Studien handlar om förändringsprocesser och undersöker vad som krävs för att uppnå ett framgångsrikt förändringsarbete i en professionell byråkrati. Uppsatsen syftar till att jämföra förändringsledarens och medarbetarnas upplevelse av implementering och genomförande av ett förändringsarbete. För att besvara syftet ställdes följande frågeställningar: Hur uppfattar medarbetarna planeringen med förändringsarbetet och hur stämmer det överens med förändringsledarens föreställning? Hur påverkar den förändringsstrategi avdelningen valde medarbetarnas mottagande av förändringen? Hur skiljer sig förändringsledarens syn på förändringsprocessen, mot medarbetarnas syn på förändringen och hur påverkar det i så fall utfallet? Teorin till arbetet byggdes på tre olika delar där den första berör bakomliggande faktorer som är av vikt för att lyckas med förändringen. Den andra delen tar upp två förändringsstrategier att arbeta efter, strategi E som styrs top-down och strategi O som styrs bottom-up.

Skillnaden mellan de två adverben var och vart är ett ämne som tycksengagera den svenska allmänheten mer än de flesta andra språkligafrågor. Det som i första hand fascinerar, irriterar och förvirrar folk tycksvara det ökade bruket av ordet vart med befintlighetsbetydelse, iställetför den traditionellt förväntade riktningsbetydelse som detta ordsignalerar. Även motsatsen, att använda var med riktningsbetydelse, ärdock en form som har observerats i vissa svenskars språkbruk.Uppsatsens syfte är att bidra till en större insikt i bruket av vart medbefintlighetsbetydelse och var med riktningsbetydelse i modernt svensktskriftspråk. Fokus ligger i första hand på geografiska skillnader ianvändningen av dessa konstruktioner, samt på hur frekventförekommande de är och i vilka sorts texter de förekommer.Metoden som används för att undersöka skriftspråksbruket av dessafenomen bygger på sökningar på en rad olika lokaltidningarswebbplatser, via sökmotorn Google search. Resultaten från dessasökningar visar att vart med befintlighetsbetydelse förekommer i en vissomfattning på samtliga undersökta webbplatser, men tycks allravanligast på den som tillhör Umeå-tidningen Västerbottenskuriren.Denna webbplats rymmen även flest var med riktningsbetydelse, ävenom man i övrigt kan konstatera att fenomenet verkar vara någotvanligare på de webbplatser vars modertidningar är hemmahörande isödra Sverige.

I samhället finns flera lagar och föreskrifter för att garantera barn trygga uppväxtvillkor. Trots regelverk kan konstateras en ökning vad gäller barn som far illa. Avgörande för efterlevnaden av fastlagda bestämmelser är bland annat distriktssköterskans, inom barnhälsovården, möjligheter till att uppmärksamma signaler kring barns situation samt att vid behov vidta adekvata åtgärder. Det finns dock flera faktorer som kan vara avgörande för distriktssköterskans ställningstagande. Syftet med studien är att beskriva faktorer som påverkar distriktssköterskans beslut om en anmälan till socialtjänsten om att ett barn far illa.

Vi följer den pågående mediala skoldebatt som förs i Sverige och ställer oss frågande till vad som sker inom svenska grundskolan idag. Skolan verkar ses allt mer som en verksamhet som fastnat i en negativ spiral där fokus på kunskap kommit i skymundan. Den rådande skolsituationen får oss att undra vad kunskapsspridning mellan lärare har för betydelse i arbetet mot att återinta fokus på kunskap och kvalitet i svenska grundskolan. Uppsatsen genomsyras av tre grundläggande resonemang; Nonakas (1994) unika tolkning av kunskapsspridning, organisatoriskt lärande samt Knowledge Management som alla behandlar spridning av kunskap samt hur tyst kunskap kan transformeras till artikulerad. Professionella verksamheters komplexitet beaktas och sätts i relation till kunskapsspridningsprocessen.

Bakgrund: Den äldre populationen ökar och många av de äldre lider av flera olika sjukdomar. Därmed ökar behovet av professionell och god omvårdnad. Den äldre människan som ofta lider av flera sjukdomar bor vanligtvis sista tiden av sitt liv på vård- och omsorgsboende. Äldre människor vårdas inte utifrån ett palliativt perspektiv trots att behov föreligger. Palliativ vård kopplas ofta ihop med människor som är under 65 år och har en obotlig sjukdom exempelvis cancer.Syfte: Att belysa hur den äldre människan vårdas i livets slut på vård- och omsorgsboende, ur de äldres, de närståendes och vårdpersonalens perspektiv.Metod: En litteraturstudie inspirerad av Friberg (2006).

Children and young people's right to culture is a priority in the Government's cultural policy. Creative school was introduced in 2008 with the aim that children and youth should receive professional culture in school and increasing access to culture in all forms of expression and possibilities of their own creation, with starting points in the school curriculum. The purpose of this bachelor is to explore the view, the treatment and the use of Creative school in Värmland. A comparison has been made between professional culture, which conveys the culture and culture Coordinator who develops and co-ordinates the work of culture in schools, based on their experiences of creating school. I have looked at what barriers and opportunities there are in liaison with the school and how creative activities can be integrated into the school's other subjects.

Bakgrund Inom dialyssjukvården möts dialyssjuksköterskor och patienter regelbundet flera gånger varje vecka, kanske under flera år. Detta medför många möten där relationer uppstår.Syfte Att beskriva dialyssjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av långvariga vårdrelationer med personer med kronisk njursjukdom som kräver hemodialysbehandling.Metod Tolv dialyssjuksköterskor i Mellansverige intervjuades. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes.Resultat Tillfredsställelsen av långa vårdrelationer med dialyspatienter berikar dialyssjuksköterskan både professionellt och som person. Möten med patienter under lång tid ger många positiva känslor och det är roligt att få följa patienternas utveckling. Upplevelsen av Komplexiteten i långa vårdrelationer, att möta och nötas mot samma patienter över lång tid, ibland över flera år kunde upplevas utmanande att i professionen hantera dessa på ett bra sätt.

I sjuksköterskans kompetens ingår enligt kompetensbeskrivningen för legitimeradsjuksköterska förmågan att kunna informera, ge stöd och vägledning samt undervisa patienter isyfte att främja hälsa. STI står för sexuellt överförbara infektioner och det finns tio styckensom vanligen nämns. Det preventiva arbetet för att minska spridning av STI sker på bred frontdär landsting, regioner och kommuner har en nyckelroll. De mål som finns uppsatta är blandannat att antalet nyupptäckta fall av HIV, där smittoöverföringen skett i Sverige, skall hahalverats till år 2016 samt att kunskapen om HIV och hur det är att leva med infektionen skallförbättras. Syftet med detta arbete är att undersöka hur MI fungerar som metod i avseende attminska förekomsten av STI hos särskilt riskutsatta grupper och hur sjuksköterskor kan arbetamed metoden.

Syftet med studien har varit att försöka finna svar på frågeställningen: Hur uppfattar lärare sin profession utifrån tid och rum? Och vilka omständigheter är avgörande och ligger till grund för lärares utformning av sin undervisning samt vilka delar av arbetet behöver bearbetas för att läraryrket ska kunna nå en högre professionell nivå? Metoden som vi använt oss av för att försöka få svar på våra frågeställningar har varit kvalitativa intervjuer, som vilar på enhermeneutisk och fenomenologisk forskningsansats, där intervjufrågorna innehar en låg grad av standardisering och strukturering. För att studien ska belysas på bästa möjliga sätt så presenteras relevant litteratur och tidigare forskning inom området i studiens bakgrundskapitel. Resultatet som framkom genom intervjuerna tyder i stor utsträckning på att lärare känner sig stressade i det dagliga arbetet och att de är begränsade i sitt yrke utifrån den tid som är avsatt för arbetet. En viss uppgivenhet märks hos informanterna utifrån att det är så mycket de vill ta till vara på och utveckla, men att tiden inte räcker till.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att diskursanalytiskt undersöka hur socialsekreteraretalar om de känslor de hade vid utredningar av sexuella övergrepp mot barn och hur de talarom hur de hanterade känslorna. Vi vill undersöka hur de i intervjuerna positionera sig självaoch sina klienter samt maktaspekter knutna till dessa positioner. Vi vill också undersöka vilkakonstruktioner de gör utifrån olika diskurser och hur de använder språket för att ?göra kön?.Metod: Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer av fem socialsekreterare som allanågon gång utrett sexuella övergrepp mot barn. Vi har använt oss av kritisk diskursanalys iarbetet med empirin.

Det här examensarbetet på D-nivå har utförts i samarbete men företaget XM reality i Linköping. Företaget jobbar med att ta fram olika system inom området mixed reality, som på svenska översätts till förhöjd verklighet. Syftet med projektet var att utforma två olika handhållna projektorsystem. Produkterna skulle utformas för att passa in i sjukhusmiljö. Båda enheterna har samma funktion men innehåller olika komponenter. Produkterna är anpassade till en ny teknik som företaget har utvecklat.

Följande framställning behandlar frågan om det finns en viss lojalitetsplikt mellan borgensman och kredittagaren. Läsaren bör vara medveten om att frågan om lojalitetsplikt mellan kredittagare och borgensman i princip knappt har behandlats i de rättskällor som finns att tillgå. Frågan har inte tagits upp i varken lag eller förarbeten och i de fall frågan alls har behandlats i rättspraxis och i den juridiska doktrinen har detta gjorts mycket hastigt och svävande. I framställningen anses dock lojalitetsplikt kunna grundas genom borgensförhållandets natur. Med borgensförhållandets natur avses partskonstellationen, accessoriteten och regressrätten.

I mitt examensarbete har jag valt att försöka undersöka i vilken utsträckning det i en hemmastudio är möjligt att återskapa ett sound från en professionell inspelningsstudio. Denna fråga är intressant för mig då jag fastnade för hur en produktion lät i ljudbilden. Dels instrumentuppsättningen och deras rytmisering men främst soundet på helheten i mixen. Det kändes luftigt, stort och brett i lyssningsspektrat trots att det inte var så mycket instrument. Jag har alltid velat utveckla min förmåga att skapa och producera musik men har inte tillgång till så mycket kvalitativ utrustning.

Detta arbete var beställt av Sjöfartshögskolan i Kalmar. Skolan ville ha en enhet som kunde mäta aktiv-, reaktiv- och skenbar effekt, ström, spänning, frekvens och cos? på en generator och som kommunicerade vidare dessa värden till en PLC. Detta för att kunna lastfördela lasten mellan ett antal generatorer i kursen Tillämpad elteknik 15 hp där studenterna bygger en generatorinstallation med tre generatorer. Ett funktionsblock för lastfördelning skulle också programmeras.

Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors upplevelser av att vårda barn i livets slutskede på en neonatalavdelning.Bakgrund: Den palliativa vården har stor betydelse för barnets återstående liv samt död. Att bemöta hela familjens behov kräver mycket av sjuksköterskor. Att vårda barn i livets slutskede är en svår upplevelse och ett känslomässigt påfrestande arbete.Design: Kvalitativ ansats.Metod: Tretton kvinnliga sjuksköterskor, varav tolv med specialistkompetens rekryterades från två neonatalavdelningar i Sverige. Tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer genomfördes våren 2015. Intervjuerna bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier med tillhörande sexton underkategorier.