Syftet med denna uppsats är att bättre förstå om och i så fall på vilket sätt kyrkans ledning tänker sig att deras personliga tro hade betydelse när de fattade beslut för utformningen av S:ta Claras verksamhet. Fyra beslutsområden har studerats. Två handlade om bön och två om val av plats för det utåtriktade sociala arbetet. Studien har genomförts utifrån elva kvalitativa intervjuer med individer som deltagit i beslutsfattandet inom de undersökta beslutsområdena. Resultaten från intervjuerna har analyserats med hjälp av en handlingsteori och två teoretiska resonemang.

Bakgrund: Att vårdas i hemmet istället för på sjukhus eller på vårdboende blir vanligare då antalet sjukhusplatser minskar och nya typer av vårdformer etablerats. Detta kan innebära att sjuksköterskor någon gång under sitt yrkesverksamma liv kan komma att vårda patienter i deras eget hem och på så sätt lämna den miljö som sjuksköterskan vanligtvis är van vid. Syfte: Syftet med studien är att med utgångspunkt från; roll, relation och bemötande studera sjuksköterskors upplevelse av att vårda och bemöta patienter som får palliativ vård i hemmet. Metod: Empirisk intervjustudie med en deduktiv kvalitativ ansats, där semistrukturerade frågor utefter intervjuguide användes. Insamlad data analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Skillnader i upplevelsen mellan roll, relation och bemötande uppfattades då vård av patient bedrevs i hemmet i förhållande till på sjukhus. Klara skillnader av sjuksköterskerollen kunde ses då sjuksköterskan var civilklädd. I relationen till patienten upplevs det mer personlig när sjuksköterskan bjöds in till patienten hem.

Facebook är världens mest erkända sociala medium med störst marknadsandel och flest användare. Nästintill 70% av 16-25-åringar i Sverige är dagligen aktiva på Facebook. I dagens samhälle har vi en delad identitet med en så kallad offline- och online-identitet. Det blir allt viktigare att utveckla sin online-identitet på sociala medier, som exempelvis på Facebook. Ett sätt att utveckla sin online-identitet är att dela personlig information.

Problem: Kommunikation med patienter är en viktig del i hälso- och sjukvårdsarbete. Därför var det av intresse att studera döva personers erfarenheter av bemötande och kommunikation inom hälso- och sjukvård. Syfte: Att beskriva vuxna döva personers erfarenheter av bemötande och kommunikation inom hälso- och sjukvård. Metod: Litteraturstudie där 14 artiklar granskades och analyserades. Resultat och konklusion: Döva personer kunde uppleva rädsla och oro samt mötas av respektlöshet, bristande kunskap och fördomar hos hälso- och sjukvårdspersonal.

Bakgrund: Det är ungefär 10 % av barnen som bor i Sverige som bevittnar våld mot mamman i hemmet. Våldet försiggår i olika familjesammansättningar, inom olika socioekonomiska samt psykosociala typer av familjer. Att bevittna våld kan leda till att barnen får svårt att klara sin skolgång och kan även ge både psykiska och fysiska symtom. Skolsköterskan är en person som alla barn på en skola träffar någon gång under sina skolår och har därför en viktig stödjande roll.Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med barn som bevittnar våld mot mamman i hemmet.Metod: I denna studie användes en induktiv ansats där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Datamaterialet bygger på intervjuer som genomfördes med sex skolsköterskor.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde två kategorier: identifiera utsatt barn samt tar emot och bekräftar barnets berättelse.Konklusion: Skolsköterskorna försöker skapa en relation mellan sig själv och barnet så att barnet skall uppleva att de har en personlig relation till skolsköterskan och på så sätt ha lättare för att söka stöd hos denne och berätta om sina erfarenheter..

Detta är en kvalitativ intervjustudie som undersöker maskinpersonalens upplevelser av att använda headsetkommunikation i arbetet ombord. Totalt sex stycken maskinbesättningsmedlemmar intervjuades om deras upplevelser av hur headsetkommunikation har påverkat utförandet av arbetet, personlig säkerhet och tidseffektivitet. Resultaten som framkom av intervjuerna visar på att kommunikationen förbättrats med headsetkommunikation genom att talkommunikationen inte begränsas av höga bullernivåer vilket leder till minskad röstbelastning. De intervjuade vittnade om att den förbättrade kommunikationen underlättade i arbetet och ökade den personliga säkerheten genom att risken för missförstånd minskade samt att maskinbesättningens situationsmedvetenhet ökade. Förbättrad ergonomi vid svåra arbetsställningar i trånga utrymmen jämfört med handburna radioapparater upplevdes även det som en fördel med headsetkommunikation.

Bakgrund: Det finns brister i sjukvårdsystemet inom palliativ vård. En anledning är att vårdpersonalen saknar tillräcklig utbildning. Den palliativa vården kan ses som ett lotteri ? där nitlotten är att få vårdas i slutet av sitt liv av någon som endast har några timmars utbildning. Familjer kan uppleva livets slut som den mest smärtsamma fasen.

Jeppsson, M (2008) Fyra personliga assistenters uppfattning av sina arbetsförhållanden- utbildning, stöd och en bra chef.C-uppsats, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i Gävle. Personlig assistent är ett yrke som funnits sedan 1994 och sedan dess har de personliga assistenterna blivit fler för varje år. Det är ett yrke där personliga egenskaper bedöms viktigare än utbildning. Syftet med den här studien var att undersöka på vilket sätt lärandeprocesser uppfattas påverka personliga assistenters uppfattning om arbetsförhållandena. Undersökningen har inspirerats av en fenomenografisk ansats och intervjuer har använts för insamlandet av data. Intervjuerna har lyssnats på ett antal gånger och därefter transkriberats för att analyseras.

Det finns idag två former av uppsägning: personliga skäl och arbetsbrist. Vi anser att det behövs en tredje form av uppsägning: personlig arbetsbrist.Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera gällande rätt beträffande uppsägningar av tillsvidareanställda personer på grund av arbetsbrist och personliga skäl, som kan hänföras till individers kompetens och kvalifikationskrav. Vi undersöker hur gällande rätt tillämpas i praktiken, både i den offentliga- och i den privata sektorn, och vilka lösningar som används för att motsvara de krav som det nya tjänste- och kunskapssamhället ställer. Detta redovisas i form av empiriskt material. Delar av vårt empiriska material visar att arbetsgivare väljer uppsägningar på grund av arbetsbrist framför personliga skäl.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur många av de socionomstudenter vid Göteborgs universitet, som gjorde sin praktik höstterminen 2012 (ht12), som upplevde sig bli diskriminerade, sexuellt trakasserade eller på något annat sätt upplevde sig bli illa behandlade av någon professionell på sin praktikplats.Med en kvantitativ studie undersökte vi socionomstudenters (ht12) upplevelser av bemötandet på sina praktikplatser. Den webbenkät som skickades ut till de socionomstudenter som var registrerade på kursen Handledd studiepraktik ht12 besvarades av 89 studenter. I enkäten frågade vi om upplevelser av att ha blivit diskriminerad, sexuellt trakasserad och på annat sätt illa behandlad av någon professionell på praktikplatserna. Vi ställde också frågor kring upplevd stöttning, riktat till de utsatta. Enkäten avslutas med en fråga rörande nöjdhet med praktiktiden.Vi fick fram resultatet att 36 socionomstudenter som gjorde sin praktik ht12 utsattes för diskriminering, sexuella trakasserier och/eller blev illa behandlade på något annat sätt av professionella på sina praktikplatser.

Bakgrund: Personer som använder Internet kan bli övervakade och profilerade av bland annat spionprogram och cookies på webbsidor. Dessa spion-program och dolda filer kan samla ihop information om användaren som skickas tillbaka till sändaren. Detta sker ofta utan användarens vetskap. Företag som placerar spionprogram i fildelningsprogram har syftet att samla information för att sedan rikta reklam till privatpersoner. Den information som kommer tillbaka kan säljas vidare i undersökande syfte för reklam till en tredje part.

Inom ledarskapsteori skrivs det mycket om ledarens roll vad gäller organisationens framgång. Däremot finns det mindre skrivet om kopplingen mellan ledaren som person och dennes framgång i ledarskapet. Många människor hamnar i en ledarroll till följd av stor skicklighet inom det de gör men är olämpliga som ledare, många människor gör samtidigt ett fantastiskt jobb som ledare. Ledarrollen är inte en yrkesroll som går att kliva i och ur utan ett förhållningssätt som personen lever med. Ledarskapsförmågan går dock att utveckla på många sätt om ledaren har drivkraft och mod att vilja utvecklas.

I studien testades 35 psykoterapeutstudenter för att undersöka sambandet mellan empati och förmågan att känna igen mikrouttryck. Empati mättes med självskattningsformuläret Interpersonal Reactivity Index vars subskalor mätte följande aspekter av empati: perspektivtagande, fantasi, empatisk omsorg samt personlig oro. Förmåga att känna igen mikrouttryck testades med Micro Expression Training Tool. Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan empati och förmåga att känna igen mikrouttryck. Signifikant positivt samband fanns även mellan subskalan perspektivtagande och förmåga att känna igen mikrouttryck, medan subskalorna fantasi, empatisk omsorg samt personlig oro inte korrelerade med förmåga att känna igen mikrouttryck.

I föreliggande examensarbete var syftet att undersöka vad personalen på ett energibolag har för attityder till användning av personlig skyddsutrustning, tillbudsrapportering och till de riskanalyser/checklistor som ska utföras samt hur de anställda ser på företagets säkerhetsarbete. I examensarbetet sökes följande frågeställningar besvaras: Vad har de underställda för attityd till tillbudsrapporteringen? Vad har de underställda för attityd till riskanalysrapportering? Hur ser de anställda på företagets säkerhetsarbete? Tjugotvå intervjuer genomfördes med underställda, arbetsledare och högre chefer på företaget. Intervjuerna var halvstrukturerade och genomfördes på intervjupersonernas arbetsplats. Resultaten visar att det slarvades med viss utrustning som exempelvis hjälm.

Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt Hemsökta hus och Det okända konstruerar förekomsten av övernaturliga fenomen. Detta genom att påvisa skillnader och likheter mellan två episoder av respektive program. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Vilka skillnader och likheter finns mellan programmens narrativa strukturer? Hur gestaltas de övernaturliga fenomenens relation till medium kontra övriga deltagare i programmen? Hur konstrueras bilden av de övernaturliga fenomenen i respektive program?För att besvara frågeställningarna och uppfylla studiens syfte har jag gjort en narrativ analys enligt Alexa Robertsons anpassade modell samt semiotisk analys och läran och Televisionens koder med hjälp av Selby och Crowdys bok How to study television samt John Fiskes Television culture. Den teoretiska ramen består av fyra områden: Narratologi, Reality-TV, Autenticitet samt Döden och övernaturliga fenomen i medierna.Resultatet visar på att även om båda programmen ger anspråk på att övernaturliga fenomen faktiskt existerar så är framställningen av dessa spöken, andar och gastar avsevärt olika i sin konstruktion.