framstÀllts med hjÀlp av fem semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat antyder att handlÀggare har goda grundlÀggande kunskaper om anknytning, men att det finns en allmÀn önskan om mer utbildning i Àmnet. Resultatet indikerar Àven att anknytningsaspekten Àr betydelsefull för insatser och beslut i uppföljningar..

Att hjÀlpa eller stjÀlpa : kan hÀlsopedagoger vara en resurs i arbetet med sjÀlvhjÀlpsgrupper?

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att ta reda pÄ vilka funktioner sjÀlvhjÀlpsgrupper idag fyller i samhÀllet inom olika hÀlsoomrÄden. Syftet var ocksÄ att belysa hur sjÀlvhjÀlpsgrupper anser att deras arbete gÄr att kombinera med professionell hjÀlpverksamhet och dÄ i synnerhet om och hur en hÀlsopedagog kan och bör samarbeta med sjÀlvhjÀlpsgrupper.MetodStudien inleddes med en litteraturgenomgÄng för att ta reda pÄ forskarnas instÀllning till professionellas arbete med sjÀlvhjÀlpsgrupper. Via internet och sökmotorn pÄ www.msn.se har lÀmpliga sjÀlvhjÀlpsgrupper för studien sökts fram. Urvalet till grupperna Àr baserat pÄ de hÀlsoÀmnen som ingÄtt i hÀlsopedagogutbildningen pÄ Idrottshögskolan i Stockholm under tiden 2002-2005. I samtliga fall har en eller tvÄ av organisationen utsedda representanter som arbetat för sin respektive sjÀlvhjÀlpsgrupp eller dess samordnare intervjuats.

GÄr det att som lÀrare leva som man lÀr? : -En studie av skolans förutsÀttningar att verka för den framtida miljön.

Denna uppsats bestÄr av tvÄ delstudier och syftar till att undersöka hur faktorer som pÄverkar skolans möjligheter att arbeta med frÄgor om miljö och klimathot kan förstÄs. Syftet besvaras utifrÄn delfrÄgorna 1) hur uttrycks riktlinjer kring miljö i lÀroplan och kursplaner, 2) hur förhÄller sig lÀrarna till frÄgor om miljö och miljöpolitik 3) hur kan lÀrarnas professionella förhÄllningssÀtt till undervisning kring miljö förstÄs.Materialet utgörs av dels lÀroplan och kursplaner för gymnasieskolan likvÀl som 244 enkÀtsvar frÄn lÀrare inom en variation av Àmnen. EnkÀtstudien fokuserar pÄ lÀrares professionella och privata preferenser. Studien utgÄr ifrÄn tidigare forskning inom lÀrande och miljöengagemang sÄvÀl som klimatforskning. Materialet analyseras utifrÄn begreppet ekologisk modernisering och teorin om risksamhÀllet.

Sjung din sÄng : en jÀmförelse av sÄngtekniker i genrerna country, folkmusik och opera

I min utbildning till sa?ngpedagog sta?lls krav pa? genrebredd vilket har va?ckt mitt intresse fo?r olika sa?ngstilar och sa?ngtekniker. Denna underso?kning fokuserar pa? de grundla?ggande faktorerna i sa?ng: sto?darbete, sta?mbandsarbete och artikulationsarbete. Likheter och skillnader underso?ks i sa?ngteknikerna i genrerna country, folkmusik och opera.

Att vara pappa ifrÄn allra första början : en intervjustudie om förstagÄngspappors erfarenhet av delaktighet och stöd

Under de senaste tvĂ„ till tre Ă„rtionden har vĂ„rdpersonalen som möter barnfamiljer börjat uppmĂ€rksamma att pappan har en egen och sjĂ€lvstĂ€ndig roll till sitt barn och i familjens liv.I följande kvalitativa studie fĂ„r vi ta del av nĂ„gra förstagĂ„ngspappors erfarenheter av hur deras delaktighet har varit under graviditeten, under förlossning och BB-tiden samt under den första tiden tillsammans med sitt barn. De berĂ€ttar ocksĂ„ om hur deras erfarenheter av stöd har varit under samma tid, ifrĂ„n sĂ„vĂ€l deras personliga som det professionella nĂ€tverket. Det visar sig att dessa pappor har varit engagerade tillsammans med sin partner ifrĂ„n allra första tiden av graviditeten. De har deltagit i förberedelserna hemma, vid besök hos barnmorskan och vid förĂ€ldrautbildningen och de har varit med sitt barn till BvC.Papporna har medvetet prioriterat tid tillsammans med sitt barn och familjen och varit angelĂ€gna om att lĂ€ra kĂ€nna sitt barn och delta i omsorgen och skötseln pĂ„ ett sjĂ€lvstĂ€ndigt sĂ€tt. Samspelet med sin partner har byggt pĂ„ ömsesidig respekt vilket har inneburit att papporna har haft förmĂ„gan att bĂ„de ta aktiv del i skötsel och omsorg, men ocksĂ„ funnits dĂ€r som ett stöd till sin partner, allt utifrĂ„n barnets behov.Det framkommer i studien att papporna har uppskattat stödet ifrĂ„n mor-och farförĂ€ldrar och syskon nĂ€r stödet har anpassats och utgĂ„tt ifrĂ„n deras behov. Även stödet ifrĂ„n vĂ€nner som sjĂ€lva har barn har ocksĂ„ haft stor betydelse.Dessa pappors erfarenhet av stöd ifrĂ„n det professionella nĂ€tverket har varit mycket positivt, bortsett frĂ„n BB-tiden dĂ€r de saknade information, praktiskt stöd och bra bemötande.

Den proffesisonella kedjans vÀg till snabb tillvÀxt

Vi analyserar den professionella butikskedjan och studerar kedjornas faktorer bakom tillvÀxt. Kedjor Àr inte typiska tillvÀxtföretag och har dÀrför speciella egenskaper; inköp, organisation och distribution ser annorlunda ut i kedjornas verksamhet Àn i traditionella tillvÀxtföretag. Vi definierar och gör en analys av synliga och osynliga kundfaktorer och ser pÄ hur dessa stÄr bakom den snabba tillvÀxten som kedjan har uppnÄtt under en period pÄ 10Är. VÄr undersökning visar att Gina Tricot Àr den kedja som har lyckats uppnÄ störst och snabbast tillvÀxt pÄ den svenska marknaden och vi gör en nÀrmare undersökning pÄ deras verksamhet. I slutsatsen har vi tagit fram en modell som visar pÄ vilka bestÄndsdelar som Àr ett mÄste i en kedja för att generera och bibehÄlla tillvÀxt..

Kan sjÀlv!: FrÄn idé till fÀrdig mix pÄ egen hand

Det musikaliska samhÀllet Àr idag inne i en ny era dÀr helt nya förutsÀttningar rÄder. Skivbolagen kÀmpar sig fram och musiker har börjat ta sin musik i egna hÀnder. Men hur tar man dÄ sin musik och skapandet av den i egna hÀnder? Hur svÄrt Àr det egentligen att producera sjÀlv utan professionell hjÀlp och professionella verktyg?Detta ville jag testa. Jag skrev, spelade in och mixade fyra egna lÄtar med de redskap jag hade tillgÄng till hemma.

VÀgen till framgÄng : icehotel AB

Denna uppsats Àr en fallstudie som gÄr ut pÄ att beskriva företaget Icehotel AB och hur de gÄtt tillvÀga för att bli ett attraktivt turistmÄl och framgÄngsrikt företag.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat företagets VD Yngve Bergqvist samt kunder som besökt Icehotel. I resultatet redovisas svaret frÄn dessa intervjuer.Vi har valt att lÀgga tyngdpunkten pÄ marknadsföringen av Icehotel och hur de lyckats nÄ ut till mÀnniskor frÄn hela vÀrlden. I teoridelen tar vi upp Turistmarknadsföringens 8 P och Attraktionsutveckling. I analysen tillÀmpar vi sedan dessa pÄ företaget.I slutsatsen diskuterar vi kring hur Icehotel gÄtt tillvÀga för att bli ett framgÄngsrikt företag. Vi tar upp promotion av företaget, samarbetspartners samt den professionella marknadssegmenteringen..

NÀrstÄendes upplevelser av palliativ vÄrd i hemmet : en litteraturstudie

Bakgrund: Att vara nÀrstÄende till nÄgon som vÄrdas palliativt i hemmet, innebÀr ofta en förÀndrad livssituation och pÄverkar de nÀrstÄende pÄ olika sÀtt. Syfte: Studiens syfte var att belysa nÀrstÄendes upplevelser av palliativ vÄrd i hemmet. Metod:En litteraturstudie som bygger pÄ sex vetenskapliga artiklar. Dessa analyserades med inspiration av Burnards (1995) modell. Resultat: Efter genomförd analys fick författarna fram tre kategorier: oro/rÀdsla, stöd och att fÄ eller vara utan information.

BETYDELSEFULLA FAKTORER I SJUKSKÖTERSKANS ARBETE MED EFTERLEVANDESTÖD. En intervjustudie

Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa faktorer som medverkar till att bistĂ„ sjuksköterskan i arbetet med efterlevandestöd. Åtta sjuksköterskor frĂ„n den palliativa enheten i Malmö intervjuades. Resultatet analyserades genom en latent och manifest metod dĂ€r tre teman och elva subteman framkom. Teman som upp-stod var professionella faktorer, personliga faktorer och materiella faktorer. Sjuk-sköterskorna i studien har uppgivit att de hade de personliga egenskaper som be-hövdes för att leda grupper i efterlevandestöd.

Konsten att sÀtta punkt : Bli fÀrdig med dina musikaliska verk

Denna uppsats handlar om att fÀrdigstÀlla musikaliska verk, om tidsbegrÀnsningar och om att hitta olika arbetssÀtt och metoder för ett effektivare lÄtskapande.Jag har genomfört en litteraturstudie om lÄtskrivning och effektivitet, en enkÀtundersökning till professionella lÄtskrivare och producenter samt skrivit sex lÄtar varav fyra blev fÀrdiga.Jag kom fram till att jag arbetar mer effektivt nÀr jag delar upp arbetet i 45-minuterspass för att sedan ta ett par minuters rast. Mina produktioner blir lidande av alltför snÀva deadlines.Den viktigaste lÀrdomen Àr att jag överskattar min egen kompetens och dÀrmed har svÄr att nöja mig förrÀn min produktioner lÄter som mina förebilders verk..

Lika men ÀndÄ olika - Rekryterares upplevelser av kulturella skillnader vid multinationell rekrytering

Huvudsyftet med studien var att fÄ en förstÄelse för hur professionella rekryterare upplever kulturella skillnader bland de sökande vid multinationella rekryteringar. Vi ville undersöka om kulturella skillnader mellan kandidater upplevs leda till svÄrigheter nÀr det gÀller att bedöma kandidater pÄ ett likvÀrdigt sÀtt. Vidare ville vi ta reda pÄ om rekryterare vid samarbete med rekryterare av annan nationell bakgrund upplever kulturella skillnader gÀllande vilka kompetenser som vÀrderas hos kandidaten. Fokus i studien var tre steg i rekryteringsprocessen, nÀmligen framtagning av kravprofil, CV-granskning och intervjutillfÀllet.Tidigare forskning visar att det finns kulturella skillnader mellan lÀnder och att kulturen pÄverkar vad som betraktas som normalt beteende pÄ en arbetsplats. Forskning visar ocksÄ pÄ skillnader i rekryteringspraxis i olika lÀnder.

Nytta eller onödigt arbete? : En studie om de nationella provens betydelse för svenskundervisningen

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ vad nÄgra svensklÀrare beskriver att de nationella proven har för betydelse för undervisningen i svenskÀmnet. Genom kvalitativa intervjuer med fyra svensklÀrare har det framkommit att de nationella proven fungerar som ett stöd för lÀrarna samtidigt som det tar upp mycket tid och arbetskraft. Proven förmedlar dubbla budskap dÄ det Ä ena sidan kan stÀrka lÀrarens professionella yrkesroll samtidigt som det kan ifrÄgasÀtta den genom utvÀrdering av lÀrarens arbete. Att det Àr ett nyttigt prov framkom i undersökningen, men den stora nackdelen de nationella proven har Àr att det innehÄller alldeles för mycket merarbete Àn vad den normala arbetsveckan..

Samtal och förÀndring i tvÄngssituation : En studie av professionellas upplevelser av samtal med klienter med narkotikamissbruk inom kriminalvÄrd

Inom KriminalvÄrdens tre ben hÀkte, anstalt och frivÄrd, förs samtal med klienter för att försöka Ästadkomma förÀndring. Denna uppsats fokuserar pÄ samtalen med de klienter som inte bara Àr kriminella, utan Àven har ett missbruk av narkotika. Detta faktum gör att samtalen försvÄras dÄ det finns mÄnga underliggande faktorer som pÄverkar, bÄde utifrÄn klientperspektiv som myndighetsperspektiv. För att ÀndÄ kunna skapa ett gott samtalsklimat som kan leda till förÀndring, ses detta arbete utifrÄn samtalsmetoden Motivational Interviewing, MI, vilken föresprÄkas av KriminalvÄrden. Den svenska översÀttningen av MI Àr Motiverande Samtal.

?Golf Àr bara golf? jag hÄller pÄ med det hÀr för att jag sjÀlv tycker att det Àr kul och dÄ blir det inte lika lÀskigt? : En kvalitativ intervjustudie om professionella golfspelares förmÄga att hantera press

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med arbetet var att undersöka hur fyra professionella golfspelare hanterar pressade situationer under tÀvling samt fÄ en fördjupad förstÄelse för nÀr den pressade situationen uppstÄr.FrÄgestÀllningarna var:1. Hur agerar spelarna vid pressade situationer?2. NÀr uppstÄr de pressade situationerna?3.

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->