Syfte: Syftet med studien är att utforska hur revisorns egenskaper och uppfattningar om en god revisor påverkar den professionella och organisatoriska identiteten.Metod: Genom att använda oss av ett positivistiskt synsätt i kombination med en deduktiv ansats och en kvantitativ metod har vi erhållit vårt empiriska material.Teoretiskt perspektiv: Studien utgår från litteratur gällande revisorns traditionella och nya roll. Vidare har teori om professionell och organisatorisk identitet använts samt andra teorier inom vårt ämnesområde.Empirisk metod: SPSS har använts för att analysera vår empiri som erhållits genom en kvantitativ metod, enkäter. Empirin har analyserats genom multipel regressionsanalys samt faktoranalys.Resultat: Vårt resultat visar på att organisatorisk och professionell identitet lever i symbios och kan numera betraktas som en totalidentitet för revisorn. .

Vår undersökning behandlar läsinlärning och läsförståelse. Utifrån ett pedagog- och elevperspektiv har vi undersökt begreppet läsförståelse, vad det innebär att kunna läsa och förstå text, vilka förutsättningar det kräver och hur lärandet sker kring detta. Vi har som utgångspunkt för vår undersökning använt oss av olika forskningsperspektiv på läsinlärning samt berört olika läsinlärningsmetoder. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever har vi undersökt deras uppfattningar om hur man lär sig läsa och vad detta innebär för läsförståelsen. Resultaten har gett oss en insikt i att pedagogen bör vara lyhörd och stödja eleven genom olika verktyg, för att hjälpa eleven i läsutvecklingen.

Syftet med denna studie var att göra en sammanställning av evidens för munvård som intervention vid förebyggande av luftvägsinfektioner hos äldre personer som har stor risk att drabbas av luftvägsinfektioner och som vårdas på sjukhus, äldreboenden eller inom hemsjukvård. Detta är en evidensstudie baserad på åtta veteskapliga artiklar. Resultatet visar att munvård kan reducera tungplack- och tandplackindex och antal bakterier i saliven som kan leda till pneumoni genom aspiration till nedre luftvägar. Personer med dåligt plackindex som inte får professionell munvård, har betydligt fler antal febrila dagar och fall av pneumoni än de som får professionell munvård. En kombination av god och professionell munvård kan reducera uppkomsten av pneumoni genom att den förbättrar hostreflexernas känslighet eftersom en försämrad sådan är en känd riskfaktor för utveckling av pneumoni.

Huvudsyftet med vår undersökning var att ta reda på hur man som pedagog i förskolan kan arbeta utifrån ett genusperspektiv, vilka uppfattningar pedagogerna har om genus och hur man som pedagog kan arbeta mer konkret utifrån ett genusperspektiv. För att ta reda på detta användes en kvalitativ undersökning som bestod av intervjuer. Åtta pedagoger intervjuades som alla är verksamma i förskolan och som arbetar på ett medvetet sätt ur ett genusperspektiv. Resultatet visar på att pedagoger har olika definitioner om vad genus är och betyder. Utifrån intervjuerna kom det fram olika förhållningssätt och olika arbetssätt som pedagogerna använder sig av i sitt genusarbete.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på vad som ligger till grund för de åtgärder man som pedagog väljer för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter. Studien har även syftat till att ta reda på om man som pedagog resonerar annorlunda vid val av åtgärder beroende på om en elev har diagnosen dyslexi eller ej. Forskningen har bedrivits med kvalitativa metoder där data har samlats in via intervjuer av pedagoger och specialpedagoger. Det vi kommit fram till är att det finns ett antal relativt tydliga tecken som man bör vara observant på för att kunna identifiera elever med läs- och skrivsvårigheter och att pedagoger i allmänhet tycks ha en positiv inställning till genomförandet av kartläggningar och diagnostiseringar. Det har dock framkommit att en diagnos inte har någon betydelse vid val av åtgärder som pedagoger använde.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur barn bygger utifrån en inspirationsbild samt om barnen lär sig mer då de utmanas av en pedagog. Undersökningen genomfördes med hjälp av observationer av barn på en förskoleavdelning där samtliga barn var tre år gamla.  Resultatet visade att de flesta barnen byggde vertikalt. Endast ett barn valde att bygga horisontellt och använde inspirationsbilden som underlag till sitt bygge. Resultatet visade även att det har stor betydelse om det finns en pedagog närvarande som utmanar barnen vid bygg och konstruktionslek och kan synliggöra deras lärande. Skillnaden i barnens byggande när de blev utmanande av en pedagog var att de använde sig av flera byggklossar när de byggde samt av flera olika geometriska former på byggklossarna..

Syftet med studien är att undersöka hur pedagogers förhållningssätt i samspelet mellan pedagog och elev påverkar elevernas engagemang och motivation. Vi vill genom studien skapa en möjlighet för alla som är verksamma inom skolan att se hur avgörande den vuxnes bemötande gentemot eleverna är samtidigt som förhållningssättet och dessa faktorers betydelse för elevernas motivation och engagemang betonas. Elevernas motivation påverkas av den vuxnes förhållningssätt. Studien gjordes på två skolor där fem pedagogers förhållningssätt observerades. Utifrån observationer, intervjuer, elevsamtal samt reflekterande frågor som gavs till pedagogerna samlades data in som analyserades och som sedan kopplades till respektive pedagog och deras förhållningssätt samt den respons som eleverna gav.

Revisorer anses utgöra en profession vilket kännetecknas av bland annat etiska riktlinjer och krav på utbildning och kunskap. Enligt de etiska reglerna, som IFAC och dess oberoende kommittéer sätter för revisorsprofessionen, ska revisorer arbeta för allmänintresset. Innebörden av allmänintresset kan uppfattas otydligt och det finns olika syner på vad det faktiskt innebär. Enligt IFAC innebär allmänintresset att hänsyn ska tas till organisationers samtliga intressegrupper i samhället men inom professionen finns det skillnader i syn beroende på rang. På vägen till och inom professionen sker professionell utveckling genom utbildning, handledning och struktur & bedömningar.

Pre-mastering, populärt men något missvisande kallat mastering, är en process där slutmixen av en låt optimeras för att erbjuda en så pass njutbar lyssning som möjligt för de allra flesta som lyssnar på den aktuella musiken. I denna uppsats har jag föresatt mig att ta reda på om det är meningsfullt för oetablerade artister (demoartister) att anlita någon av de professionella masteringfirmor som finns för att utföra detta, eller om det går att göra med likvärdigt resultat på egen hand. Resultatet visar att de flesta lyssnare tycker att en professionellt mastrad slutmix låter bättre än en hemmagjord mastering. Även om de flesta skivbolagen enligt min undersökning tycker att det är en onödig investering för musiker som söker skivkontrakt så bör professionell mastering ändå anses som ett bra alternativ för oetablerade musiker..

Mariannes entusiastiska person som jag fick glädjen att möta och ta del av, löper som en gyllene tråd genom det här arbetet som jag vill delge er. Att Mariannes speciella och unika personlighet kommer fram på det sätt som det gör, beror mycket på valet av metod. Metoden bygger på att man får ta del av en person på ett djupare plan- en livsberättelse. Syftet att skriva om detta ämne är för det är viktigt hur jag som pedagog kan upptäcka de barn som far illa, eftersom barnen tillbringar den största delen av sin vakna tid i skolan. Arbetet handlar om hur jag som pedagog kan se/upptäcka barn som inte mår bra.

Nuförtiden blir hemsjukvård allt mer vanligare för vårdtagare i livets slutskede. Då den sjuke vårdas i det egna hemmet kan anhöriga lättare följa med i sjukdomsförloppet. Vid vårdmöte mellan vårdtagare och professionel vårdare är det viktigt att vårdare är lyhörd och lyssnar på vårdtagare. Den professionella vårdarens personlighet är viktig för att han/hon ska kunna sätta sig in i vårdtagarens situation. Med professionell vårdare menas att vårdaren ska ha självkännedom, empati och kunskap.

Syftet med uppsatsen var att undersöka kommunikationen mellan pedagog och elev i skola och undervisning. Genom undersökningen ville vi skapa oss en uppfattning om hur medvetenheten kring samtalets funktion är ute i verksamheterna samt om samtalet används i syfte att uppnå ett mål. Uppsatsen är skriven utifrån ett sociokulturellt perspektiv, med fokus på kommunikativa processer och en social interaktion. Datainsamlingen skedde via intervjuer med sju pedagoger, verksamma på två grundskolor i mellersta Skåne. Intervjumaterialet transkriberades och bearbetades sedan genom en kvalitativ analysmetod.Trots att studiens resultat tyder på att det finns en stor medvetenhet hos de verksamma pedagogerna kring kommunikationen och samtalens betydelse för elevernas lärande och utveckling i skola och undervisning visar denna studie att största delen av undervisningen utmärks av en monologisk kommunikation mellan pedagog och elever.

Studien har som syfte att öka kunskapen och förståelsen om vilken potential professionell gestaltning har i ett socialt förändringsarbete. I studien använder jag mig av en kvalitativ metod då jag intervjuar tre skådespelare från en teaterensemble och genomför en fokusgrupp med socialarbetare. Bearbetning och analys har skett enligt organisationsteori och nyinstitutionell teori. Samspelet inom och mellan de olika grupperna har jag tolkat utifrån den symboliska interaktionistiska teorin.Studien har kommit fram till att socialarbetarna är positiva till de arbetsmetoder som teaterensemblen använder sig av i sin gestaltning. De menar att det sociala arbetet skulle kunna ha hjälp av dessa metoder.

Nuförtiden blir hemsjukvård allt mer vanligare för vårdtagare i livets slutskede. Då den sjuke vårdas i det egna hemmet kan anhöriga lättare följa med i sjukdomsförloppet. Vid vårdmöte mellan vårdtagare och professionel vårdare är det viktigt att vårdare är lyhörd och lyssnar på vårdtagare. Den professionella vårdarens personlighet är viktig för att han/hon ska kunna sätta sig in i vårdtagarens situation. Med professionell vårdare menas att vårdaren ska ha självkännedom, empati och kunskap. Studiens syfte har varit att beskriva vårdmöte i den palliativa vården mellan vårdtagare, dess anhöriga och professionella vårdare i det egna hemmet vid livets slutskede. Metoden var en litteraturöversikt, bestående av material från databaserba Cinahl, Elin och Libris. Materialet bearbetades med en kombinerad manifest och latent innehållsanalys.

Bakgrund: Den ökade immigrationen i Sverige innebär ökade krav på vården att uppfylla Hälso- och sjukvårdslagens stadgar om rätt till vård på lika villkor. Vården har skyldighet att anlita tolk vid behov för att patienten ska kunna vara delaktig i sin vård och behandling. Socialstyrelsen rekommenderar auktoriserad tolk och enligt svensk Förvaltningslag ska tolk anlitas när en myndighet har att göra med en person som inte behärskar svenska. Kommunikation är centralt inom omvårdnad och utgör grunden i alla mänskliga möten. En förutsättning för att god kommunikation ska kunna uppnås är att sjuksköterskan och patienten förstår varandras språk.