Sök:

Sökresultat:

741 Uppsatser om Produktmiljödirektiv - Sida 11 av 50

Pedagogisk dokumentation : Pedagogers syn pÄ inlÀrning i samband med individuella utvecklingsplaner (IUP)

Syftet med arbetet Àr att försöka fÄ förstÄelse för hur pedagoger dokumenterar inför skrivandet av en individuell utvecklingsplan (IUP), samt resonera kring orsaker till eventuella skillnader. Metoden för undersökningen har varit en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt intervjuer med pedagoger. Intervjuerna har tolkats utifrÄn den hermeneutiska tolkningsmetoden och satts i relation till litteraturgenomgÄngen. Undersökningen visar att det finns smÄ skillnader i hur pedagoger dokumenterar. Likheter och skillnader beror till viss del pÄ vilken syn pÄ inlÀrning pedagogen besitter, men Àven pÄ skolans ekonomiska förutsÀttningar och statens givna direktiv kring utformandet av IUP.

Finns det skillnader i utbildningen för sjukvÄrdsansvarig till sjöss?

Denna rapport Àr en jÀmförande studie av sjukvÄrdsutbildningen MedicalCare och hur den fungerar i verkligheten. Till sjöss Àr ?lÀkaren? en sjöman, med endast ett fÄtal veckors sjukvÄrds-utbildning bakom sig och en erfarenhet som inte gÄr att jÀmföra med den samlade sakkunskap som finns pÄ ett sjukhus iland. Det stÀlls snarlika krav pÄ sjömannen ombord som pÄ lÀkaren iland vad gÀller omhÀndertagande av den skadade.Internationellt sett finns det en konvention som styr hur MedicalCare-utbildningen skall vara konstruerad. Dessa direktiv Àr satta för att sjömÀn vÀrlden över skall ha samma riktlinjer att utbilda sig efter och fÄ en likvÀrdig kompetens nÀr kursen Àr genomförd.Studien har anvÀnt sig av en kvalitativ intervjustudie för att samla in information.Resultatet av denna undersökning visar att MedicalCare-kursen skiljer sig Ät mellan skolorna, trots att alla arbetar efter samma regler. .

Timmerhusets historia och framtid : En studie av timmerhusets energianvÀndning

I en tid dĂ€r vĂ„r miljömedvetenhet och vĂ„rt energianvĂ€ndande fĂ„r allt större utrymme stĂ€lls allt högre krav pĂ„ de alla de material som vi anvĂ€nder oss av. Ett omrĂ„de dĂ€r energianvĂ€ndandet har fĂ„tt allt mer fokus Ă€r byggbranschen. Med EU:s direktiv 2002/91/EG blir kravet pĂ„ att vĂ„ra byggnader ska vara energieffektiva allt större. Även timmerhuset som har tusenĂ„riga traditioner mĂ„ste klara de energikrav som vi har pĂ„ 2000-talet. Boverket har utifrĂ„n direktivet faststĂ€llt nya krav som sĂ€ger att hus belĂ€gna i den norra klimatzonen fĂ„r ha en lĂ€gsta energianvĂ€ndning av 130 kWh/Ă„r och 110 kWh/Ă„r i den södra.Endast 8? timmerhuset belĂ€get i den södra klimatzonen klarar Boverkets krav pĂ„ 110 kWh/Ă„r.Uppsatsen analyserar fem energisparande Ă„tgĂ€rder:? AnvĂ€ndning av grövre timmer? UtvĂ€ndig tillĂ€ggsisolering? InvĂ€ndig tillĂ€ggsisolering? InvĂ€ndig tillĂ€ggsisolera av den norra vĂ€ggen samt endast pĂ„ de stĂ€llen dĂ€r timmervĂ€ggen Ă€ndĂ„ inte kommer att vara synlig:- Badrum- Kök? Dubbel timmervĂ€gg med isolering emellan.

Doktrin för luftoperationer : ett dokument i takt med tiden eller Ànnu en hyllvÀrmare?

Doktrin för luftoperationer faststÀlldes som styrande dokument för alla luftoperationer 2005. Har dÄ doktrinen blivit det styrande dokument i Flygvapnet som den Àr tÀnkt att vara?I denna uppsats avser jag undersöka till vilken grad Doktrin för luftoperationer Àr implementerad i flygvapnets ledning och om doktrinen anvÀnds som styrande dokument i utformningen av ordrar, direktiv och TOEM.Jag har genom en kvalitativ textanalys granskat tvÄ centrala dokument ur olika perspektiv, för att utröna till vilken grad doktrinen anvÀnds som styrande dokument. Jag har Àven intervjuat utvalda delar i flygvapnets ledning för att fÄ ledningens uppfattningar av graden av implementering. Jag har i uppsatsen anvÀnt mig av en tregradig skala: Inte alls, Till del samt FullstÀndigt implementerad.Genom dessa analyser har jag kunnat dra slutsatsen att Doktrin för luftoperationer endast till del Àr implementerad i flygvapnets ledning..

Postoperativ smÀrthantering : Ur ett sjuksköterskeperspektiv

Postoperativ smÀrta Àr en vanlig företeelse efter operationer. Sjuksköterskan ska kunna bedöma smÀrta, utvÀrdera smÀrtlindringen och dÀrmed kunna lindra lidande. Syftet med denna studie var att belysa postoperativ smÀrthantering ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden var en litteraturstudie som har genomförts med en kvalitativ ansats. Datainsamlingen har skett genom artikelsökning i olika databaser.

Europeisk skatterÀtt för bolag enligt EG-domstolens praxis

I denna uppsats görs en sammanstÀllning av gÀllande skatterÀtt för bolag enligt EG-domstolens praxis, med avgrÀnsning till omrÄdet för direkt beskattning.Direkt beskattning Àr en kompetens som tillfaller nationell lagstiftning i unionens medlemsstater.Nationella beskattningsregler för bolag har dock pÄ mÄnga hÄll givit upphov till diskriminerande behandling, i strid mot EG-fördragets fria rörligheter.Endast genom utfÀrdande av direktiv kan en harmonisering pÄ omrÄdet komma till stÄnd.EG-domstolen har dÀrför pÄskyndat integrationsarbetet genom att tolka och tillÀmpa gemenskapsrÀtten till att omfatta direkt beskattning för bolag.Nationella skattebestÀmmelser som hindrar bolag frÄn att utnyttja EG-fördragets fria rörligheter, kan dÀrför enligt EG-domstolens praxis ÄsidosÀttas direkt med stöd av fördraget..

Kvotering till bolagsstyrelser : En argumenationsanalys avseende noterade bolag

Den svenska normprövningen utgörs av bland annat LagrÄdets förhandsgranskning. EU-rÀttens sÀrskilda stÀllning har föranlett ett intresse för att undersöka LagrÄdets verksamhet ur ett unionsrÀttsligt perspektiv. I uppsatsen har tre huvudkategorier av lagförslag identifierats: lag för införlivande av EU-direktiv, lag för annan EU-anpassning, samt nationellt initierade lagförslag. Analysen har syftat till att förstÄ hur EU-rÀtten kommer till uttryck i LagrÄdets yttranden över lagförslag ur de tre olika lagstiftningskategorierna. För frÄgan har de unionsrÀttsliga utgÄngspunkterna presenterats och Ätföljts av en diskussion om LagrÄdets verksamhet och roll.

Sinning in the rain : En narrativ analys av Marianne Fredrikssons Syndafloden i jÀmförelse med 1 Mos 6:5?9:19

Syftet med arbetet var att fÄ inblick i hur pedagoger i förskolan diskuterar med varandra i Àmnet barn och sexualitet. Ambitionen var att fÄ veta vad pedagoger tÀnker om barns sexualitet och vilken syn de har pÄ förskolans ansvar och delaktighet kring barns könsrollsskapande. För att besvara mina frÄgestÀllningar anvÀndes fokusgrupper och enkÀter som undersökningsmetoder. Mitt resultat visar att det finns ett behov och en viss vilja att prata kring Àmnet men att det inte direkt görs i nulÀget. Det ansÄgs Àven viktigt att föra en dialog med förÀldrar i frÄgor som rör kön, könsroller och barns sexualitet. Detta stÀmmer Àven vÀl in med riktlinjer frÄn LÀroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) om att samarbeta med hemmet för barnets bÀsta. I frÄgan om ifall det finns nÄgra direkta direktiv om barn och sexualitet i nÄgot styrdokument, drogs slutsatsen att det kan tolkas in under ord som respekt och privatliv.

Arbetstidsdirektivets implementering i svensk lag : En studie om byrÄkratisk drift

The aim of this master-thesis is to investigate the emergence of bureaucratic drift in connection with implementation of EU-legislation in Sweden. To narrow it down I have chosen to look at the Swedish implementation of the Working Time Directive, directive 93/104/EG. To be able to fulfil the purpose of this master-thesis I have used two research questions; [1] How did Sweden implement the Working Time Directive into Swedish law? and [2] Why did Sweden omit to correct implement the Working Time Directive? To be able to understand and explain the situation I have used the principal-agent perspective as a theoretical framework. An analysis of motives has been used as analytical method.The results from the analysis show that Sweden, in order to keep the contractual model used on the labour market, which is a part of the well known Swedish model, shirked while implementing the directive and implemented as to be able to fulfil its own agenda.

Centrala Direktiv och Lokala Viljor ÖversĂ€ttningen av samverkansidĂ©er mellan offentliga organisationer i Ystad

This is an empiric, qualitative, case study of cooperation between two public organizations in Ystad, Sweden (FörsÀkringskassan and Ystad kommun). The aim of the study is to illuminate why they cooperate and what happen with the idea to cooperate and the organizations when they do. The theoretical tools used are influenced by institutional theory. A translationmodel is used to illustrate what the local actors do with the idea when a decision is made to adopt it and how it affects the actors. The study suggests that the cooperation in Ystad called One Stop Shop is partly done because it's a popular way of organizing public organizations in Sweden and partly because försÀkringskassan, aim to upgrade their organization identity.

Fondbolag: verksamhets- och informationskrav

Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att undersöka hur de bindande föreskrifterna, UCITS-direktiv, lagen (2004:46) om investeringsfonder och Finansinspektionens föreskrift om investeringsfonder (FFFS 2004:2), tillsammans reglerar fondverksamhet. Författaren har tagit sin utgÄngspunkt delvis i de krav som stÀlls pÄ fondverksamhet samt den information som bolagen skall tillhandahÄlla konsumenterna. Arbetet har utförts genom studier av EG-rÀtt, nationell lag, förarbeten och myndigheters föreskrifter. PÄ grund av den litteraturbrist som rÄder i Àmnet har internet varit en sjÀlvklar kÀlla till information. I undersökningen har framkommit att samtliga regelverk kompletterar varandra och tillÀmpas delvis i olika delar av verksamheten.

V3 : Vertikalt vindkraftverk frÄn prototyp till produkt

Rapporten beskriver konstruktionsarbetet av det vertikala vindkraftverket V3 frÄn prototyp till produkt. Det Àr det nystartade företaget Windforce som arbetar med att ta fram smarta hybridsystem dÀr V3 Àr en del i konceptet. En serieproduktion av V3 Àr planerad till hösten 2010. V3 Àr klassat som ett litet vindkraftverk, har en rotordiameter pÄ 3 meter och en kapacitet pÄ 5 kW. Vindkraftverket krÀver inget bygglov i Sverige och ska sÀljas till gemene man som vill bli sjÀlvförsörjande pÄ el.

Aspergers syndrom i skolan : En kvalitativ studie om gymnasielÀrares förstÄelse, kunskap och motivation till att undervisa elever med Aspergers syndrom.

Syftet med den hÀr studien Àr att med hjÀlp avimplementeringsteorin ta reda pÄ huruvidalÀrare i gymnasieskolanförstÄr, kan och vill skapa en god lÀrandemiljö för elever medAspergers syndrom mot bakgrund av de direktiv som finns i gymnasieskolans styrdokument.UtifrÄn en kvalitativ intervjumetod kommer sex stycken inom gymnasieskolan verksammalÀrares upplevda uppfattningar om förstÄelse, kunskaper och möjligheter att optimerainlÀrningen för elever med Aspergers syndrom i skolan att diskuteras. Intervjuerna hargenomförts pÄ tvÄ olika skolor, en vanlig gymnasieskola och en specialanpassadgymnasieskola för elever med Aspergers syndrom. Resultatet visar att det finns en stormotivation hos samtliga lÀrare att anpassa sin undervisning till dessa elever men att det finnsbrister nÀr det gÀller resurser och förstÄelse för funktionsnedsÀttningen. Resultatet visar Àvenatt det framförallt Àr pÄ den vanliga gymnasieskolan som det finns brister i implementeringen..

SAMSTÄMMIGHET MELLAN KOMMUNUTVECKLING OCH KLIMATSCENARIER : Uppsala och Enköpings kommuns hantering av troliga översvĂ€mningshot?

Studien bygger pÄ undersökningar gjorda av FN:s klimatpanel och Svenska klimatberÀkningar som bedömer att översvÀmningsrisken kommer att öka dÄ antal extrema nederbördsperioder och mÀngden nederbörd kommer att öka. Men Àven dÄ havsnivÄn kommer stiga. Studiens syfte Àr att studera hur tvÄ svenska kommuner arbetar, redan i översikts- och detaljplaner, för att minimera de ekonomiska, sociala och ekologiska konsekvenserna av översvÀmningar. Metoden har varit att studera översiktsplaner samt detaljplaner frÄn vardera kommun. Ett antal kriterier har tagits fram utifrÄn olika forskares syn pÄ hur man kan klimatanpassa i kommunernas planlÀggning.

Komparativ studie av de nordiska lÀndernas energiprestandakrav vid nybyggnation av bostÀder: En studie av byggregler och energiklassificeringssytem

I detta examensarbete görs en jÀmförelse mellan de Nordiska lÀndernas energikrav och klassificeringssystem för flerbostÀder. Syftet Àr att utreda hur de olika nationella kraven styr i respektive land, och om det Àr möjligt att jÀmföra lÀndernas energiprestandakrav pÄ ett rÀttvist sÀtt.Europaparlamentet har tillsammans med Europeiska unionens rÄd antagit direktiv om byggnaders energiprestanda som anger vilka mÄl som medlemslÀnderna ska uppnÄ. Syftet Àr att minska utslÀpp av vÀxthusgaser, öka andelen förnybar energi och skapa högre energieffektivitet. Dock Àr det upp till varje enskilt land att bestÀmma hur de ska klara mÄlen, vilket gör att landets byggnormer och egen lagstiftning pÄverkar dess implementering. DÀrmed ser lÀndernas energikrav vÀldigt olika ut, trots att de Àr baserade pÄ samma EU direktiv.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->