Bakgrund och syfte: Sociala plattformar utmanar de traditionella medierna och Twitter har på senare tid öppnat upp en ny arena för den politiska kommunikationen. Plattformen används som ett verktyg av politiska aktörer och personer som vill skapa debatt och opinion, men även stärka sitt personliga varumärke. Carl Bildt är som första svenska utrikesminister på Twitter ett unikt fall. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur han använder sig av den sociala medie-plattformen Twitter. Vi intresserar oss för hur han kommunicerar sitt officiella arbete och sina personliga betraktelser till övriga användare.

This master thesis deals with the problem of integrated libraries. The number of integrated public and school libraries has significantly increased over time. These libraries are integrated for different reasons, most often because of economic considerations. The goal of the thesis is to investigate librarians´ understanding and perceptions of the professional role in this type of integrated libraries. I have investigated how librarians see and interpret their own professional role, and what factors influence their perceptions in an integrated library.The three main questions are: How do the librarians explain their professional role in an integrated library? How does their professional role change because of the fact that they work in an integrated environment? What factors, according to the librarians, influence and/or change the professional role mostly? The data has been collected through interviews with eight librarians at integrated libraries.

Barns och ungdomars psykiska ohälsa är ett ofullständigt utforskat område i Sverige. Mycket tyder dock på att den psykiska ohälsan ökar bland unga vuxna, vilket gör att det finns all anledning att undersöka hur just denna grupp bäst kan bli hjälpt. Syftet med denna studie har varit att få en större förståelse för hur återhämtningsprocessen från psykisk ohälsa kan se ut för denna grupp: vad som är verksamt i processen och vilka faktorer de upplever som viktiga, pådrivande och hjälpande. Detta har undersökts i fem kvalitativa intervjuer med unga vuxna mellan 23 och 27 år som lidit av psykisk ohälsa men som idag mår bra igen. Ingen av dem har vårdats på institution för den psykiska ohälsan, men alla har fått professionell hjälp.

Följande framställning behandlar frågan om det finns en viss lojalitetsplikt mellan borgensman och kredittagaren. Läsaren bör vara medveten om att frågan om lojalitetsplikt mellan kredittagare och borgensman i princip knappt har behandlats i de rättskällor som finns att tillgå. Frågan har inte tagits upp i varken lag eller förarbeten och i de fall frågan alls har behandlats i rättspraxis och i den juridiska doktrinen har detta gjorts mycket hastigt och svävande. I framställningen anses dock lojalitetsplikt kunna grundas genom borgensförhållandets natur. Med borgensförhållandets natur avses partskonstellationen, accessoriteten och regressrätten.

Syftet med undersökningen är att ge en bild av hur de tidiga folkskolelärarna i slutet av 1800?talet själva såg på sitt yrke samt att utifrån detta försöka skönja aspekter av en yrkesidentitet och deprocesser som kan tänkas omgärda denna. I uppsatsens analyseras folkskollärarnas egnahistorieskrivning utifrån 21 levnadsminnen skrivna av 19 olika folkskollärare och insända underåren 1889-1933 till SAF, Sveriges Allmänna Folkskollärarförbund, som bidrag till ?skrivandet avden svenska folkskolans historia?. Utifrån tre teman, Kallet, Bildning och utbildning samt Att varaauktoritet/hunsad så har folkskollärarnas historieskildringar presenterats.

Att arbeta inom ambulanssjukvården innebär ofta utsatthet för unika, ovanliga och ibland riskfyllda situationer. Syftet med denna studie var att beskriva ambulanspersonals upplevelser av hälsa och ohälsa i deras arbetsmiljö. Sex intervjudeltagare från två ambulansstationer lokaliserade i Norrbotten deltog i studien. Intervjudeltagarna intervjuades med öppna intervjuer och dessa resultat analyserades utefter kvalitativ innehållsanalys med latent ansats. Analysen resulterade i tre huvudkategorier: den första är uppleva fysiska och känslomässiga omställningar, den andra är känna behov av balans och slutligen den tredje som är omgivningens betydelse.

Syftet med uppsatsen har varit att belysa att mäns maktmissbruk över kvinnor inte beror på religion eller nationalitet, utan är ett mer personligt och psykologiskt betingat beteende. Men i vissa fall kan vissa religiösa påbud och vissa kulturella heteronoma värderingar bidra till att underbygga ett sådant maktmissbruk, för den som väljer att se på saken och tolka påbud och värderingar på ett sätt som gynnar dem i dessa avseenden. I vissa fall är männen kanske även mer eller mindre psykiskt sjuka och i behov av professionell hjälp.Jag har kommit i kontakt med en del obehaglig information när jag letade information till den här uppsatsen. En del av den informationen har jag valt att sålla bort och en del har jag valt att behålla. Eftersom mitt val av ämne är både känsligt och obehagligt har det gjort att jag övervägt att byta ämne ett flertal gånger.

Bakgrund: Caring (vårdande vård) är kärnan inom nursing (omvårdnad) och det sker i mötet mellan sjuksköterska och patient. Det bygger på en intim, personlig relation som på många sätt påminner och en vänskapsrelation dock skiljer sig denna relation från en autentisk vänskap då det ingår i sjuksköterskans ansvar att sörja för patienten. Att sörja för patienten på ett caring sätt och samtidigt upprätthålla en professionell distans är svårt och sjuksköterskor kan bli för engagerade med exempelvis utbrändhet som följd. Hur detta ska undvikas utan att förlora caring är dock inte utrett. Balansakten mellan närhet och distans är således komplicerad.

Syfte och fr?gest?llningar: Syftet med studien var att unders?ka hur personer med egen erfarenhet av indirekt eller direkt sj?lvskadebeteende som engagerar sig inom frivillighetsorganisationer kan anv?nda sina erfarenheter i syfte att hj?lpa andra med liknande erfarenheter. Syftet var ocks? att unders?ka hur ?verg?ngen fr?n att vara hj?lps?kande till att tr?da in i en mer hj?lpande roll har sett ut. Fr?gest?llningarna har fokuserat p? att unders?ka hur intervjupersonerna beskriver och f?rst?r ?verg?ngen fr?n att ha varit hj?lps?kande till att engagera sig och vilka sv?righeter och utmaningar de beskriver i samband med den nya rollen, vilka funktioner de beskriver att engagemanget fyller f?r dem, hur de anv?nder sina erfarenheter f?r att hj?lpa och st?dja andra som g?r igenom liknande sv?righeter samt hur de skapar en hj?lpande roll.

Psykisk ohälsa blir allt vanligare i dagens samhälle, framför allt hos unga. I vissa fall kan sjukdomen leda till att personen blir en fara för sig själv eller för andra. Att vårda personen under lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) kan då bli nödvändigt. Att som människa vårdas ofrivilligt kan resultera i många olika känslor, positiva som negativa. Det kan medföra känslan av att inte bli respekterad samt upplevelsen av bristande kontroll.

Bakgrund: Svenska lagar bygger på att alla medborgare i Sverige är skyddade mot frihetsberövande och påtvingad vård utan givet samtycke. Ett flertal studier är eniga om att tvång förekommer i vård av personer med demens. Risken för tvång ökar vid svårare grad av demens, försämrad talförmåga, aggressivitet, attityder hos vårdpersonalen och vid personalbrist. Det är väsentligt att möta personer med demens som unika individer och låta dem bestämma, för att de ska känna ökad autonomi och värdighet. För att bevara välbefinnandet hos personer med demens är det avgörande att ha medkänsla, empati och ha professionell kunskap.

Bakgrund: Vårdrelationen mellan sjuksköterskan och den patient hen vårdar är dynamisk och tillit är en integrerad del i utvecklingen av förbindelsen. I skapandet av denna förbindelse, förklarad av Halldórsdóttir (1996) som ?bron?, kan hinder uppstå vilka hämmar utvecklingen och istället skapar det som Halldórsdóttir beskriver som en ?vägg?. Den komplexa bilden av personer som lider av missbruksproblematik och narkotikaberoende involverar samhällets stigmatisering, utanförskap samt fysisk och psykisk ohälsa relaterat till beroendet. Behandling av beroende involverar främst återfallsprevention och liknande annan långvarig ohälsa återkommer ofta symptomen vid uppehåll av behandlingen. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med narkotikarelaterad missbruksproblematik.

Målet med föreliggande studie är att belysa den sociala dynamik som kan uppstå under ett arbete med organisationsförändring, som både kan motarbeta och leda förändringen framåt. För att lyckas uppnå syftet och få en större förståelse för människorna och den atmosfär som påverkas har undersökningen främst baserats på observationer av möten och workshops relaterade till organisationsförändringen. Då medarbetarna har varit studiens mest väsentliga källa så har intervjufrågor skickats ut via mail, dessutom har informella samtal kontinuerligt hållts med Uppdragsledaren och Alfa. Den teoretiska referensram som använts vid analysen av den sociala dynamiken har haft sin grund i Giddens struktureringsteori samt teorier relaterade till medarbetarnas motstånd mot organisationsförändringar och ledarskap. Detta teoretiska ramverk har bidragit till en djupare förståelse för sociala srukturer, olika normer, sätt att kommunicera och maktförhållanden inom organisationer.

I strävan efter att utveckla sin praktik har en grupp pedagoger filmat en vardagshändelse med eleverna i avsikt att belysa en fråga de är intresserade av att få svar på. Under ett reflekterande samtal undersöker de gemensamt det inspelade materialet.Studie syftade till att få svar på hur de tog sig an uppgiften, vad de fick syn på och hur de samtalade kring det de såg. Samtalet kan ses som ett vävande där olika pedagogers perspektiv möts. Studien sökte svar på vilka inslag som fanns i samtalsväven. Genom att synliggöra detta ville studien ge en ökad förståelse för hur skolledare och pedagoger kan skapa förutsättningar för att reflekterande samtal ska kunna bli ett funktionellt redskap i såväl professionell utveckling som verksamhetsutveckling.Forskningsfråga: Hur använder pedagogerna sig av reflekterande samtal när de utgår från autentiska situationer från praktiken?Resultatet visade att den dialogiska samtalsväven omfattade fyra typer av inslag.

Sjuksköterskans omvårdnadsarbete innebär bland annat att främja hälsa och förebygga sjukdom. Sjuksköterskan ska ha förmåga att identifiera och förebygga hälsorisker, identifiera och bedöma patientens resurser och förmåga till egenvård samt vid behov motivera, undervisa och stödja patienten till att förändra sin livsstil. Sjuksköterskans roll i vård av patienter med hypertoni är först och främst att undervisa och rådgiva om ickefarmakologisk behandling, motivera och stödja till livsstilsförändringar samt att mäta blodtrycket. Syftet med denna litteraturstudie är att klargöra de förutsättningar, möjligheter samt hinder som beskrivs i litteraturen för att sjuksköterskan ska kunna ge rådgivning som innefattar att informera, motivera och stödja patienter med hypertoni till livsstilsförändringar i syfte att sänka blodtrycket. Litteraturstudien baseras på 15 vetenskapliga artiklar som söktes fram genom databaserna CINAHL och PubMed, samt genom manuell sökning.