Syftet med studien är att ge en bild av, och skapa förståelse för hur etablerade konsthantverkare i Östergötland prissätter sina produkter och på så sätt skapa en diskussion kring prissättningssituationen bland konsthantverkare i Östergötland. Utifrån syftet har två frågeställningar formulerats.Hur prissätter etablerade konsthantverkare i Östergötland sina produkter?Vad finns det för skillnader vid prissättning av bruksföremål och konstföremål?Hur prissätter de sina produkter om de använder sig av återförsäljare eller medverkar på en utställning?Som metod har en fallstudie med en kvalitativ inriktning använts. Det gör det möjligt att gå på djupet och skapa förståelse för ett fenomen. Med fallstudier samlas data av olika karaktär in såsom litteratur och intervjuer.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilken kunskap och vilka värderingar som finns i klädesbutiker angående kemikalier i kläder och om ekologiska alternativ. Jag vill även undersöka på vilket sätt information kan påverka butikerna till att agera i linje med en hållbar utveckling. Särskilt vill jag undersöka hur butikernas företagskultur påverkar deras strategiska arbete. Jag har gjort en kvalitativ undersökning och intervjuat 13 butiksinnehavare i centrala Malmö. Först träffade jag intervjupersonerna i deras butiker, några månader senare ringde jag upp var och en för att se om de tänkt något på det vi samtalat om eller till och med gjort några förändringar. De flesta av intervjupersonerna visste mycket lite om vad det finns för regler gällande kemikalier i textil, de hade dock viss kunskap om ekologiska kläder.

The aim of this thesis is to give an insight to how work is being pursued within Swedish SMEin the clothing industry. Furthermore we investigate how efforts can proceed withenvironmental questions in a quest for sustainable development and bring clarity in thedifficulties that occur. Through the use of company examples and a description of how theywork we wanted to give stakeholders knowledge in what resources and procedures that areused today on the market. The function of the report is moreover to provide Swedish smalland medium-sized clothing enterprises suggestions and directions of how to advance withinsustainable development.In our theoretical frame we have chosen to administer the theories that we found suitable forour study. Seen from a perspective of sustainability we have thus applied the theories ofstakeholder and legitimacy, an analysis model for a company?s actions in environmentalquestions and the theory of SME which describes a small or middle sized enterprise?s fivecompetitive variables.The empirical frame we acquired for this thesis is presented in three chapters.

Vi går Butikschefsprogrammet med inriktning mot mode och textil och har valt att utarbetaen affärsidé. Uppsatsens ämne är till viss del redan givet i och med vår utbildning,där arbetet ska ha en inriktning mot detaljhandeln.Idag befinner sig modedesigners på en tuff marknad, där konkurrensen är hård och detkan vara svårt att etablera sig på den svenska modemarknaden. Oetablerade designersefterfrågar därför en tjänst som hjälper dem med arbetet som tillkommer runt designprocessen.Marknadsföring och försäljning av deras alster anser de vara en av de svårastebitarna att själva kunna hantera.il NuovoiiiKlädkedjorna dominerar modemarknaden, men trenden går mot ett allt mer personligtmode, vilket gör att vi anser att det finns en lucka på marknaden. Därför syftar uppsatstill att undersöka om det finns en potential att starta upp en butik i Göteborg, som säljeroetablerade designers alster som bidrar till originalitet och mångfald inom modeindustrin.Den affärsidé vi har utformat grundar sig därför på att vi som ett detaljistföretagska tillhandahålla design från oetablerade designers och förmedla den till konsument. Vivill på det sättet ta vara på all den talang som finns hos Sveriges modedesignsskolor.

Denna studie undersökte organisationskultur och ledarskap på ett av de mest framgångs-rika företagen i Sverige, W.L. Gore & Associates Scandinavia AB (Gore), där organisa-tionskulturen sägs vara grunden till varför de har vunnit pris för Sveriges bästa arbets-plats två år i rad. Gore är en ledande tillverkare av tusentals produkter inom textil, indu-stri, elektronik och medicin. Organisationens mest kända varumärke är GORE-TEX®, som bland annat används i skydds- och sportkläder (Gore 2011a, Hamel, 2008; My-newsdesk, 2011). Denna studie syftar till att kartlägga vilka organisationskulturella framgångsfaktorer som finns representerade i Gores organisationskultur samt om det finns ett samband mellan dessa faktorer och ledarskapet på Gore.

Syftet med denna studie har varit att undersöka de multinationella företagens ?tvingande joint venture-avtal? med de kinesiska tillverkarna, och hur det påverkar teknologisk överföring. Som metod för att samla in information valde uppsatsförfattaren att genomföra kvalitativa intervjuer, vilka var semi-strukturerade. Genom ett icke-sannolikhetsurval valdes tre företag ut för att delta i studien.Studiens slutsatser tyder på förutsatt att den kinesiska regeringens krav på joint venture-avtal reviderades eller helt slopades och de multinationella fordonstillverkarna därmed fick valfri möjlighet till FDI, då skulle det leda till att färre företag ingår joint ventures med kinesiska tillverkare. Dessutom ökar incitamenten för de multinationella företagen att överföra teknologier till den kinesiska fordonsindustrin om de har möjligheten att fritt bestämma FDI, däremot är det ingen garanti för mer effektiva teknologier.

Examensarbetet har utförts inom ramen för forskningsprojektet Från spill till guld, som leds av forskningsinstitutet Swerea IVF. Forskningsprojektets mål är att minimera spill inom bland annat textilindustrin. Examensarbetet syftar till att identifiera och minska mängden avfall i form av spill från produktion. I examensarbetet har en fallstudie på Swegmark of Sweden AB:s fabrik Sia New Rosme gjorts och en miljövärdeflödesanalys utförts. Analysen visade att flera processer inom produktionen är kritiska när det kommer till uppkomst av spill.

Syftet med arbetet är att belysa hur ett urval konsthantverkare i Östergötland beskriver distanseringen i sitt arbete. Med distanseringen i detta arbete avser jag tiden då en skapande människa, efter en period av medvetet arbete, lämnar sitt verk ifrån sig eller avbryter sitt arbete och gör någonting annat. Utifrån syftet har en frågeställning med tre frågor formulerats:Hur påverkar distanseringen konsthantverkarens skapandeprocess?Hur beskriver konsthantverkare distanseringen? Har hon/han ett begrepp för den?Vilka skillnader och likheter finns hos olika konsthantverkare när det gäller distansering?En kvalitativ intervju har används som metod i arbetet. Metoden rymmer möjligheter att skaffa djupare kunskap om fenomenet distansering.

Vad gömmer sig bakom alla de produkter som vi finner ute i butikerna? Eller v c ni gömmer sig bakom alla dessa produkter? Varför måste vi köpa, köpa, köpa, utan urskillningsförmåga och ibland helt utan vare sig vett eller tanke på vilka konsekvenser vår köpmani får för andra människor i andra delar av världen, men kanske framför allt för oss själva. Jorden är och förblir rund...I mitt examensarbete, bestående av uppsats, interaktiv gestaltning och performance vill jag belysa och uppmärksamma hur det ser ut inom textilindustrin idag. Mötet mellan dessa två världar är ett ekorrhjul som går snabbare och snabbare. Genom att uppmärksamma förhållandena vill jag övertala betraktaren till att tänka efter.Den konstnärliga gestaltningen av examensarbetet behandlar textilindustrins smutsiga baksida och börjar i "fabriken".

Syfte: Syftet med undersökningen var att undersöka hur det såg ut för vuxna med kognitiv funktionsnedsättning vad gällde mediekompetens. Jag ville se på vilket sätt it-verktyg användes och ville försöka förstå om det fanns något som kulle kunna påverka mediekompetensen i positiv riktning.Teori: Det fanns stora brister kring kunskap om hur människor med funktionsnedsättning använde it-teknik samt vad användarna själva upplevde som hinder och hur de själva tyckte att de påverkades av it-politiken. Uppföljningen av hur it-teknik användes av människor med funktionsnedsättning var nästan obefintlig.Arbete och utbildning spelade stor roll för graden av mediekompetens. Användning av internet ökade. 2011 hade 88% av Sveriges invånare över 16 år tillgång till internet och 69% använde internet varje dag.

Det finns en rad varierande affärsmodeller, vilka en entreprenör med mål att starta egen verksamhet, kan följa. Dock kan det vara svårt för denne att finna rätt alternativ, samt veta tillvägagångssättet i användandet av sådana affärsmodeller. I denna uppsats berörs ämnet affärsmodeller med utgångspunkt kring entreprenörskap och utifrån perspektiv av framgång samt hållbar utveckling. Uppsatsens huvudsakliga fokus ligger i utformandet av en, likt författarna kallar det, alternativ affärsmodell. Begreppet alternativ syftar här till de affärsmodeller, vilka utformats unikt efter ett företags verksamhet och egna värderingar.

Detta arbete har sin utgångspunkt i ökad återvinning och minskning av sopberg. Ett exempel som vi har använt oss av i vår forskning är ett samarbete mellan Röda Korset och Kriminalvården. Varje år slängs 25 % av de textilier som välgörenhetsorganisationer får in och dessa sopberg skulle man kunna minska genom ökad återvinning. Kriminalvården har registrerat ett varumärke som heter Made in Jail, vilka tillverkar köksrelaterade produkter. Syftet med det här arbetet blev därför att utveckla idéer till hantverksprodukter som slukar mycket spill.Valet av metod blev kvalitativa intervjuer, som utfördes med tre personer med olika kopplingar till arbetet.

Den textila industrin, en egen värld, är nu under rampljuset som en av de största miljöpåverkande industrierna. Precis som i fallet med många andra industrier så måste textilbranschen intensivt arbeta med att minska sin negativa påverkan på miljön. Slutmålet måste vara att helt balansera uttagen och insättningarna så att man skapar en bransch som blir klimat- och miljöneutral. I denna rapport har en livscykelanalys gjorts på en underställströja från Helly Hansen tillverkad av 99 % polypropylene. Inom denna livscykelanalys har vi noggrant studerat och undersökt fakta för att hitta de processer som har den största påverkan på miljön.

I dagens Sverige konsumeras årligen stora mängder kläder. Nyproduktion av textil har en betydande miljöpåverkan med bland annat stor åtgång av vatten samt mängder av kemikalier. Ett alternativ till allt nyproducerat skulle kunna vara andrahandsmarknaden för kläder.Syftet med studien är att undersöka om de kvinnliga kunderna hos butikerna Myrorna och Beyond Retro konsumerar färre nyproducerade plagg för att de konsumerar second hand- och vintagekläder.Vi har använt oss utav en kvantitativ undersökning där vi intervjuat totalt hundra stycken respondenter i anslutning till Myrorna och Beyond Retros butiker. Vidare har vi genomfört fem stycken kvalitativa intervjuer med vana konsumenter hos ovannämnda butiker, för att fånga deras resonemang bakom svaren.De kvantitativa intervjuerna visar på att en liten majoritet anser sig konsumera färre nyproducerade plagg för att de konsumerar second hand- och vintagekläder. Samt att det överhängande motivet bakom köpen var att second hand- och vintagekläder är unikt och trendigt.

Denna kandidatuppsats berör platsmarknadsföring på semesterön Mauritius. Vi författare har under en tre veckor lång fältstudie undersökt varför Mauritius utvecklats till att bli en exklusiv paradisö samt hur detta arbete har gått till väga. För att få en helhetsbild av ön samt direktkontakt med berörda aktörer har vi under vår studie intervjuat olika aktörer såsom marknadsföringsorganisationer, myndigheter, lokala entreprenörer samt turister. En intressant synvinkel för Mauritius del är hur denna lilla ö så snabbt kunnat växa fram till vad många i västvärlden kallar ett paradis. Vi åkte till Mauritius i ett tidigt stadium i uppsatsprocessen för att undersöka vilka grundläggande förutsättningar som krävs för att bygga upp en destination samt vilken ekonomisk betydelse turismen har för Mauritius.Uppsatsen fokuserar på de tre begreppen platsmarknadsföring, platsvarumärkesbyggande samt platsimage.