Sökresultat:
741 Uppsatser om Produktmiljödirektiv - Sida 25 av 50
Aktiv samverkan i Estetisk kommunikation : En undersökning av förhÄllningssÀtt till Skolverkets direktiv bland lÀrare pÄ Estetiska programmet
Denna uppsats berör Àmnet Estetisk kommunikation 1 och mer precist ett av kursens huvudmoment ? Aktiv samverkan mellan olika konstformer för framstÀllning av ett verk. Det framgÄr klart av det centrala innehÄllet för kursen att eleverna bland annat ska jobba med samverkan mellan olika konstformer. I studien har sju gymnasieskolor pÄ tvÄ orter i Norrland undersökts, bÄde friskolor och kommunala skolor. De metoder som anvÀnts för att samla in data i studien Àr frÄgeformulÀr och intervjuer.
Skiftarbete, negativa konsekvenser och förebyggande ÄtgÀrder
Denna litteraturstudie syftar till att visa vilka negativa effekter skifttjÀnstgöring kan medföra samt vad som kan göras för att undvika/reducera dessa. För att hitta relevant fakta har vetenskapliga artiklar sÄllats fram genom en avsmalnande sökning pÄ databasen PubMed, med sökord frÄn databasen MESH. Vidare har information hÀmtats frÄn olika böcker. Antalet skiftarbetare har fördubblats i Europa de senaste 20 Ären, de allra flesta utan de förutsÀttningar som krÀvs för att klara sig undan komplikationer. Lagar, direktiv och kollektivavtal har vuxit fram för att skydda arbetarens fysiska, psykiska och sociala vÀlmÄende samtidigt som kraven pÄ verksamheterna mÄste tillfredsstÀllas.
Problemelever eller skolutvecklare?
Furtenbach Charlotte (2007). Problemelever eller skolutvecklare? Specialpedagogers tankar om framtiden för gymnasieskolans individuella program. (Problemstudents or schooldevelopers? Special needs educational teachers' thoughts about the future of upper secondary school's individual program.)Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola.
Avskrivningstider? Det Àr inget problem, vi gÄr efter praxis! : En studie om hur fastighetsbolag vÀljer avskrivningstider
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad fastighetsbolag inom K3 baserar sina byggnaders avskrivningstider pÄ och hur vÀl dessa stÀmmer med vad som rekommenderas inom forskningen pÄ omrÄdet. Företag inom K3 redovisar enligt Ärsredovisningslagen. Detta Àr intressant att titta pÄ dÄ det Àr vÀldigt komplext att bestÀmma avskrivningstider för en byggnad, Àn mer komplext blir det vid innehavandet av mÄnga byggnader, dÀr den ena inte Àr den andre lik. För att försöka förklara de val av avskrivningstider som fastighetsbolag gör anvÀnder vi oss av institutionell teori och intressentteorin. Vi har i vÄr studie valt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer hos fem fastighetsbolagen inom klassificeringen K3.
UpphovsrÀttsintrÄng pÄ Internet : IntrÄng genom tjÀnst som Àr uppkopplad frÄn tredje land
Harmoniseringen av upphovsrÀttsskyddet inom den europeiska unionen har lett till Àndringar i nationell rÀtt av flera medlemsstater. Vissa lÀnder har som effekt av olika direktiv infört bestÀmmelser som gör det möjligt för domstol att ÄlÀgga internetleverantörer att blockera sina kunders tillgÄng till tjÀnster eller webbsidor som anvÀnds för att begÄ upphovsrÀttsintrÄng. I Sverige tar detta sin form genom vitesförbud.HovrÀtten har i mÄl nr à 10146-09 och i mÄl nr à 7131-09 vid vite Älagt internetleverantörer att sluta tillhandahÄlla internetuppkoppling för tjÀnster som anvÀnds för att begÄ upphovsrÀttsintrÄng.Det torde vara lagenligt att genom förelÀggande om vitesförbud Àven ÄlÀgga internetleverantörer att neka sina anvÀndare tilltrÀde till en sÄdan tjÀnst. Detta torde vara fallet Àven om tjÀnsten i frÄga Àr belÀgen i ett tredje land. Ett sÄdant förelÀggande kan inte anses strida mot censurförbudet, Àven om tjÀnsten skulle vara grundlagsskyddad.
Banken och Basel 2 : Hur de svenska storbankerna förhÄller sig till kapitaltÀckningsregelverket
Sverige har historiskt sett drabbats av fyra finansiella kriser sedan landet industrialiserades i slutet av 1800 ? talet. I dagslÀget befinner vi oss i en ny finansiell kris vilken har en global spridning och har sin grogrund i bland annat att utlÄningen ökat lavinartat runt om i vÀrlden det sista decenniet . Finansiella kriser föranleds ofta av att det finansiella systemet satts ur balans. För att erhÄlla ett stabilt finansiellt system krÀvs förtroende och för att vÀrna om detta, och dÀrmed stabiliteten i det finansiella systemet i förlÀngningen, finns lagar och regler.2007 implementerades ett nytt kapitaltÀckningsregelverk i svensk lag, efter direktiv frÄn EU.
Kvinnors syn pÄ ohÀlsa inom en mansdominerande industri
Syftet i studien var att fÄ en djupare förstÄelse för hur kvinnor som arbetar inom en mansdominerande industri förhÄller sig till ohÀlsa. I bakgrunden presenteras kvinnor och mÀns position i samhÀllet samt hur kvinnlig sjukskrivning ser ut pÄ ett nationellt och internationellt plan. Hur normer och synen pÄ kvinnor ser ut och pÄverkas pÄ en arbetsplats som domineras av mÀn. Studier visar att kvinnor stÄr för procentuellt högst antal sjukfrÄnvarodagar och att bidragande orsaker till detta kan vara biologiska skillnader. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ ansats dÀr sex intervjuer har anvÀnts som metod, detta för att fÄ den djupa förstÄelse som studien annars hade kunnat gÄ miste om ifall andra metoder anvÀnts. Resultatet visade tydligt att majoriteten av de undersökta kvinnorna hade svÄrt att beskriva sina Äsikter kring företaget.
SEB och LÀnsförsÀkringars tolkningar av skyddet för investerare i MiFID
MiFID (Markets in Financial Instrument Directive) Àr ett EU-direktiv som trÀdde i kraft den 1 november 2007, vilket har för avsikt att avreglera och harmonisera finansmarknaderna i Europa samt ge investerare ett ökat skydd. MiFID har inneburit förÀndringar för vÀrdepappershanterande företag som exempelvis de svenska bankerna som handlar med vÀrdepapper och ger rÄd till kunder i samband med dessa affÀrer. Utredningens syfte Àr att undersöka hur LÀnsförsÀkringar och SEB har tolkat MiFID med avseende pÄ skyddet för privata investerare. För att uppfylla syftet har författarna gjort tvÄ intervjuer pÄ respektive bank. Den teoretiska referensram som anvÀnds Àr Regeringens proposition 2006/07:115 vilken ligger till grund för MiFID:s implementering i svensk lag.
Framtidens boende : Vad som pÄverkar kundernas val av bostÀder
Bygg- och fastighetssektorn stÄr för nÀrmare 40 procent av Sveriges energianvÀndning och miljöpÄverkan. DÀrför har större fokus pÄ energieffektiva och miljöcertifierade byggnader ökat det senaste decenniet inom branschen. För att fortsÀtta utvecklingen framÄt kom EU med direktiv för medlemslÀnderna, dÀr mÄl sattes för Ären 2020 och 2050 gÀllande energianvÀndningen.Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vilken pÄverkan olika faktorer har nÀr kunderna gör sina val av bostÀder i framtiden. Faktorer som arbetet frÀmst fokuserar pÄ Àr energi, miljö och utformning.Arbetet bygger till stor del pÄ intervjuer frÄn mÀklare samt olika aktörer frÄn byggbran-schen. MÀklarnas syn pÄ vilka faktorer som eftersöks pÄ marknaden ansÄgs som ett bra tillvÀgagÄngsÀtt eftersom det Àr de som jobbar med kunderna.
Pedagogers uppfattning och kunskap om matematik i förskolan
Matematik Àr en social och kulturell företeelse som berör oss alla. Vuxna och barn kommer dagligen i kontakt med matematik i nÄgon form. Förskolan har enligt Skolverket (1998) i uppdrag att frÀmja barns lÀrande, bland annat i matematik i en trygg och stimulerande miljö. För att uppnÄ strÀvansmÄl i den behöver pedagogerna kunskap i Àmnet. De behöver Àven vetskap i hur och nÀr barn lÀr.
Beslut om övergÄngen frÄn kurativ till palliativ vÄrd : Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter
Nu för tiden finns det livsuppehÄllande behandling som kan förlÀnga patienters liv. Detta kan göra det svÄrt för sjukvÄrdspersonalen att sÀtta grÀnsen för nÀr övergÄngen frÄn kurativ till palliativ vÄrd ska utföras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter nÀr beslut ska fattas om patienters övergÄng frÄn kurativ till palliativ vÄrd inom slutenvÄrden.  Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 15 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. I resultatet framkom det fyra huvudkategorier: delaktighet, tidpunkt, utbildning/erfarenhet och emotionella reaktioner.
Ombildning frÄn hyresrÀtt till bostadsrÀtt - allmÀnnyttans motiv
Syfte: Bakgrunden till vÄr undersökning Àr att ombildningstakten har ökat och vÄrt syfte med examensarbetet Àr att fÄ en förstÄelse för utvecklingen bakom ombildningar som sker frÄn allmÀnnyttiga bostadsföretag i Sverige. Vi vill undersöka vilka motiv som ligger bakom ombildningarna, vÀrdering vid ombildning och allmÀnnyttans framtid.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer som primÀrdata och litteraturstudier som sekundÀrdata. VÄrt insamlade material sammanstÀlldes och analyserades sedan.Resultat & slutsats: Ombildningar i allmÀnnyttan kommer oftast genom att kommunen ger direktiv om det. Motiven Àr ideologiska, ekonomiska och bostadspolitiska. Ombildning Àr ett bra medel för att förbÀttra omrÄden och frigöra kapital om det finns en bra plan och strategi.
En jÀmförande studie av Svenska som andrasprÄksundervisningen i tvÄ kommuner i VÀstra Götaland
Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ vem som hr rÀtt till undervisning i svenska som andrasprÄk. Vi ville fÄ kunskap om hr rektorerna pÄ grundskolor i Uddevalla och VÀnersborgs kommun tillÀmpar och tolkar skollagen. Dessutom ville vi ta reda pÄ om elever med utlÀndsk bakgrund fÄr den undervisning som de har rÀtt till i svenska som andrasprÄk. Vi undersökte hr rektorerna fick kontinuitet och ekonomi i verksamheten och om det finns extra ekonomiska medel för svenska som andrasprÄksundervisningen. De metoder vi anvÀnt för att fÄ material till undersökningen Àr bÄde av kvantitativ och kvalitativ karaktÀr.
Uppdragstaktik - Ja tack, men inte vid verksamhetsledning
Denna uppsats har haft som huvudsyfte att se om försvarsmaktens centrala ledning anvÀnder sig avuppdragstaktik vid verksamhetsledning, och dÀrmed följer Försvarsmaktens ledningsfilosofi.För att undersöka det förhÄllandet studeras de styrdokument som Àr rÄdande i försvarsmaktenkontra de direktiv som erhÄllits frÄn statsmakten. Vidare genomförs ett antal intervjuer med sÄvÀlförbandschefer som delar av den centrala ledningen för att lÄta dem ge sin bild över situationen, ocheventuellt beskriva hur relationen mellan förband och ledning Àr avseende styrning iförsvarsmakten. Uppsatsen tar sin teoretiska grund i ett antal ledarskapsteoretikers syn pÄ bredstyrning och ledarskap samt förstÄelsens inverkan pÄ organisation och ledarskap. Metoden iuppsatsen Àr kvalitativ vid sÄvÀl textanalys som vid intervjuanalyser.Uppsatsen har efter analys av de styrande dokumenten och intervjuerna utifrÄn uppsatsensfrÄgestÀllningar, givit följande slutsatser pÄ de stÀllda frÄgorna:- Det rÄder inte en balans mellan hur den centrala ledningen utövar sin styrning av förbandenkopplat mot vad som stÄr i försvarsmaktens ledningsfilosofi!- FörhÄllandet mellan förbanden och ledningen Àr spÀnt men dÀr finns en viss strukturellförstÄelse frÄn förbandscheferna för ledningens styrning av förbanden Àven om frustrationenvÀxer sig allt starkare- Felet och dÀrmed huvudorsaken till att situationen Àr som den Àr, beror frÀmst pÄ att det saknasen förstÄelse frÄn ledningen över de styrnings- och ledarskapsproblem som finns inomorganisationen. Och som ovan beskrivs finns en viss förstÄelse frÄn förbanden för ledningenssituation Àven om den inte tycks vara ömsesidig.
Expertchefens ledarskap och utmaningar -en studie i tre naturvetenskapliga kontexter
Syftet med denna uppsats har varit att med kvalitativ metodik erhÄlla en fördjupad förstÄelse för relationen mellan expertis och ledarskap i chefsrollen. Jag har velat identifiera de för- och nackdelar som finns i denna kombination samt identifiera de strategier som finns för att hantera relationen. Detta har studerats genom nio intervjuer i tre naturvetenskapliga kontexter- statligt, akademi och privat. Analys av intervjumaterialet identifierade följande kategorier: Ledarskap- en outforskad terrÀng för experten, Expertkunskap krÀvs för ledarskapet, Ledarskapet Àr expertens karriÀrvÀg, Balansen mellan expert och ledare i chefsrollen samt För- och nackdelar med att vara expert och ledare. Resultaten visade att expertchefer förvÀntas prestera bÄde som experter och ledare.