En ros är en ros är en ros - rättssäkerhetsbegreppet, den ackusatoriska processen och brottmålstaxan Sedan 1970-talet har de offentliga försvararna i majoriteten av brottmålen i svenska domstolar fått ersättning för sitt arbete i enlighet med en schablon. Den här så kallade brottmålstaxan har ända sedan införandet fått kritik. På senare år har den kritiken alltmer kommit att handla om att systemet riskerar att i vissa fall urholka den misstänktes rätt till ett fullgott försvar och utgöra ett potentiellt rättssäkerhetshot. Den här uppsatsen lägger grunden för att ur ett rättssäkerhetsperspektiv diskutera straffprocessen i allmänhet och brottmålstaxan i synnerhet. För att kunna tolka begreppet rättssäkerhet utgår uppsatsen främst från de förarbeten som ligger till grund för den straffproces-suella lagstiftning vi har och har haft under den aktuella perioden.

Kraven på organisationer ökar idag ständigt, global konkurrens är en faktor som skapar skiftande förutsättningar, medarbetare som efterfrågar personlig utveckling och framförallt kunder med höga förväntningar. Agria Djurförsäkringar AB (Agria) är ett av de företag som hävdar att man genom idogt arbete med kvalitet och förbättringar kan lyckas att leva upp till dessa krav. Agria är ett dotterbolag i Länsförsäkringar AB som sysslar med djur- och grödaförsäkring. Ett av bevisen på att man lyckats är att Agria, som enda organisation hittills, mottagit Utmärkelsen Svensk Kvalitet (USK) från Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ) två gånger, år 1999 och 2003. Detta är en av anledningarna till att det är intressant att studera dem.

En utmaning för dagens organisationer är att flexibelt kunna ändra sina tjänster och produkter för att kunna möta kundernas ökade krav. Att använda IT som möjliggörare är ett sätt att utveckla verksamheter. Inom den offentliga sektorn har interkommunal samverkan tagits fram som ett nytt verktyg. Interkommunal samverkan betyder att två eller flera kommuner tillsammans arbetar med ett gemensamt syfte mot ett gemensamt mål. Interkommunalt samarbete främjas ekonomiskt av staten och EU.

Framställning av biogas är en ny produktionsgren inom svenskt lantbruk. År 2009 infördes ett statligt investeringsstöd för biogasanläggningar som i huvudsak rötar stallgödsel. Stödet har inneburit en ökning av både gårdsbiogasanläggningar och större gemensamt ägda samrötningsanläggningar. En satsning på biogas inom lantbruket kan ge dubbel klimatnytta, då gödselhanteringens klimatpåverkan reduceras samtidigt som biogasen kan ersätta användningen av fossila bränslen. Trots investeringsstöd är det få biogasanläggningar som uppnått lönsamhet i sin biogasproduktion. Från flera håll efterfrågas ökad andel samarbeten för att kunna nå potentialen för förnybar energi producerad i lantbruket. I studien undersöks de samarbetsformer som uppstått inom gödselbaserad biogasproduktion där lantbrukare är nyckelaktörer.

Södersjukhuset i Stockholm är ett sjukhus som har påbörjat förändringsarbete för att kunna möta framtidens krav på högkvalitativ vård från patienter och samtidigt uppfylla ekonomiska krav från ägaren Stockholms Läns Landsting. Denna rapport är resultatet av en grundlig genomgång av dagens centrala provanalyssystem på Södersjukhuset med syfte att effektivisera systemet för att möta framtida krav.I arbetet kartläggs flödet av patienter och prover som behandlas antingen på de provtagningsintensiva medicinska mottagningarna eller på avdelning 27. Eftersom omkring 85 % av volymen av analyser som beställs på dessa enheter är klinisk kemiska har det analyserande arbetet inriktats på just dessa flöden. För vissa klinisk kemiska analyser finns det ett alternativ till central laboratorieanalys, patientnära analys, som innebär att tiden från provtagning till provsvar finns tillgängligt förkortas markant. I rapporten tas för- och nackdelar med patientnära analys upp och dess applicerbarhet på Södersjukhuset diskuteras.

SammanfattningUppsatsen behandlar domstols officialprövning av forumfrågor i konsumentmål ur ett civilprocessuellt och EG-rättsligt perspektiv. Bakgrunden är målet C-240-244/98 Océano, i vilket EG-domstolen fastslog att en nationell domstol ska ha möjlighet att av¬visa en stämningsansökan ex officio, om den domstolens behörighet grundats på en oskälig prorogationsklausul i ett standardavtal mellan näringsidkare och konsu¬ment. Uppsatsens syfte är att utreda hur rätts¬läget kan och bör anpassas efter avgörandet i Océano. På vägen dit har tre delmåls ställts upp: att fastställa innebörden av de förpliktelser som EG-dom¬stolen formulerade i Océano, att undersöka om svensk rätt de lege lata överens¬stämmer med dessa samt att diskutera olika metoder för att införliva de gemen¬skaps¬rättsliga kraven i den svenska processrätten. En jämförelse mellan Océano och den svenska processrätten visar att vissa skillnader föreligger.

SammanfattningUppsatsen behandlar domstols officialprövning av forumfrågor i konsumentmål ur ett civilprocessuellt och EG-rättsligt perspektiv. Bakgrunden är målet C-240-244/98 Océano, i vilket EG-domstolen fastslog att en nationell domstol ska ha möjlighet att av¬visa en stämningsansökan ex officio, om den domstolens behörighet grundats på en oskälig prorogationsklausul i ett standardavtal mellan näringsidkare och konsu¬ment. Uppsatsens syfte är att utreda hur rätts¬läget kan och bör anpassas efter avgörandet i Océano. På vägen dit har tre delmåls ställts upp: att fastställa innebörden av de förpliktelser som EG-dom¬stolen formulerade i Océano, att undersöka om svensk rätt de lege lata överens¬stämmer med dessa samt att diskutera olika metoder för att införliva de gemen¬skaps¬rättsliga kraven i den svenska processrätten. En jämförelse mellan Océano och den svenska processrätten visar att vissa skillnader föreligger.