I have worked with patterns for textiles, and the goal of the project was to makethree patterns in one colorway. My wish was that the patterns would be relatedeither in motif or colorway, or both. I wanted the patterns to be seen as a minicollection. My aim was to make three patterns that would serve as home textiles.I decided to print the patterns digitally on fabric, but also to customize the designof the pattern repeats to be printed in rotary printing. I wanted to work within thelimits of what is possible to produce in terms of colors and repeat sizes.One of my goals with the project was to clarify for myself what the essence of mydesign is, and to create a collection that reflects me as a designer.

Botswanas ekonomiska tillväxt utgör ett sällsynt exempel på ett afrikanskt land som har lyckats använda sina naturtillgångar till att driva på en ekonomisk utveckling och samtidigt minimerat effekterna av den så kallade Holländska sjukan (HS). HS är ett ekonomiskt fenomen som går ut på att en växande sektor som baseras på naturtillgångar skadar landets tillverkningssektor och leder därmed till en indirekt de-industrialisering. Botswanas diamantindustri står för drygt 35% av BNP:n och hela 75% av exportintäkterna vilket gör att landet har en mineralbaserad ekonomi. Detta faktum har gjort landet väldigt intressant för forskning. Aktuell forskning har med hjälp av ekonometriska metoder visat att landets tillverkningssektor har undvikit eller drabbats minimalt av de effekter som HS utgör.

Kina har i många år varit ledande inom textil produktion och landets ekonomiska tillväxt har ökat för varje år som går. Trots krisen 2008 lyckades Kina hålla landets ekonomi i schack medan andra av världens stora nationer gick in i en djup kris (Baocheng 2010, ss. 215-226). Under de senaste åren har det även framkommit hur Kinas exploaterade industri har bidragit till den förödande miljöförstöring som råder i landet. Kina har i många år varit Sveriges största importland av textilier.

The main focus for this essay is to describe the relationship between human and nature through a material investigation that takes its shape through sculpture. With the help of a fairytale-like story the reader can share the creation of the sculpture and how my thoughts flow through the process that will result in an exam project. Rooted in earlier projects I discuss the crash between civilization and the wilderness as well as talking about the likeness of the creative process and child play. I also discuss the body's place in the forest and the loneliness that we humans created that has cut us off from the rest of the creatures and plants in the forest. My aim is that in the final piece I will create a fiction place where these can be joined together again.

Vi har tillsammans formgivit ett mönster till barn i åldrarna sju till tio år, med textilier som slutprodukt. För att uppnå ett gott resultat krävs det noggrann planering av de olika arbetsprocesserna. Vi har använt oss av totalt sju processer, planering, avsmalning, färger, typsnitt, skisser, mönster och rapportering samt trycktekniker. I formgivningen har vi arbetat med temat svenska skogsdjur och växter, med inriktning mot de norrländska arterna. Färgerna vi har arbetat med har vi valt ur PANTONE solid uncoated, totalt har vi arbetat med tretton färger.

Syftet med denna rapport är att undersöka om det går att integrera en inomhusantenn i ett textilt material. Rapporten utgår från en design breif från företaget Teracom Group som är en del av kampanjen ?The Optimal Indoor Antenna?. Problemet som uppstått är att Boxer Danmark anser att den danska populationen inte tycker att de befintliga inomhusantennerna är tillräckligt estetiskt tilltalande. Detta problem har det forskats kring genom litteraturstudier, empiriska studier, material- och designstudier samt produktutveckling.

Mina mönster rör sig kring naturen, skogen och dess invånare.Flamingon står framför en blomma som slingrar sig uppåt, bredvid ser hjorten på oss med en bestämd blick och en snigel rör sig långsamt fram över en yta av växtlighet. Det här är min egen värld som jag skapar med tecknandet som grund, varje mönster är som att leka med ett dockhus, jag flyttar runt djuren och möblerar om med blommorna tills jag hittar en ordning och skapar små världar där djuren och naturen kan frodas. De har inte en kontinental tillhörighet, de hör inte till ett specifikt ekosystem eller en specifik del av jorden. De tillhör min egen värld, de är inte enbart från regnskogen eller norden. Det är en salig blandning av allt, det som finns på riktigt och det som är fantasi..

Fenomenet sociala medier tar i och med det ökande internetanvändandet allt större plats i vår vardag. Behovet av att kommunicera och uttrycka sina åsikter online har lett till att användandet av sociala medier ökat lavinartat världen över ? något som skapar stora fördelar för företag när det kommer till att marknadsföra sig på effektiva sätt. Idag är det inte längre en fråga om ett företag ska använda sig utav sociala medier, utan snarare på vilket sätt. Denna uppsats handlar om hur skandinaviska textil- och modeföretag arbetar med sociala medier och i synnerhet med den mobila applikationen Instagram.

Under min verksamhetsförlagda utbildning har jag många gånger reagerat över det glapp som finns mellan samtidskonst och skolans konstundervisning. Det verkar vara svårt för många lärare att frångå gamla traditioner av färdighetsträning till förmån för att lyfta fram aktuella material och teman trots att det i Skolverkets kursplan för ämnet bild i grundskolan står att eleven ska ?vara orienterad om aktuella verksamheter inom bildområdet?.Det står också att eleven ska ?kunna vända bort blicken från bilden som sådan och se de sociala och kulturella mönster som skapar konventioner?. Jag tänker inte ta reda på varför verkligheten inte går ihop med dessa intentioner utan istället fördjupa mig i en av de många genrer som utforskas flitigt av samtida konstnärer och som samtidigt ställer frågor om sociala och kulturella mönster, nämligen textilkonst..

Through wing pattern, posture and movement, a harmless moth of the family Brenthia imitates an eight-eyed jumping spider. When an octopus of the species Thaumoctopus mimicus sense danger it can alter its appearance to that of a venomous sea snake. They are both drawing attention to themselves. Nevertheless, and because of this, they are protected. The mechanism is called mimicry.

Allt började med att jag kände mig fångad i en tvådimensionell värld med mönster och figurer på en plan yta. Jag frågade mig hur stor roll synen spelar för min världsuppfattning och mitt konstnärliga skapande. Det enda som kom ut från min hand var platta små figurer med ögon som stirrade på mig och sa: ?Vem är du? Vad gör du här? Vad vill du mig?? Jag kunde inte svara dem med mer än att jag bara skapar er, sen vet jag inte mer.Efter åtskilliga försök att komma från att bara skapa platta saker lyckades jag ändå bara åstadkomma reliefer.1 Jag bestämde mig för att göra någonting drastiskt och förbjöd mig själv att göra något visuellt som man måste kunna se för att uppleva. ?Om man inte kan se kan man heller inte rita några figurer?, sade jag åt mig själv.2 Hädanefter ska jag bara göra sådant som man kan uppleva och se utan syn, med fingertopparna och med kroppen.

Mitt examensarbete handlar om hur man kan experimentera med mönster genom olika tyger och sedan klä möbler med det. Jag har arbetat med randiga tyger -bolstervar- där jag klippt i tyget och sytt ihop det så att ränderna har fått mötas på andra sätt än dom ursprungligen gjorde i vävstolen. På så sätt har jag byggt upp mina mönster av randiga tyger och sedan klätt in möbler i dessa tyger.I min undersökande del har jag studerat 5 tekniker att klä in och drapera möbler på, alltifrån hur man kan täcka något med en harts till hur man kan jobba med lapptäcken.Utifrån dessa undersökningar gjorde jag egna experiment ochmodeller som jag sedan utvärderade.Den teknik och det uttryck som jag till slut valde att arbeta med, vilket var lapptäckesteknik, kom att bygga vidare på ett koncept som jag arbetat med under min utbytestermin i Mexiko.I och med detta examensarbete tog jag det mexikanska projektet till svensk mark och arbetade med svenska uttryck i textilen.Jag har tillverkat två stycken stolar/fåtöljer och ett skåp..

Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer i grupp med elever ur årskurs 6 och 8, samt individuella intervjuer med lärare i textil och träslöjd. Jag undersöker inspirationens betydelse i slöjden och om det finns något specifikt som kan öka lusten att skapa, och som lärare - öka möjligheterna att inspirera. Jag finner att inspirationen ur elevperspektiv i stort är platsbunden och att den förväntas infinna sig i slöjdsalens miljö och genom lärarens engagemang. Andra faktorer som påverkar inspirationen är uppgifternas utformning och innehåll samt existensen av förlagor. Lärarna förväntar sig att eleverna själva till större del ska finna inspiration och lust från sin omgivning utanför skolan.

Intresset för miljö och ekologi är större än någonsin idag och marknaden för ekologiskaprodukter expanderar. Vi vill därför undersöka hur textila produkter kan kommuniceras sommiljövänliga ut till konsumenterna. Tanken är att titta närmare på hur en oberoendemiljömärkning skulle kunna stärka modeföretagens kommunikation av sitt miljö- ochhållbarhetsarbete. Vidare upplever vi att det saknas en heltäckande bild och medvetenhet omde textila miljömärkningar som finns idag.Syftet med vår uppsats är att uppmärksamma och lyfta fram textil miljömärkning samt fåförståelse hur en framtida textil miljömärkning kan användas för att främja hållbar utveckling.Det är även vårt mål att styrka att synen på ekologi och hållbarhetsperspektiv hoskonsumenterna på sikt även till stor del kan komma att innefatta textilier. Vi har i vårundersökning valt att arbeta utifrån ett företagsperspektiv vilket medfört att vi har ettbegränsat konsumentperspektiv.Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har siktat på att öka vår förståelse för vårtproblem.

SELF CONTROL är ett undersökande examensarbete i textildesign. Med en textil hantverksmetod undersöker jag mötet mellan kontroll, tidsåtgång och material. Detta med utgångspunkt i en feministisk diskurs. Jag ser kontroll som något som exkluderar, censurerar och begränsar möjliga uttryck inom textilt hantverk på samma sätt som kvinnokroppen kontrolleras i ett patriarkat. Jag har använt mig utav en performativ och repetitiv metod som aktivt har gått ut på att bryta mot föreställningar om hur hantverket ska utföras.