Sökresultat:
741 Uppsatser om Produktmiljödirektiv - Sida 23 av 50
2006 - 2008 Ärs Àndringar i LAS : Changes made during 2006 - 2008
Ett antal förÀndringar har under Ären 2006 ? 2008 genomförts i lag (1982:80) om anstÀllningsskydd. Det finns flera olika faktorer som har bidragit till dessa förÀndringar. Sverige har bland annat fÄtt till uppgift att införliva tre EG-direktiv i svensk rÀtt. Detta har lett till att regeringen gjort en rad förÀndringar, bland annat rörande andelen tillÄtna tidsbegrÀnsade anstÀllningar samt hur lÀnge en arbetstagare fÄr befinna sig i en tidsbegrÀnsad anstÀllning innan den övergÄr till en tillsvidareanstÀllning.
Motivation pÄ distans : En studie om motivation inom bemanningsföretag
Uppsatsens syfte Àr att skapa förstÄelse för motivation inom bemanningsföretag. Detta gör vi genom att undersöka vilka faktorer som konsulter anser sig motiverade av och hur konsultchefer arbetar med motivation. Vi valde att inrikta oss pÄ bemanningsbranschen dÄ det Àr en kraftigt vÀxande bransch dÀr det rÄder speciella anstÀllningsförhÄllanden. DÄ konsultchefer utgör den nÀrmaste kopplingen för konsulterna till bemanningsföretaget har de en central roll i deras anstÀllning. I och med att det ofta finns en distans mellan konsulter och konsultchefer tror vi att det finns sÀrskilda förutsÀttningar som pÄverkar motivation i denna bransch.
HÀlsans roll i Àmnet idrott och hÀlsa - en studie av högstadieskolornas lokala kursplaner och dess hÀlsoinriktning i Kristianstad kommun
Folksjukdomar som orsakas av ohÀlsosamma levnadsvanor orsakar samhÀllet stora kostnader. Med anledning av detta har staten förlagt en stor del av hÀlsoarbetet i skolan. Att undervisningen i idrott ska vara mer inriktad mot hÀlsa tydliggjordes med införseln av Lpo 94. HÀlsoinriktningen betonades ytterligare nÀr begreppet hÀlsa lades till i Àmnesnamnet. Forskning tyder dock pÄ att idrottslÀrare behandlar hÀlsa som ett tillÀgg i Àmnet, nÄgot som ofta sker genom teoretisk undervisning.
Geodatasamverkan : Geospatial infrastruktur i Sverige
SammanfattningFör att följa de direktiv angÄende tillgÀngliggörande av geodata som ges av Europeiska unionen (EU), har Sverige infört en samverkansmodell som heter Geodatasamverkan. Denna modell reglerar hur myndigheter och kommuner ska distribuera och anvÀnda geodata. Syftet bakom Geodatasamverkan Àr att öka tillgÀngligheten och uppmuntra anvÀndningen av geodata.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka varför de flesta svenska kommuner valt att inte vara en del av Geodatasamverkan samt presentera omrÄden inom Geodatasamverkan som kan förbÀttras. Studien har genomförts med hjÀlp av enkÀter som skickats till Sveriges alla kommuner och Àven med hjÀlp av intervjuer med ett antal utvalda kommuner. FrÄgorna har berört kommunernas förvÀntningar respektive erfarenheter av Geodatasamverkan.Studien ledde oss till slutsatserna att deltagandet i Geodatasamverkan Àr lÀgre bland de mindre kommunerna och att dessa menar att avgiften Àr oproportionerligt hög för nÀmnda grupp.
Easy Elsie och Nordens ensamma drottning: Lancastern pÄ myren och slagskeppet Tirpitz
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka varför den engelska Lancasterbombaren Easy Elsie mitt under brinnande vÀrldskrig kom att nödlanda pÄ svenskt territorium strax utanför det lilla samhÀllet Porjus i Norrbottens lÀn. För att kunna klargöra detta skall hÀndelsen sÀttas in i ett större krigshistoriskt sammanhang, i vilket det tyska slagskeppet Tirpitz spelar en stor roll. Tirpitz var resultatet av den s.k. Z-planen och Hitlers krigsambitioner. NÀr slagskeppets var klart förflyttades hon till Norge för att kunna anfalla de allierade ishavskonvojerna.
Privatimport av varor enligt cirkulationsdirektivet
Harmonisering av punktskatter har skett frÀmst genom RÄdets direktiv 92/12/EEG om allmÀnna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sÄdana varor, det s k cirkulationsdirektivet. Cirkulationsdirektivets bestÀmmelser innebÀr att varorna i och för sig blir skattepliktiga nÀr de produceras inom EU eller förs in till EU, men att de kan cirkulera fritt inom gemenskapen utan beskattningskonsekvenser. Varorna hanteras under s k suspension. För privatpersoners inköp för eget bruk, Privatimport, gÀller dock att varan punktbeskattas i inköpslandet. Denna problematik aktualiserades i det uppmÀrksammade ?Man in Black-fallet? dÄ det ej var frÄga om privatimport i direktivets bemÀrkelse dÄ varorna personligen mÄste föras över grÀnsen för att de skulle kunna punktbeskattas i inköpslandet.
ErfarenhetsÄterföring : En objektiv granskning av ett Construction Management-företag
Byggbranschen har blivit kritiserad för att vara en bransch dÀr tidspress och underprioriterad syn pÄ lÀrande varit ett hinder för erfarenhetsÄterföring. Rapportens syfte Àr att objektivt studera erfarenhetsÄterföring inom Midroc Entreprenad för att om möjligt utlÀsa huruvida önskad, kontra faktisk erfarenhetsÄterföring sker idag samt ge förbÀttringsförlag. För att göra detta har en teoretisk grund lagts med utgÄngspunkt i litterÀra studier inom kunskapsöverföring, lÀrande och erfarenhetsÄterföring. Analys Àr underbyggd i intervjuer och enkÀtundersökning utförda pÄ Midroc Entreprenad.Det finns fÄ direktiv för hur erfarenhetsÄterföring bör genomföras bara att det ska göras efter avslutat projekt, vilket efterföljs. De lÀrdomar som diskuteras vid avslut förmedlas till stor del muntligt, dÀrav har förslag till dokumentation och annan distribuering lagts fram.
HistorielÀraren, lÀroplanerna och kursplanerna : en intervjustudie om lÀrarens medvetenhet om förÀndringar över tid i styrdokumenten och villighet att genomföra dem
Syftet med uppsatsen har varit att sprida ljus över historielÀrarnas relation till lÀroplaner och kursplaner över tid. Undersökningen har riktat in sig pÄ att undersöka huruvida historielÀrarna medvetet eller omedvetet Àr villiga att förÀndra sig sjÀlv, sitt arbetssÀtt och sin yrkesperson nÀr nya direktiv kommer uppifrÄn i form av nya lÀroplaner och kursplaner. Undersökningen baseras pÄ fem olika djupintervjuer med historielÀrare som arbetat sedan som senast Är 1979 och dÀrmed upplevt minst tvÄ olika lÀroplaner med tillhörande kursplaner. Totalt ingick i undersökningen lÀroplanerna frÄn Är 1965 och de tvÄ efterföljande lÀroplanerna vilka utkommit 1970 och 1994.Resultatet av undersökningen blev att lÀrarna Àr positiva inför styrdokumenten och att de bör finnas och anvÀndas men de sÀger samtidigt att det Àr upp till var och en att ta till sig delar som man personligen kan stÄ för. LÀrarna kunde uppvisa att de mÀrkt av skillnader mellan de olika lÀroplanerna och kursplanerna samt ge sÄvÀl positiva som negativa omdömen om samtliga av dem.
"Att ro utan Äror" : En kvalitativ studie av socialrÄdgivares uppfattningar om sitt arbete inom verksamheten Ungbo i Halmstad
Studiens syfte var att fÄ utökad kunskap om hur socialrÄdgivarna som arbetar pÄ Ungbo i Halmstad upplever sina förutsÀttningar att tillmötesgÄ behoven hos de ungdomar som fÄr bistÄnd frÄn verksamheten samt hur de tolkar sitt uppdrag. Ungbo Àr ett boendestöd för ungdomar/Unga vuxna som Àr i behov av boende och stöd i varierad utstrÀckning. Studien Àr kvalitativ och insamling av data har skett genom intervjuer av de socialrÄdgivare som arbetar pÄ Ungbo i Halmstad. Slutsatsen av studien Àr att socialrÄdgivarna har samma syn gÀllande verksamhetens mÄl men nÀr det gÀller tillvÀgagÄngssÀtt emot det gemensamma mÄlet skiljer sig uppfattningarna Ät. SocialrÄdgivarnas uppfattningar om deras förutsÀttningar att tillmötesgÄ ungdomarnas behov Àr varierande Àven om majoriteten pÄtalar bristen av en arbetsmodell eller tydligare direktiv att arbeta efter vilket tyder pÄ att de upplever sitt handlingsutrymme som för stort. GrÀnserna Àr otydliga men trots detta upplever de friheten i sin yrkesutövning som positiv.
Delgivning : En frÄga om stÀmningsmannabehörighet för Kronofogdens delgivare
Vi har i denna uppsats studerat institutet delgivning. Vi har undersökt hur det faktiskt skall utföras och vilken befogenhet som krĂ€vs för den enskilde tjĂ€nstemannen för att fĂ„ utföra delgivningar av olika slag. Undersökningsobjektet har varit den svenska Kronofogdemyndigheten, dĂ€r vi har iakttagit hur de anvĂ€nder sig av delgivning och delgivare i den dagliga verksamheten. Vi har specifikt studerat det speciella förordnande som Kronofogden har tilldelat vissa av sina delgivare för att fĂ„ utföra sĂ„ kallad spikning. Vi har genomfört undersökningen utifrĂ„n den rĂ€ttsdogmatiska metoden dĂ€r lagen Ă€r den frĂ€msta kĂ€llan. Ăvriga kĂ€llor har varit bland annat relevant doktrin, interna direktiv samt beslut.
Access to Justice. Om Ärhuskonventionen och miljöorganisationers deltagande i miljöprocesser
Sverige ratificerade under 2005 Ă
rhuskonventionen om tillgĂ„ng till information, allmĂ€nhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgĂ„ng till rĂ€ttslig prövning i miljöfrĂ„gor.I Ă
rhuskonventionen stadgas att inte endast fysiska personer utan Ă€ven miljöorganisationer skall ha tillgĂ„ng till rĂ€ttslig prövning. Det uttryck som anvĂ€nds i konventionstexten Ă€r access to justice. Ăven den europeiska gemenskapen Ă€r part till konventionen. Genom vissa direktiv har gemenskapen införlivat konventionen i sitt rĂ€ttssystem, dock inte fullstĂ€ndigt. Sverige har gjort vissa mindre Ă€ndringar i sin lagstiftning för att denna skall anses leva upp till kraven som stĂ€lls enligt sĂ„vĂ€l Ă
rhuskonventionen som EG-rÀtten.
En ny marknadsrÀtt?: sett ur ett konsumentrÀttsligt perspektiv
Den svenska marknadsföringslagen reglerar marknadsföring och reklam i Sverige. Marknadsföring och reklam Àr det frÄga om nÀr ett budskap har ett kommersiellt syfte och ett kommersiellt innehÄll. Tanken med marknadsföringslagen Àr framför allt att skydda konsumenter mot aggressiv och vilseledande marknadsföring. Genom medlemskapet i EU omfattas Sverige ocksÄ av den överstatliga rÀttsordningen EG-rÀtten och frÄgan Àr hur Sverige skall implementera direktivet om otillbörliga affÀrsmetoder i den svenska rÀtten. Staten tillsatte dÀrför 2005 en utredning med syfte att undersöka hur detta direktiv pÄ bÀsta sÀtt skall införlivas med den svenska rÀtten.
NÀr blir upphovsrÀttsorganisationers verksamhet missbruk av dominerande stÀllning?
Denna uppsats syftar till att utreda de förutsÀttningar under vilka upphovsrÀttsorganisationers aktiviteter utgör missbruk av dominerande stÀllning. Uppsatsen bygger pÄ en analys av samtliga rÀttsfall frÄn högsta instansen pÄ bÄde nationell och EU nivÄ. Kommentarer till dessa rÀttsfall frÄn bÄde svenska och utlÀndska rÀttsvetenskapsmÀn utgör ett annat viktigt material. Vad gÀller lag och förarbeten, stÄr Konkurrenslagen, EG-fördraget och UpphovsrÀttslagen med tillkommande förarbeten i centrum. Det finns ingen gemenskam EU-upphovsrÀtt.
Myrstack, ja tack! - en studie om hur Wallenstams intranÀt anvÀnds, upplevs och skulle kunna förbÀttras
Titel: Myrstack, ja tack! - en studie om hur Wallenstams intranÀt anvÀnds, upplevs och skullekunna förbÀttrasFörfattare: Axel Birgerstam och Evelina LindbergUppdragsgivare: Wallenstam ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik,medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet.Termin: VÄrterminen 2013Handledare: Malin SveningssonAntal ord: 22632Syfte: Att undersöka hur medarbetarna pÄ Wallenstam upplever intranÀtet samt identifiera möjligaförbÀttringar utifrÄn organisationens och medarbetarnas perspektiv.Metod: Kvalitativ studie med samtalsintervjuer.Material: Tio samtalsintervjuer med medarbetare pÄ Wallenstam.Huvudresultat: För att Wallenstam ska nÄ framgÄng med sitt intranÀt mÄste organisationen arbetapÄ flera plan. I stora drag handlar det om att det frÄn ledningsnivÄ mÄste finnas en konkret plan förhur intranÀtet ska anvÀndas, stöttas och kommuniceras till medarbetarna. Detta bör ske med hjÀlp avtydliga direktiv, inspirerande chefer, interna ambassadörer, lÀttillgÀnglig support, frekventutbildning och stöttning samt konkreta exempel pÄ vilken vinning det ger bÄde medarbetarna sjÀlvaoch organisationen i helhet. GrundlÀggande Àr ocksÄ att bygga intranÀtet efter medarbetarnas behov? sÄvÀl informativa och kognitiva som personliga och sociala.
Kraftfull tillvÀxt - att vÀxa eller förgÄs : - En fallstudie av Vattenfall
För att överleva i dagens nÀringslivsklimat krÀvs en vÀl anpassad strategi för att hantera alla svÄrigheter och möjligheter som ett företag stÀlls inför.Denna uppsats syftar till att undersöka den svenska energikoncernen Vattenfalls tillvÀxtstrategi. Konkret undersöks pÄ vilka sÀtt företaget avser vÀxa organiskt och genom förvÀrv, vilka marknader som skall exploateras och vilken typ av produktutveckling som sker. Vidare undersöks svenska statens Àgarroll i Vattenfall.För att besvara uppsatsens syfte har vi anvÀnt sÄvÀl primÀr- som sekundÀrdata i form av intervjuer med representanter för bÄde Vattenfall och Svenska staten samt dokumentation i form av rapporter, analyser och direktiv. Denna data har sedan tolkats med hjÀlp av tillvÀxtteori avseende bÄde organisk och förvÀrvsinriktad tillvÀxt samt agentteori.FrÄn vÄr data har vi kunnat dra slutsatser kring Vattenfalls strategi dÀr företaget i nulÀget stÄr inför en större förÀndring frÄn att vara inriktade pÄ förvÀrvsbaserad tillvÀxt till en kombination dÀr bÄde förvÀrv och organisk tillvÀxt ingÄr. Denna strategi syftar till att fördubbla företagets energiproduktion fram till Är 2030 och göra företaget klimatneutralt till Är 2050.