För det första konstaterade jag att det Àr vÀldigt svÄrt att mÀta produktivitetsförÀndringar inom IT-omrÄdet. Trots svÄrtigheterna att mÀta förÀndringar var det en som uttryckligen lyckats Ästadkomma mer under arbetstiden eftersom intranÀtet medfört att han kunnat byta ut restimmar mot arbetstimmar. Dessutom kom jag fram till att alla respondenter erhÄller mer information Àn vad de behöver till sina respektive arbetsuppgifter. Situationen Àr mest akut för mÀnniskor som Àr ute och reser mycket, och dÀrför inte har en daglig kontakt till intranÀtet. MÄnga av intranÀtanvÀndarna vÀljer hellre att ta avstÄnd frÄn intranÀtet Àn att riskera att drabbas av för mycket information.Det Àr inte mÄnga av intranÀtanvÀndarna som sitter och letar efter information. Utan hittar de inte informationen pÄ intranÀtet tar de kontakt med personer som de tror ?sitter med informationen?.

The aim of the study was to compare productivity in first thinning of birch stands, when either energy- or pulpwood was harvested. The systems total profitability was also compared by including forwarding and chipping costs. A Gremo 950 HPVR harvester was used and the same driver was used under the entire study. During the pulpwood harvest a Logmax 4000b harvester head was used and a feller buncher head made by Silvatec was used during the energy wood harvest. Six study unit pairs were located in a birch dominated stand outside Ängelholm in SkĂ„ne.

Trots mÀnniskans mÄngfacetterade karaktÀr spelar yrkesidentiteten en betydande stor roll för hur vi introducerar oss för, och kommunicerar med andra mÀnniskor. Den slutsats vi drar Àr att arbete har en central roll i de flesta mÀnniskors liv. Arbete kan föra med sig en social gemenskap, bidra till ekonomisk försörjning och ge tidsstruktur i en mÀnniskas vardag vilket bidrar till en mÀnniskas livsvillkor. Detta kan skapa trygghet hos individen varpÄ arbete betraktas som ÄtrÄvÀrt av de flesta. Arbete spelar följaktligen en central roll för mÀnniskors identitetsskapande.

NÀr en person inte kan vara delaktig i meningsfulla aktiviteter kan hjÀlpmedel vara ett mÄste för att underlÀtta. Studier har visat att elrullstol möjliggör delaktighet, och detta kan dÀrmed leda till en ökad livskvalitet. Fyra personer medverkade i denna studie, baserad pÄ Canadian Model of Occupational Performance, CMOP. TvÄ tekniker anvÀndes för datainsamlingen. Dels utfördes en intervju och dels skattade informanterna, med hjÀlp av VAS, sin upplevelse av delaktighet och livskvalitet före och efter att de fÄtt sin elrullstol.

Motivation Àr drivkraften till mÀnskligt agerande, vÀrderande och produktivitet. I skolan Àr detta ett aktuellt begrepp dÄ motivation till lÀrande Àr en betydande del av en elevs utveckling inom skolan. LÀrare fÄr dÀrmed dagligen försöka hjÀlpa elever skapa motivation till lÀrande för att de ska klara de utsatta mÄlen som finns i lÀroplanen. Det Àr en svÄr uppgift att som lÀrare stödja elever i deras skapande av motivation till lÀrande. Begreppet motivation till lÀrande Àr inget outforskat omrÄde, dÀremot ett viktigt fenomen som jag tyvÀrr kÀnner inte uppmÀrksammas nog mycket inom lÀrarutbildningen eller tydliggörs i de beslut som tas inom skolan.

Syftet med studien var att undersöka hur nÄgra barn med fysiska funktionshinder i Syrien upplever sina vardagliga aktiviteter och sin delaktighet i samhÀllet. Ett ytterligare syfte var att undersöka vilka insatser som görs/har gjorts för att öka aktivitet och delaktighet för dessa barn.I studien ingick fyra deltagare, tvÄ pojkar och tvÄ flickor. Datainsamlingen skedde med hjÀlp av intervjuer. En egenutformat frÄgeformulÀr anvÀndes under intervjuerna.Resultatet visade att alla deltagare upplevde aktivitetsproblem. Upplevelserna kring aktivitetsproblemen varierade.

Bakgrund: En viktig del i företagens jakt efter att nÄ lönsamhet tenderar att vara mÀtning och förÀndring av produktiviteten. Om företag lyckats med uppdraget att höja produktiviteten i verksamheten, allt annat lika, kommer detta sammanfalla med att lönsamheten förÀndras positivt. Det Àr dÀrför produktivitetsmÀtning i praktiken Àr viktigt. Syfte: Syftet med denna studie Àr att vidareutveckla produktivitetsmÀtningarna i författarnas fallföretag. Vidare Àmnar studien finna svar pÄ vilka faktorer som pÄverkar Schunks produktivitet och hur dessa kan pÄverkas samt hur de kan gÄ till vÀga för att anvÀnda dessa mÀtningar som underlag för ökad lönsamhet. Metod: Författarna har valt att utföra en kvalitativ fallstudie pÄ företaget Schunk. Det empiriska materialet som samlats in via semistrukturerade intervjuer har sedan jÀmförts med det teoretiska ramverket. Slutsats: Resultatet presenter Schunks produktivitetspotential och de faktorer som föreligger.

Individuell lönesÀttning har tillÀmpats i drygt 20 Är inom staten i Sverige. En förklaring till övergÄngen Àr att arbetsgivaren trott att individuella löner ska bidra till ökad produktivitet via anstÀlldas motivation. En studie frÄn staten visade att anstÀllda inte tyckte lönen var kopplad till arbetsutförande och majoriteten önskade tydligare lönepolitik. Nya lönesystem stÀller Àndrade krav pÄ chefer, denna studie syftade till att uppmÀrksamma utmaningar med individuell lönesÀttning pÄ statliga myndigheter utifrÄn lönesÀttande chefers perspektiv. Resultaten av sex kvalitativa intervjuer indikerar att lönekriterier inte alltid upplevdes vara tillfredsstÀllande, bedömning kunde försvÄras av viss blindhetsfaktor och att chefer upplevde balansgÄng om hur Àrlig det var tillÄtet att vara vid Äterkoppling.

SLU inledde tillsammans med föreningen Sveriges kyrkogÄrdschefer ett projekt för att ta fram relevanta nyckeltal som skulle kunna anvÀndas till ibland annat en benchmarkingprocess med syftet att effektivisera arbetet pÄ svenska kyrkogÄrdar. 2007 började man utföra datainsamlingar som genererade omfattande information om skötselarbetet pÄ Sveriges kyrkogÄrdsförvaltningar som man sedan har anvÀnt för att ta fram nyckeltal. I samband med en workshop 2012 lanserade man idén om att nyckeltalet kostnad per grav skulle kunna fungera som ett effektivitetsmÄtt. Det hÀr arbetet ska försöka svara pÄ frÄgestÀllningen om kostnad per grav Àr ett bra effektivitetsmÄtt. Arbetet bestÄr av en litteraturstudie och en analys av 6 olika förvaltningar. Analysen kompletteras med en intervjustudie dÀr förvaltningarna fÄ svara pÄ frÄgor om hur bra nyckeltalen speglar förvaltningarnas effektivitet.

Industrialiserat byggande la grunden till modern byggnadsteknik och har idag utvecklats till prefabricerat byggandet. Med bÀttre materialkunskap och arbetsmetoder har ingenjörer lÀrt sig toleranser, passform och mÄttsÀttning som Àr de viktigaste parametrarna för att montera prefabricerade element.  I studien behandlar vi frÀmst vilka omrÄden som utvecklats under 2000-talet och vad som behöver förbÀttras, hur vi skapar en effektivare byggbransch som kan bidra till ökad svenskt tillvÀxt och produktivitet. UtifrÄn resultatet kommer vi fram till om prefabricerade hus Àr framtidens byggnadssÀtt.  SmÄhus i trÀ Àr i sÀrklass de största inom prefabricerat byggande och uppgÄr idag till hela 90 % av nyproduktionen.

Denna studie inriktar sig pÄ att belysa införandet, funktionen och tillÀmpningen av den kommunala utmaningsrÀtten. Ett relativt nytt fenomen och form av samarbete mellan privat och offentlig sektor dÀr externa aktörer ges en möjlighet till att ta initiativ till konkurrensutsÀttning av kommunalt producerad verksamhet. Undersökningen genomförs utifrÄn policyprocessen som fasmodell och analyseras utifrÄn en vÀrdebeteckning rekonstruerad utifrÄn den svenska lagstiftningens normativa stÀllningstaganden gÀllande den offentliga sektorns funktionspremisser. Studien tar formen av en jÀmförande fallstudie dÀr införandet, funktionen och tillÀmpningen av utmaningsrÀtten i Uppsala kommun och Kungsbacka kommun undersöks och sedan jÀmförs. Resultatet pÄvisar att utmaningsrÀtten i bÄda kommunerna införts under partipolitisk oenighet, under kritik frÄn remissinstanser och att drivkraften bakom ett införande frÀmst grundar sig i ett resonemang om ett behov av ökad kostnadseffektivitet och produktivitet.

This examination report is a part of a program for Industrial organisation and Economics with specialization in Logistics and Management at Jönköping University. The report contains an analysis of the internal material handling at Kongsberg Automotive, and also an improvement proposal for a new material handling system.The aim with the report is to find a better material handling system and also make an analyse of the existing system. The goal is to shorten the distance for the operators when they order material, and also to increase the productivity.The investigation methods for the report have for the most part consisted of observations and interviews of key-persons who daily work in the production. During some time the actual material handling-system has been observed and some shortcomings have been discovered, and these are also discussed in the report.The shortcomings that have been discovered are for once the indistinct signal that should signal need of material in the production. Some other activities have also been discovered that does not bring any value into the final products.

Uppsatsen Àr en fallstudie. Den bestÄr av samtal med tre representanter frÄn olika stora arkitektföretag med anstÀllda landskapsarkitekter. Det hÀr arbetet har prÀglats av funderingar om hur man gör för att strukturera kreativt arbete. FrÄgan som detta arbete sökte besvara var, hur gör yrkesverksamma landskapsarkitekter för att finna ordning och metodik i sitt kreativa arbete?.

I det brottsförebyggande arbetet betonas alltmer vikten av att alla samverkar mot brott för ökad trygghet i samhÀllet. PÄ kommunal nivÄ genomförs detta arbete genom lokala brottsförebyggande rÄd. I SkellefteÄ kommun utgörs detta av Förebyggande rÄdet i SkellefteÄ, FRIS. Organiserat under detta finns de lokala förebyggandegrupperna som utför brottspreventivt arbete inom mindre geografiska omrÄden som till största del utgörs av högstadieskolornas rektorsomrÄden. I detta arbete studeras den lokala förebyggargruppen i Ursviken utifrÄn ett brottspreventivt perspektiv.

Kompetensutveckling Ă€r i dag ett högst aktuellt Ă€mne för mĂ„nga organisationer i Sverige, oavsett deras inriktning. För att kunna konkurrera mĂ„ste organisationerna vara sĂ„ effektiva som möjligt vilket medför ett krav pĂ„ utveckling. Idag ser de flesta företag ett stort vĂ€rde i att samla samtliga medarbetares kompetens för att förstĂ„ och utveckla sig i en allt mer hĂ„rdnande konkurrens. Även i aktuell forskning har det framkommit att satsning pĂ„ medarbetarnas engagemang och kompetensutveckling ger företag möjligheter till en förbĂ€ttrad vinst genom att kompetensutveckling tillför högre produktivitet och kvalitet, bĂ€ttre kundvĂ€rde och dĂ€rmed större marknadsandelar samt ett bĂ€ttre börsvĂ€rde. En kontenta av teorierna kring kompetensutveckling Ă€r att det Ă€r av stor vikt att hela organisationen, frĂ„n medarbetaren till ledningsnivĂ„, har en samsyn och förstĂ„r innebörden av de processer som leder fram till ett fördelaktigt resultat av kompetensutvecklande Ă„tgĂ€rder.