Syftet med denna studie är att ta reda på pedagogernas tankar och upplevelser av pedagogisk dokumentation, vilka hinder och svårigheter de stöter på och vad har förändrats i arbetet med dokumentation sedan läroplanen för förskolan reviderades år 2010. I undersökningen deltog fem pedagoger, varav fyra förskollärare och en barnskötare. Kvalitativa intervjuer användes som forskningsmetod. Empirin analyserades genom den sociokulturella teorin och Vygotskijs tankar om barns lärande och utveckling och även Lenz Taguchis tolkning av det konstruktionistiska perspektivet och pedagogiken inspirerad av Reggio Emilia. Resultatet visar att de flesta pedagoger har en positiv syn på dokumentation och ser dess fördelar. Majoriteten av pedagoger anser att tiden är största hindret i arbetet med dokumentation vilket ibland leder till frustration.

ABSTRAKTPalliativ vård innebär att ge stöd till patienter och lindra deras symtom. Vid denna typ av vård uppstår ofta tankar och känslor hos sjuksköterskor som kan vara svåra att hantera. Sjuksköterskor behöver då en strategi för att klara av det dagliga arbetet. Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård och vilka coping-strategier som kan användas för att hantera känslomässiga påfrestningar som kan uppkomma inom den palliativa vården. Litteraturstudien utgick från vetenskapliga artiklar som analyserats med hjälp av manifest innehållsanalys.

Klasserna i dagens skolor blir allt större eftersom ekonomin stramas åt. Antalet elever per pedagog blir fler och fler, vilket också innebär att fler elever med särskilda behov finns i varje klass. Det forskas en hel del om dyslexi men forskningen är ännu inte fullständig. Det kommer hela tiden nya sätt att se på dyslexi och var dess svårigheter finns och beror på. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur skolans pedagoger och specialpedagoger arbetar med elever som har dyslexi för att dessa elever ska uppnå målen i matematik.

I arbetet som lärare, vare sig det är i skolan eller på förskolan kommer vi att arbeta med barnens språk och språkutveckling. Syftet med undersökningen var att jämföra arbetet med språkutveckling i förskolan/skolan för barn mellan 1-11 år i två kulturellt olika områden, detta för att beskriva skillnader och likheter. För att ta reda på hur lärare arbetar i förskolan/skolan har vi intervjuat 8 lärare och sedan sammanställt resultatet. I litteraturen har vi gått in på ett antal teorier om barns språkutveckling och hur man som pedagog eller förälder kan arbeta för att stötta barnens språkliga utveckling. Lärarna som vi intervjuade hade liknande åsikter om hur de borde arbeta, men verkligheten stämde inte överens med deras åsikter.

Förr eller senare drabbas alla människor av mer eller mindre allvarliga och plötsliga trauman i livet. De flesta av oss övervinner sådana svåra situationer på egen hand eller med hjälp av familj och vänner. Dock kan människor som tidigare levt ett balanserat liv drabbas av övermäktiga kriser, där professionell hjälp och stöd behövs. Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av att i svåra situationer få stöd av sjuksköterskor. Resultatet förväntades ge förslag på vilka omvårdnadsinterventioner som sjuksköterskor kunde använda sig av. Den metod som studien genomfördes med var en systematisk litteraturöversikt.

Förr eller senare drabbas alla människor av mer eller mindre allvarliga och plötsliga trauman i livet. De flesta av oss övervinner sådana svåra situationer på egen hand eller med hjälp av familj och vänner. Dock kan människor som tidigare levt ett balanserat liv drabbas av övermäktiga kriser, där professionell hjälp och stöd behövs. Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av att i svåra situationer få stöd av sjuksköterskor. Resultatet förväntades ge förslag på vilka omvårdnadsinterventioner som sjuksköterskor kunde använda sig av.

Syftet med studien var att vinna kunskap om språksamlingar i förskolan/förskoleklass. Genom videoobservationer har jag undersökt hur en språksamling går till i praktiken utifrån pedagogens agerande och förhållningssätt. Observationer har gjorts vid fyra tillfällen, och där har videokameran fungerat som ett hjälpmedel. Resultatet i studien visar att pedagogens agerande och förhållningssätt i stor grad påverkar hur och vad en språksamling innehåller samt hur samlingen går till i praktiken. Jag har i studien analyserat det insamlade materialet utifrån Bernsteins teori om klassifikation, inramning och språkliga koder.

Denna studie har en pedagogcentrerad utgångspunkt där vi fokuserar på hur konflikter kommer till uttryck, hur pedagoger hanterar konflikter, arbetar med konflikter och om pedagogerna arbetar förebyggande eller avhjälpande med konflikter i förskolan. Studien genomfördes med en kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma pedagoger samt observationer på två förskolor förlagda i två kommuner.Resultatet från observationer och intervjuer: Grundläggande förutsättningar som framkommit genom observationer och intervjuer är kommunikation, det aktiva lyssnandet och närvarande pedagoger som arbetar på ett konstruktivt sätt. I studien har det framkommit att det finns många händelser som kan starta en konflikt. Vanliga konflikterorsaker är osämja kring saker eller lekar, missförstånd eller språkförbristningar.I vårt resultat har det synliggjorts att det är viktigt att arbeta förebyggande med konflikthantering, vilket också båda förskolorna gör genom att använda sig av olika metoder som exempelvis att samtala med barnen kring konflikter..

Syftet med studien är att studera hur pedagoger och specialpedagoger i förskolans verksamhet beskriver och upplever sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts på olika förskolor för att få svar på detta. Fyra förskollärare och två specialpedaoger har deltagit i intervjuerna. Det framkom i undersökningen att de anser att det är barn som har någon slags svårighet eller som är i behov av lite mer stöd än andra barn. Det framkom även att de anser att alla barn är i behov av särskilt stöd någon gång.

Då media spelar en allt större roll i våra vardagliga liv, med förebilder och yrkesval som inspirerar och influerar oss är det viktigt att se hur dessa framställs. Vi har valt att närmare granska två populära serier i tv som båda delar sjukhustema. Dessa är Grey's Anatomy och House, båda amerikanska produktioner med mångmiljonpublik i hemlandet och som just nu visas i svensk tv. Serierna behandlar i viss utsträckning en läkares vardag och yrkesrollen som sådan, vad den egentligen betyder för seriernas utformning, var speciellt intressant för oss. Vår ansats är kvalitativ och vi har genomfört en innehållsanalys med fokus på genusmönster och maktrelationer.

Bakgrund: Många personer med hypertoni träffar regelbundet en sjuksköterska och relationen mellan sjuksköterskan och personen kan gynnas på olika sätt, exempelvis genom god kommunikation. En gynnsam relation kan få positiva följder för personen med hypertoni, och underlätta för honom att genomföra livsstilförändringar. Hypertoni är en av de stora folksjukdomarna i Sverige och utgör en riskfaktor för bland annat hjärt- kärlsjukdom. Livsstilsförändringar är grunden i behandlingen av högt blodtryck, men följsamheten är låg. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans roller i mötet med personer som har hypertoni. Metod: En litteraturstudie av åtta artiklar har genomförts med kvalitativ ansats. Resultat: Sjuksköterskans roll i mötet med personer som har hypertoni var mångfacetterad.

Syftet med denna uppsats var att undersöka variationen i pedagogers uppfattningar om genusmedvetenhet och begreppet genus. Fokus har legat på pedagoger i förskola, skola och fritidshem. I studien redovisas olika forskares syn på begreppet genus och relevant forskning om genusmedvetenhet presenteras. Undersökningen är inspirerad av den fenomenografiska forskningsansatsen och en öppen intervjuform har använts. Resultatet har sedan kategoriserats i kvalitativt skilda kategorier.

Många elever hamnar i matematiksvårigheter och tycker att matematik är ett tråkigt ämne. Flera av dessa befinner sig i dessa svårigheter hela skoltiden och får kanske inte alltid det stöd och hjälp de behöver. Vi vill med detta arbete ta reda på yrkesverksamma pedagogers syn på elever i matematiksvårigheter, hur de identifierar svårigheter, hur de arbetar för att hjälpa elever i svårigheter och om eleverna kan nå målen i år 5. Vi vill också ta reda på vilken betydelse lärarens didaktiska ämneskunskap har för elever i matematiksvårigheter.Vår empiriska studie bygger på kvalitativ undersökning genom intervjuer med några utvalda lärare, specialpedagoger samt en pedagog som arbetar med matematikutveckling. Studien visar att allmänna svårigheter ofta uppmärksammas och ges stöd till medan de specifika svårigheterna är svårare att identifiera och hjälpa genom undervisning i den egna klassen.

Bakgrunden till denna litteraturöversikt utgick från handledningens möjligheter att utveckla sjuksköterskors professionella identitet och därmed höja kvaliteten på omvårdnaden. Sjuksköterskestudenter utgör de framtida försörjarna för god omvårdnad och är potentiella gynnare av handledningens avsikt och mål. Syftet med denna studie var att beskriva deras erfarenheter av handledning och reflektion. I översikten, vars avsikt är att sammanfatta den kunskap som finns inom ett specifikt område, ingick 22 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Studiernas fynd sammanställdes till fyra slutgiltiga grupper som representerar denna studies resultat.

Syftet med denna studie är att genom ett föräldraperspektiv undersöka hur en inskolning i förskolan kan organiseras, samt hur föräldrarna uppfattade och upplevde dessa. Studien har utforskat vilken betydelse den första kontakten med förskolan hade för föräldrarna, samt vilken betydelse relationsskapande och samverkan hade i samband med inskolningen. I denna kvalitativa studie har åtta föräldrar intervjuats kring sina barns inskolningar i förskolan. Resultatet visar både negativa och positiva upplevelser kring information från förskolan, inskolningsmodell, samverkan med personal samt vidare samarbete kring fortsatt vistelsetid i förskolan. Slutsatsen i denna studie är att trots att inskolningarna såg olika ut på olika förskolor så tillskriver föräldrarna samma önskemål kring vad som är viktigt för dem vid inskolning av sina barn på förskolan.