Denna undersökning gjordes med två enkäter vid Göteborgs Universitet i Lärarlyftet II. Det var 16 svar på studentenkäter och 4 svar till lärarenkäter. Undersökningen genomlyser vilka svårigheter och utmaningar det finns för vuxna lärare som studerar på distans vid sidan av sitt arbete. I studien användes konstruktivt perspektiv. Först undersöks hur skolan som institution har vuxit fram och hur teknologi och internet har påverkat nya lärandemiljöers uppkomst.

Syftet med uppsatsen är att undersöka uppfattningar om olika sociala handlingar kopplade till lärarelever i en svensk gymnasielärarutbildning på distans vid Institutionen för lärarutbildning, Uppsala universitet. De undersökta fenomenen klassificeras i fem olika beskrivningskategorier: självreflektion, reflektion kring lärandet, arbetssätt, motivation och relation till handledning och handledare. Beskrivningskategorierna analyseras i relation till kunskapsbakgrund och till praktiskt kommunikativ rationalitet enligt Habermas teori om kommunikativt handlande. Metoden är en kvalitativ fenomenografisk undersökning. Intervjuer har genomförts med sex lärarelever där hälften vardera har natur- respektive vårdvetenskaplig ämneskompetens. Resultatet antyder att informanterna har liknande strukturer i medvetandet om vad som är lärande och gör liknande rationaliseringar av den befintliga kunskapen, dvs. vetandet, som samhällets marknadsanpassade ideologi förväntar sig.

Syfte: Syftet för studien var att undersöka förskollärares uppfattning om specialpedagogen som professionell samtalspartner i arbetet med att skapa en förskola för alla.Centrala frågeställningarVilka erfarenheter av specialpedagogen som professionell samtalspartner fanns hos informan-terna? Hur upplevdes handledningen?Vilka metoder upplevdes mest verksamma för den egna kunskapsutvecklingen och (för)skolutvecklingen när det gällde att skapa en förskola för alla?Teori: Studien var från början helt kvantitativ. Litteraturdiskussionen berörde förskolans re-spektive specialpedagogikens historia. Därefter presenterades bakgrunden till den specialpe-dagogiska påbyggnadsutbildningen som grundades 1990 och reaktionerna på densamma. Handledning som begrepp ventilerades liksom några förekommande samtalsmodeller och röster om handledning.

Syftet med studien Med bakbundna armar var att undersöka och beskriva hur socialarbetarna upplever och hanterar arbetet med hemlösa barnfamiljer ur en professionell och personlig synvinkel. Vi har med ansats i hermeneutiken valt att utgå från kvalitativ forskningsmetod. Vi har baserat denna studie på semistrukturerade intervjuer med 8 socialarbetare vid Individ- och Familjeomsorgen i Rosengård, Malmö. Vid analysarbetet har vi använt copingteori samt organisationsteori. Med bakgrund i empirin och således det resultat och den genomförda analysen från intervjuerna, har vi kunnat se att socialarbetarna upplever en arbetsrelaterad stress i förhållande till hög arbetsbelastning, små resurser och ett begränsat handlingsutrymme.

The work place is becoming more flexible and an increasing number of employees report to a leader in another location or country. The borders between different countries, work places and cultures are diminished to a greater extent than before. Working from a distance means new opportunities in terms of competence development, flexibility in working hours, tasks and resources, a larger platform for various career opportunities and an expanded network. The purpose with this study is to examine how leaders can create a successful virtual team and motivate remotely. The qualitative study is carried out through interviews with leaders and employees within Nielsen Nordic.

Den främsta uppgiften som sjukgymnasten har vid rehabilitering av neurologiska skador är att identifiera uppkomna funktionsstörningar som påverkar patientens situation och vilka resurser som finns kvar. Det är också viktigt att sjukgymnasten arbetar motivationshöjande och finns som stöd för patient och anhöriga. Syfte: Beskriva sjukgymnasters upplevelser av sin egen roll inom neurorehabilitering. Material och Metod: Totalt inkluderades fem sjukgymnaster i Norrbottens län i studien. Kvalitativa intervjuer utfördes utefter en frågeguide.

Denna studie handlar om den fartförlust och därmed den ökade energiförbrukningen som drabbar fartyg på grunt vatten. Syftet var att ta reda på hur mycket kortare en grund passage behöver vara för att den ska vara ett bättre alternativ än en lång och djup rutt med hänsyn till bränsleförbrukning och tidsåtgång. Resultatet av detta blev att det inte går att dra några generella slutsatser som gäller för alla fartygstyper men att det går att se tydliga tendenser. Studien hade även som målsättning att skapa ett underlag som skulle kunna användas av nautiker vid planering av resor, detta presenterades i form av en sammanställning av de resultat som erhållits vid beräkning av fartförlust i öppet vatten. Någon sammanställning gjordes inte för begränsat vatten eftersom exempelfartygen där fick likadana resultat vilket skulle ha gjort en sådan överflödig.

Syftet: Ur ett patientperspektiv beskriva faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient från olika kulturer.Metod: Litteraturstudie där fjorton artiklar från olika länder har analyserats.  I studierna har patienter och tolkar intervjuats om sina upplevelser och erfarenheter av vården. Resultat: Studien visade hur patienter med olika kulturell bakgrund i olika länder upplevde olika problem vid vårdvistelse på grund av att inte tala samma språk som vårdgivaren. Språkbarriärer bidrar till en ofullständig kommunikation. Användande av tolk, både professionell och icke-professionell, det vill säga vän eller familjmedlem som tolk, kan skapa problem. Andra faktorer som bidrog till att försvåra kommunikationen var olikheter i kultur och kulturella begrepp om hälsa och sjukdom.

Sjuksköterskor spelar en central roll i patienters vård, följaktligen också i vården av HIV- och AIDS-patienter. Antalet HIV-smittade i världen uppskattas år 2007 till ca 40 miljoner människor. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med HIV/AIDS i västvärlden. Metoden för studien är en litteraturstudie som följer Polit och Becks åtta steg. Databassökning gjordes i databaserna CINAHL och Medline samt genom manuell sökning.

Att få en cancerdiagnos är en omvälvande händelse i människors liv och det är viktigt från ett omvårdnadsperspektiv att sjukvårdpersonal har en förståelse för människornas upplevelser. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser i samband med cancerdiagnos inom tidsaspekten före, under och efter diagnosen fram till behandling. Sexton publicerade artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Starka känslor i samband med diagnos, behovet av och svårigheten att få professionell information, hopp om livet och accepterandet av cancersjukdom, betydelsen av stöd från familj och vänner och svårigheter att prata med dem. Patienterna ville ha en klar och tydlig information angående sjukdomen och behovet av stöd från familj och vänner var viktigt, detta för att minska oro och ensamhet.

Ambulanssjuksköterskor ställs ofta inför möten med närstående, samtidigt som de ska ta hand om en akut, svårt sjuk person. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av möten med närstående i prehospitala situationer. Sex ambulanssjuksköterskor från tre ambulansenheter i norra Sverige intervjuades med öppna frågor. Intervjuerna analyserades som text med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Personlig kunskap, insikt och erfarenhet, mötas i stimulerande anda, stödjande möten, frustration och otillräcklighet samt bearbeta och avsluta mötet mentalt.

Ambulanssjuksköterskor ställs ofta inför möten med närstående, samtidigt som de ska ta hand om en akut, svårt sjuk person. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av möten med närstående i prehospitala situationer. Sex ambulanssjuksköterskor från tre ambulansenheter i norra Sverige intervjuades med öppna frågor. Intervjuerna analyserades som text med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Personlig kunskap, insikt och erfarenhet, mötas i stimulerande anda, stödjande möten, frustration och otillräcklighet samt bearbeta och avsluta mötet mentalt.

Syftet med denna uppsats är att studera dilemmat mellan å ena sidan yngre demenssjuka personers självbestämmande och å andra sidan omsorgspersonalens professionella makt. Våra frågeställningar i uppsatsen utgörs av: den professionella makten, omsorgstagaren självbestämmande samt omsorgstagaren självbestämmande i relation till omsorgspersonalens makt. Den struktur som utgör analysen bygger på teman, dessa är: yrkesrollen, självbestämmande samt hantering av svåra situationer. Det empiriska materialet i uppsatsen utgörs av en kvalitativ metod bestående av en gruppintervju med en personalgrupp på ett boende för yngre demenssjuka personer samt av litteraturstudier, detta för att illustrera teori med empiriska exempel i vår analys. I analysen av det empiriska materialet används en heremenuetisk tolkningsansats.

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för förhållandet mellan skolkuratorns person och yrkesroll samt hur känslor som uppkommer i elevsamtal hanteras. Utöver det undersöks också de konsekvenser för välbefinnande som kan följa av känslohantering, för såväl kurator som elev. Detta undersöks genom åtta kvalitativa intervjuer med skolkuratorer där deras beskrivningar av kuratorsyrket står i fokus. Intervjuerna utgör en systematiserad empiri som tolkas för att tillsammans med utvalda teorier besvara studiens frågeställning. De teorier som huvudsakligen används för att förstå empirin är teorierna om emotionellt arbete och social responsivitet.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vad ett ämnesintegrerat arbetssätt mellan Bild och Matematik skulle kunna bestå i och utifrån detta bana väg för ett ämnesintegrerat arbetssätt med elever på gymnasieskolans estetiska program. Genom att försöka finna de eventuella hinder som finns och som skapar distans mellan ämnena, men framförallt att undersöka på vilka områden de två ämnena närmar sig varandra, där närhet skulle kunna skapa förutsättningar för integrering. Här vill jag betona att det är ämnena ur ett brett perspektiv jag avser, oavhängt utbildningsnivå och skolform.Med mina egna erfarenheter som utgångspunkt har jag försökt hitta dokument och personer med liknande erfarenheter, och som undervisar och/eller forskar inom dessa områden. En kvalitativ metod, där samtalen och litteraturstudierna ligger till grund för analysen. Resultatet av mina undersökningar har visat på att ett möjligt hinder till ämnesintegrering skulle kunna vara de fast förankrade skillnaderna undervisningstradition inom ämnena. Dessa bärs och befästs av lärarna, men återfinns också i elevernas förväntningar på och föreställningar om ämnena.