Denna Kandidatuppsats intresserar sig för humankapitalets roll i svenska industriföretagens årsrapporter åren 2007 och 2011. Ämnesvalet grundar sig i faktumet att tidigare forskning kring humankapital fokuserat på tjänsteföretag, trots att vi idag lever i ett kunskapssamhälle där humankapitalets betydelse borde vara av relevans även inom verkstadsindustrin eftersom även industrin kräver alltfler högutbildade medarbetare. Uppsatsen analyserar de så kallade Konradvariablerna, det vill säga nyckeltalsmätning av humankapital. Konradvariablernas utveckling undersöks samt jämförs med kontrollvariabeln Produktivitet. Resultatet visar att redovisningen av icke obligatoriska Konradvariabler har minskat mellan de två undersökningsåren, 25 % av de 16 undersökta Konradvariablerna redovisades år 2007 mot 20 % år 2011.

Bakgrund och problem: Företagens redovisning är ett underlag för utvärdering av ochjämförelse mellan företag. Att redovisningen håller hög kvalitet är en viktig aspekt. För attkunna uttala sig om redovisningen måste de bakomliggande aktiviteterna granskas, vilket kanvara svårt att se enbart genom de finansiella rapporterna. Därför är det av intresse attundersöka om ytterligare information så som Produktivitetsförändringar avspeglas iredovisningen.Syfte: Uppsatsens syfte är att utvärdera redovisningens kvalitet med hjälp av befintlig dataöver flygbolags Produktivitet och finansiella rapporter. Genom statistiska tester undersöks omdet finns ett samband mellan Produktivitetsförändringar och resultaträkningar.Avgränsningar: Studien omfattar 41 flygbolag inom EES, Europeiska ekonomiskasamarbetsområdet.

Produktiviteten i bygg- och anläggningsbranschen har debatterats livligt det senaste decenniet. Regeringen har tillsatt flera utredningar för att analysera och komma med förslag på Produktivitetsförbättringar. Branschen känner dock inte igen sig i att inga förbättringar har gjorts och även bland teoretikerna är åsikterna delade. De flesta aktörer är dock överens om att det går att förbättra Produktiviteten och att det bör göras då sänkta kostnader i form av Produktivitetsförbättringar gynnar alla parter, både beställare och entreprenörer. Syftet med detta examensarbete är att undersöka om det skett några Produktivitetsförändringar, samt att analysera dessa, för en arbetsmetod eller arbetsmoment inom ett byggprojekt på företaget Skanska Sverige AB. Skanska står inför en ökad konkurrens från utlandet och genom att arbeta med Produktivitetsförbättringar kommer de att stå bättre rustade inför framtiden samtidigt som Produktivitetsförbättringar leder till kostnadsbesparingar som ger en ökad lönsamhet. Studien utfördes genom en fallstudie över arbetsmoment på ett byggprojekt inom Skanska samt en studie över Skanskas interna ledningssystem ?Vårt sätt att arbeta?.

Denna Kandidatuppsats intresserar sig för humankapitalets roll i svenska industriföretagens årsrapporter åren 2007 och 2011. Ämnesvalet grundar sig i faktumet att tidigare forskning kring humankapital fokuserat på tjänsteföretag, trots att vi idag lever i ett kunskapssamhälle där humankapitalets betydelse borde vara av relevans även inom verkstadsindustrin eftersom även industrin kräver alltfler högutbildade medarbetare. Uppsatsen analyserar de så kallade Konradvariablerna, det vill säga nyckeltalsmätning av humankapital. Konradvariablernas utveckling undersöks samt jämförs med kontrollvariabeln Produktivitet. Resultatet visar att redovisningen av icke obligatoriska Konradvariabler har minskat mellan de två undersökningsåren, 25 % av de 16 undersökta Konradvariablerna redovisades år 2007 mot 20 % år 2011. Vidare påvisas ett starkt samband mellan förändringen av Produktivitet och förändringen av de två Konradvariablerna vinst per anställd och förädlingsvärde per anställd hos de enskilda undersökningsobjekten.

I Sverige och i Finland sker den konventionella grisproduktionen inomhus i huvudsak på två sätt, antingen genom integrerad produktion eller genom specialiserad produktion. Den kon-ventionella utegrisproduktionens struktur och förekomst skiljer sig däremot mer mellan län-der. För att få en ökad kunskap om skillnaden mellan den konventionella produktionen av grisar inomhus och utomhus kommer de två produktionssystemen i den här litteraturstudien att jämföras med avseende på miljö, beteende, Produktivitet, hälsa och ekonomi. Syftet med litteraturstudien är att ta reda på vilka för- och nackdelar det finns med konventionell pro-duktion av grisar utomhus och konventionell produktion inomhus. Skillnader i beteende och hälsa som härrör från produktionssystemen diskuteras i arbetet.

Produktiviteten i slutavverkning har sedan 1960-talet fram till 2009 ökat konstant. Denna trend har dock avstannat på en Produktivitetsnivå på 25 m3sk/timme. Det finns aggregat som är framtagna för skörd i antingen klen eller grov gallring eller för slutavverkning, det vill säga för olika stor medelstamsvolym. Att tillverka ett aggregat som uppnår högsta möjliga effektivitet i alla beståndsförhållanden vore önskvärt, men är inte realistiskt. Huvudsyftet med studien var att mäta effekten av att använda två olika skördaraggregat, ett litet respektive ett större aggregat, och skördad medelstamsvolym på skördarens Produktivitet i slutavverkning. Produktiviteten har sedan använts för att beräkna det ekonomiska resultatet på årsbasis för en entreprenör som investerar i två aggregat och jämföra detta med en entreprenör som använder ett aggregat vid olika sammansättning av avverkningstyper (slutavverkning och gallring) över året. Skördaren som användes i studien var en Komatsu 911.5, årsmodell 2013.

Denna uppsats syftar till att redogöra för hur musikproducenter betraktar och hanterar det utbud av musikproduktionsrelaterad programvara som finns tillgängligt idag, samt att öka kunskapen om hur detta utbud kan inverka på musikalisk Produktivitet. Föremål för den undersökning jag gjort är fem studenter på Medieproduktionsprogrammet vid Högskolan Dalarna. Undersökningen har genomförts i form av strukturerade kvalitativa intervjuer. Med utgång från denna empiri har en verbal analys gjorts av resultaten. Från resultatet kan utläsas att mängden tillgänglig programvara, och dess inneboende möjligheter, har gjort ramarna för vad man kan och inte kan göra i sitt musikproducerande diffusa.

Produktivitet kan inom tillverkande industri användas som ett nyckeltal för mått på effektivitet; enkelt uttryckt hur bra man utnyttjar tillgängliga resurser för att skapa god avkastning. För att öka Produktiviteten bör man identifiera och eliminera, alternativt minska risken för störningar i flödet. Bland störningar återfinns bland annat ställtid och justeringar. Genom att reducera tiden för omställning av maskinutrustning ökar tillgänglig produktionstid liksom flexibiliteten i produktsortimentet.Syftet med studien är att identifiera och belysa Produktivitetshämmande företeelser och ge förslag till Produktivitetshöjande åtgärder för och vid postning såväl för hela flödet vid Chemwood AB i Alvesta. Utöver närmare studie av postningsförfarandet identifierades och analyserades även andra för flödet störande företeelser.Postningsförfarandet vid Chemwood AB kan enbart normeras till den grad där grundläggande moment ingår.Tiden för postning kan reduceras genom enkla åtgärder..

Produktivitet kan inom tillverkande industri användas som ett nyckeltal för mått på effektivitet; enkelt uttryckt hur bra man utnyttjar tillgängliga resurser för att skapa god avkastning. För att öka Produktiviteten bör man identifiera och eliminera, alternativt minska risken för störningar i flödet. Bland störningar återfinns bland annat ställtid och justeringar. Genom att reducera tiden för omställning av maskinutrustning ökar tillgänglig produktionstid liksom flexibiliteten i produktsortimentet.Syftet med studien är att identifiera och belysa Produktivitetshämmande företeelser och ge förslag till Produktivitetshöjande åtgärder för och vid postning såväl för hela flödet vid Chemwood AB i Alvesta. Utöver närmare studie av postningsförfarandet identifierades och analyserades även andra för flödet störande företeelser.Postningsförfarandet vid Chemwood AB kan enbart normeras till den grad där grundläggande moment ingår.Tiden för postning kan reduceras genom enkla åtgärder..

Bakgrund: Lager är en betydelsefull del i företags supply chain. Det är här produkter tillfälligt lagras och hämtas i avsikt att kunna fullfölja ordrar till verksamhetens kunder. Vid planering av lagerlayouten ska flödet av produkter underlättas, det förekommer dock ingen universell lösning för artikelplacering i varje enskild organisation. Beprövning av artikelplaceringen är betydelsefullt eftersom det möjliggör en reducering av interna transportavstånd, tillgängliggör produkter och därigenom sparas tid i orderplocksprocessen.Syfte: Syftet med denna avhandling är att identifiera den lagerlayout och artikelplacering som Formac har i nuläget. Vidare ska de problem som är associerade med dessa påvisas och därefter analyseras förbättringsförslag i syfte att öka Produktiviteten i orderplocksprocessen.Metod: Kvalitativ och kvantitativ data samlades in via ostrukturerade- och semi-strukturerade intervjuer samt direkta observationer.

Flottningen längs Piteå älv var en näring som existerade i närmare hundra år. Den snabba förändring som skedde inom arbetsmarknaden, skogsbruket och tekniken efter det andra världskriget påverkade även flottningens förutsättningar. Uppsatsens syfte är att redogöra för vilka åtgärder som Piteå älvs flottningsförening vitog för att förbättra flottledens effektivitet under perioden 1950-1970. Flottningen har i denna uppsats tolkats som ett socioekonomiskt system. De frågeställningar som behandlats utifrån denna teori är hur arbetskraftens förändrade vilkor, förändringar i virkeskvaliteérna och den tekniska utveckling av flottleden påverkade dess Produktivitet.

Detta Examensarbete är en undersökning av företag som organiserat sin verksamhet efter produkternas flöden genom produktionen. De anställda arbetar i lag från order till leverans med en och samma produkt. Genom kompetensutveckling och breddade arbetsuppgifter för de anställda, i kombination med befintlig eller ny produktionsteknik, skapas möjligheter för ökad effektivitet och Produktivitet. De anställda utbildas för flera och nya arbetsuppgifter där de växlar mellan operativa arbetsuppgifter och administrativa arbetsuppgifter. Arbetsgrupperna ansvarar för de resurser som företaget disponerar, samt styr och följer upp verksamheten mot uppställda mål för till exempel leveranssäkerhet och Produktivitet.

XML betyder eXtensible Markup Language och är en metod för att lagra information på ett enkelt, men samtidigt högt strukturerat sätt. XML utvecklades bl.a. för att kunna hantera avancerade hemsidor som t.ex. Internetbanker. Inom IT-branschen är XML ett mycket omtalat ämne och i denna utredning har vi valt att ta reda på varför det är så.

Under de senaste åren har parkförvaltningarna runt om i landet drabbats av budgetnedskärningar. Detta medför att pengar måste sparas och ett sätt att uppnå detta kan vara att höja Produktiviteten. Att höja den kommunala verksamhetens Produktivitet kan även vara aktuellt eftersom stor del av arbetsdagen många gånger inte utnyttjas till effektiv arbetstid. Syftet med arbetet att ge förslag på vad man kan göra för att höja Produktiviteten i en parkförvaltning med parkarbetarens insats som utgångspunkt. Frågeställningar: 1 Hur kan man öka personalens motivation till mer produktivt arbete? 2 Vad kan ledning respektive personal göra för att arbetet ska bli mer produktivt? Arbetet berör huvudsakligen ämnen som motivation och ledarskap.

Sedan Covid-19 utbrottet har distansarbetsm?jligheter f?tt en ?kad popularitet. Denna f?r?ndring har skapat ett ?kat behov av forskning inom detta omr?de. D?rf?r syftar denna studie till att genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer ge insikter om IT-anst?lldas preferenser av arbetsmilj?, s?rskilt i j?mf?relse mellan kontorsarbete och distansarbete.