Alla människor kan drabbas av hjärtstopp och varje år inträffar ungefär 15 000 hjärtstopp i Sverige. Att drabbas av hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som påverkar individen på olika sätt. En ökad kunskap om patienters upplevelser utgör grunden för att ge professionell omvårdnad och kunna bemöta patienten i sin livsvärld. Syftet var att belysa patientens upplevelser efter att ha överlevt hjärtstopp. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

Den här uppsatsens främsta syfte är att undersöka hur en grupp användare av Scanias termdatabas Scania Lexicon ser på alternativt utformade terminologiska definitioner. Som en del i undersökningen berättar använd­arna hur de använder Scania Lexicon, om de har användning för definitionerna och om de tycker att definitioner­na är begripliga, lättlästa och användbara. De alternativa definitionerna består av en version skriven enligt klarspråksprinciper vad gäller meningsbyggnad och ordval, och en skriven enligt ett relativt nytt ordboksformat kallat cobuild. Användarna har fått läsa fem originaldefinitioner samt de två omskrivna versionerna.Resultatet visar att reaktionerna på cobuildformatet är negativa i nästan samtliga fall medan reaktionerna på klarspråksversionerna är blandade. Två användare tycker att klarspråksdefinitionerna är bättre i majoriteten av fallen medan de övriga fem oftast tycker bäst om originalet.

Utvecklingen av svensk hemsjukvård har gjort det möjligt för alltfler personer att vårdas i det egna hemmet den sista tiden i livet. Mötet med svårt sjuka och döende personer i hemmet ställer krav på sjuksköterskorna som ska delta i vården. Det är viktigt att redan från första mötet skapa en relation präglad av förtroende och tillit. Syftet med föreliggande studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av mötet med svårt sjuka personer med behov av palliativ vård i hemmet. Metoden som användes var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar med kvalitativ design.

Små reklambyråer har, i skuggan av den ekonomiska krisen, fått konkurrens om sina kunder av större reklambyråer och tryckerier. En lösning kan vara att skapa relationer till företag utanför närområdet. Internetbaserade verktyg för distanskommunikation skulle i sådana fall kunna erbjuda ett bra komplement till det fysiska mötet.Distanskommunikation är effektivt eftersom det bland annat ger minskad tidsåtgång för möten och minskade resekostnader. Denna typ av kommunikation kan dock innebära större risk för missförstånd, och färre tillfällen att bygga en personlig relation till kunden. Användningen av internetbaserade verktyg för att kommunicera på distans förväntas dock bli allt vanligare i framtiden, i takt med att utbudet av kommunikationsverktyg ökar.Huvudmålet med denna studie har därför varit att undersöka förutsättningarna för distanskommunikation mellan reklambyrå och kund.

SammanfattningSyftet med studien är att ge förståelse för hur arbetet kan se ut på ungdomsinstitutioner genom att försöka ge en bild av professionellas arbetsmetoder, rutiner, tillvägagångssätt samt ge en insikt i hur de resonerar kring vad ?det goda mötet? innebär för demArbetsprocessen började med att kontakta institutioner och planera för intervjuarbetet. Vi fick fem intervjutillfällen på tre olika institutioner. Efter att ha skrivit ut intervjuerna urskilde vi det talande, koder och indikatorer, som nyckelord. Utifrån det skapade vi teman vilka gav oss det vi sökte men även information utöver vår frågeställning.

ABSTRAKTPalliativ vård innebär att ge stöd till patienter och lindra deras symtom. Vid denna typ av vård uppstår ofta tankar och känslor hos sjuksköterskor som kan vara svåra att hantera. Sjuksköterskor behöver då en strategi för att klara av det dagliga arbetet. Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård och vilka coping-strategier som kan användas för att hantera känslomässiga påfrestningar som kan uppkomma inom den palliativa vården. Litteraturstudien utgick från vetenskapliga artiklar som analyserats med hjälp av manifest innehållsanalys.

Förr eller senare drabbas alla människor av mer eller mindre allvarliga och plötsliga trauman i livet. De flesta av oss övervinner sådana svåra situationer på egen hand eller med hjälp av familj och vänner. Dock kan människor som tidigare levt ett balanserat liv drabbas av övermäktiga kriser, där professionell hjälp och stöd behövs. Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av att i svåra situationer få stöd av sjuksköterskor. Resultatet förväntades ge förslag på vilka omvårdnadsinterventioner som sjuksköterskor kunde använda sig av. Den metod som studien genomfördes med var en systematisk litteraturöversikt.

Förr eller senare drabbas alla människor av mer eller mindre allvarliga och plötsliga trauman i livet. De flesta av oss övervinner sådana svåra situationer på egen hand eller med hjälp av familj och vänner. Dock kan människor som tidigare levt ett balanserat liv drabbas av övermäktiga kriser, där professionell hjälp och stöd behövs. Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av att i svåra situationer få stöd av sjuksköterskor. Resultatet förväntades ge förslag på vilka omvårdnadsinterventioner som sjuksköterskor kunde använda sig av.

Då media spelar en allt större roll i våra vardagliga liv, med förebilder och yrkesval som inspirerar och influerar oss är det viktigt att se hur dessa framställs. Vi har valt att närmare granska två populära serier i tv som båda delar sjukhustema. Dessa är Grey's Anatomy och House, båda amerikanska produktioner med mångmiljonpublik i hemlandet och som just nu visas i svensk tv. Serierna behandlar i viss utsträckning en läkares vardag och yrkesrollen som sådan, vad den egentligen betyder för seriernas utformning, var speciellt intressant för oss. Vår ansats är kvalitativ och vi har genomfört en innehållsanalys med fokus på genusmönster och maktrelationer.

Bakgrund: Många personer med hypertoni träffar regelbundet en sjuksköterska och relationen mellan sjuksköterskan och personen kan gynnas på olika sätt, exempelvis genom god kommunikation. En gynnsam relation kan få positiva följder för personen med hypertoni, och underlätta för honom att genomföra livsstilförändringar. Hypertoni är en av de stora folksjukdomarna i Sverige och utgör en riskfaktor för bland annat hjärt- kärlsjukdom. Livsstilsförändringar är grunden i behandlingen av högt blodtryck, men följsamheten är låg. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans roller i mötet med personer som har hypertoni. Metod: En litteraturstudie av åtta artiklar har genomförts med kvalitativ ansats. Resultat: Sjuksköterskans roll i mötet med personer som har hypertoni var mångfacetterad.

Bakgrund och problemformuleringDå frågor kring informationsteknikens (IT) användning inom vården ofta handlar om ekonomisk effektivitet och medicinsk nytta finns ett behov av att sätta ett vårdvetenskapligt perspektiv på frågan om nyttan eller effekterna av IT. Utifrån en teoretisk definition av IT respektive omvårdnad är det möjligt att se att IT kan ha betydelse för sjuksköterskans omvårdnad på åtminstone tre sätt; som informationsbärare av vårdvetenskaplig information, som medium för interaktion med patienten och som påverkan på arbetsinnehåll och sjuksköterskans yrkesroll. Studien avser därför belysa hur sjuksköterskor uppfattar IT:s betydelse för omvårdnaden av patienten.SyfteStudien syftar till att belysa IT:s betydelse för sjuksköterskans omvårdnad av patienten. Kunskap om denna betydelse är en förutsättning för att omvårdnad som en viktig del i patientens vård, främjas av den IT-användning som införs och används inom hälso- och sjukvården.MetodSex intervjuer inom två forskningsfält gjordes och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.Resultat och diskussionResultatet visar att IT i praktiken har liten betydelse ifråga om att stödja sjuksköterskans teoretiska omvårdnadskunskap. Genom att vården erbjuder kommunikation via e-post är det möjligt att patienters olika behov av kontakt med vården tillgodoses.

Bakgrunden till denna litteraturöversikt utgick från handledningens möjligheter att utveckla sjuksköterskors professionella identitet och därmed höja kvaliteten på omvårdnaden. Sjuksköterskestudenter utgör de framtida försörjarna för god omvårdnad och är potentiella gynnare av handledningens avsikt och mål. Syftet med denna studie var att beskriva deras erfarenheter av handledning och reflektion. I översikten, vars avsikt är att sammanfatta den kunskap som finns inom ett specifikt område, ingick 22 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Studiernas fynd sammanställdes till fyra slutgiltiga grupper som representerar denna studies resultat.

Urininkontinens är ett av våra största folkhälsoproblem som påverkar människors dagliga liv på ett negativt sätt. Det förekommer i alla åldrar och kvinnor drabbas i högre grad än män och uppskattningsvis lider 10 procent av landets kvinnor av urininkontinens. En djupare förståelse för hur kvinnor upplever sin situation är av stor vikt för att kunna bemöta dem på ett professionellt sätt som sjuksköterska. Denna studie syftar till att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med urininkontinens. Studien har utförts som en litteraturstudie där nio kvalitativa artiklar har analyserats och sammanställts enligt Evans (2002) analysmodell.

"Empowerment" är ett omskrivet fenomen som utlovar många positiva effekter som motivation, ökat initiativtagande, ansvar, kreativitet, lärande, arbetsoptimism samt självförtroende för att klara sina arbetsuppgifter. "Empowerment" främjar organisationer genom att minska rädsla för förändringar samt underlättar samarbete, under förutsättning att "empowerment" används effektivt. "Empowerment" har dock även enligt litteraturen sidoeffekter. Denna uppsats ämnar ge inblick i hur "empowerment" kan fungera i en organisation. Min frågeställning är hur "empowerment" kan fungera ute i organisationer för att dra lärdom av både vad som är positiv och negativt.

Familjen är i förändring. Kärnfamiljen utgjorde tidigare den enda normen men idag kan en familj se mycket olika ut. En stor skillnad är att barnen fått alltmer utrymme, plats och bestämmanderätt. Begreppet "curling" har blivit känt och begreppet hänvisar till att föräldrar hjälper sina barn i så stor utsträckning att det inte blir bra för barnen.Studien avser att belysa hur föräldraskap och synen på det har förändrats (och om det har förändrats) sedan början av 1980-talet fram tills idag. Vilka faktorer finns det som påverkar till exempel tid? Studien bygger på tio intervjuer med fem föräldrar med barn födda 1980-1985 och fem föräldrarna med barn som är födda mellan 1995-2000.