Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande och f?rebyggande ?tg?rder.

En individs framtida hĂ€lsa pĂ„verkas i hög grad av förhĂ„llanden under den första tiden i livet. Det Ă€r dĂ€rför av hög prioritet inom folkhĂ€lsa att undersöka hur omgivningen pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt kan tillrĂ€ttalĂ€ggas för att frĂ€mja barnens framtida hĂ€lsa. SpĂ€dbarnets frĂ€msta miljö Ă€r dess förĂ€ldrar. ÖvergĂ„ngen till rollen som förĂ€lder kan dock vara svĂ„r. HjĂ€lp och stöd frĂ„n samhĂ€llet behövs för att kunna mĂ€stra förĂ€ldraskapet och kunna ge sitt barn den trygghet det behöver.

Jakttraditionen Àr ett exempel pÄ speciesism ? diskriminering av en individ pÄ grund av dess arttillhörighet. Jakten rÀttfÀrdigas helt enkelt av att djurens liv inte antas ha samma vÀrde som mÀnniskans. Men jakten Àr ocksÄ ett till synes mycket mansdominerat och heteronormativt fÀlt. Denna text Àr en diskussion kring parallellerna mellan heteronormativa strukturer och jakttraditionen, baserat pÄ en undersökning av sprÄket och attityderna i jakttidskrifter och analyserat ur ett queerteoretiskt och antispeciesistiskt perspektiv.Jag har undersökt jakttidskrifternas texter utifrÄn kategorierna kontroll, objektifiering och kategorisering, maskulinitetsnormering, vÄldsglorifiering, och hierarkistrukturering, som alla bidrar till ett speciesistiskt förhÄllningssÀtt, och som dÀrmed Àr förutsÀttningar för jaktens varande och rÀttfÀrdigande.

Syftet med denna studie Àr att studera pÄ vilket sÀtt modellen Learning Study kan anvÀndas i gymnasiesÀrskolan. Med utgÄngspunkt i variationsteorin Àmnar vi studera hur vi med lÀrandeobjektet mÄttsatsen kan utveckla kunskaper hos elever med funktionsnedsÀttningen generell utvecklingsstörning att anvÀnda den i praktiken. För vÄr datainsamling vÀljer vi metoden Learning Study. Orsaken till val av denna metod Àr att den öppnar upp ett mönster för variation som hjÀlper eleverna att lÀra sig mÄttsatsen. Den underlÀttar för eleverna att förstÄ de generella principerna kring anvÀndandet av den, det vill sÀga att mÄtten har olika storlek.

KönsrollsAbstrakt Den teoretiska förankringen i undersökningen utgick frÄn anknytningsteorin. Denna teori utgÄr frÄn att individen redan som barn utvecklar nÄgon form av bindning (trygg eller otrygg) till sina förÀldrar. Syftet med studien var att undersöka samband mellan vuxna mÀns anknytningsstilar och könsrollskonflikter - vilka definieras hÀr som mÀns rÀdsla för att inte kunna uppnÄ samhÀllets normer och vÀrderingar vad gÀller maskulinitet. Dessutom avsÄgs att undersöka hur det eventuella sambandet förhÄller sig till typ av yrke. Deltagarna var indelade i tvÄ grupper, en grupp mÀn inom typiskt kvinnliga yrken (sjuksköterskestuderande, lÀrarstuderande och arkitektstuderande) och en grupp mÀn inom typiskt manliga yrken (brandmÀn och studerande inom tekniska Àmnen).

Idag leds företag av tre hörnstenar: kommunikation, informations- och dokumenthantering. Dessa begrepp hör ihop och förutspÄr framtiden för företaget. Detta Àr Àven Àmnet som denna rapport berör. Rapporten beskriver 10 poÀngs examensarbete, som utförts som en del i vÄr utbildning.Kommunikation Àr alltsÄ en mÀnsklig handling, nÄgot som vi gör och information Àr det vi utbyter genom att kommunicera med varandra. Information Àr nÄgot som finns överallt idag och berör oss alla pÄ olika sÀtt och vis.

Ryms de sÀrbegÄvade elevernas sÀrskilda behov i visionen om en skola för alla? Denna intervjubaserade studie behandlar nÄgra sÀrbegÄvade elevers syn pÄ sin skolvardag och sitt lÀrande. Dess syfte Àr att se om, och hur, individanpassad undervisning pÄverkar elevernas trivsel i skolan och hur dessa elever ser pÄ sitt eget lÀrande. Studien baseras pÄ intervjuer med tvÄ flickor och tvÄ pojkar i Äldrarna 9-12 Är. Eleverna gÄr i skolor belÀgna i Stockholm.

Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra förskollÀrare hanterar balansen mellan att ansvara för barngruppen samtidigt som hÀnsyn ska tas till varje enskilt barns omsorg, utveckling och lÀrande. Studien har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningar kring förskollÀrares tankar om och arbetet med fokus pÄ det individuella barnet och barngruppen. Vidare har undersökningen berört hur olika ramfaktorer kan pÄverka förskollÀrarnas dagliga arbete med att balansera individ och grupp. Materialet till denna studie kom att bestÄ av kvalitativt insamlat material i form av fem enskilda intervjuer.FörskollÀrarna i min studie ansÄg att alla barn Àr olika och dÀrför kan ocksÄ behoven för omsorg, utveckling och lÀrande se olika ut. En god dialog i arbetslaget och med förÀldrar skapar förutsÀttningar och strategier för att anpassa verksamheten efter det individuella barnet och barngruppen.

Sveriges riksdag tog 2008 ett beslut som Àndrade reglerna i lagen om allmÀn försÀkring. Dessa Àndringar trÀdde i kraft den 1 juli 2008. De nya reglerna innebÀr bland annat att sjukskrivna som huvudregel blir utförsÀkrade efter ett Är. Detta medför att en redan utsatt grupp kan drabbas Ànnu hÄrdare. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att se hur lÄngtidssjukskrivna upplever den hjÀlp och vÀgledning de fÄr och om de anser att de fÄr den hjÀlp de behöver för att kunna gÄ vidare till en fungerande sysselsÀttning.

Studiens syfte var att unders?ka kuratorers upplevelser av att m?ta och arbeta med v?ldsutsatta kvinnor, samt att identifiera de faktorer som kuratorerna ans?g vara viktiga i detta arbete, liksom att analysera de utmaningar som f?rekommer. Resultatet grundar p? nio semistrukturerande intervjuer med kuratorer fr?n olika geografiska omr?den i Sverige, verksamma inom h?lso-och sjukv?rd, socialtj?nst och ideell organisation. Empirin analyserades genom tematisk analys, en kvalitativ metod.

Barn som föds extremt prematurt (i gestationsvecka 22-27) löper ökad risk för bland annat neurologiska, beteendemÀssiga samt kognitiva svÄrigheter. Huvudsyftet med studien var att undersöka indikation pÄ ADHD-problematik hos sexÄriga barn födda extremt prematurt (n=40) i jÀmförelse med en matchad kontrollgrupp födda efter fullgÄngen graviditet (n=40). För att uppnÄ syftet jÀmfördes utfallet pÄ Brown ADD Scales. Resultaten visar att det finns signifikanta skillnader mellan grupperna pÄ testets samtliga Ätta kluster dÀr barnen födda extremt prematurt uppvisar större problematik Àn kontrollgruppen. De extremt prematurt födda barnen som grupp överstiger inte det grÀnsvÀrde som indikerar behov av vidare utredning kring ADHD.

Jag har haft möjlighet att följa en HR- konsults (Human Resources) arbete med grupp lÄngtidssjukskrivna under en bedömning av arbetsförmÄga pÄ ett stort företag i vÀstra SkÄne. Under dessa arbetstillfÀllen har gruppdeltagarna fÄtt göra ett antal tester. Testerna har varit intresse och yrkestester samt personlighetstest. DÄ jag tidigare sjÀlv haft möjlighet att göra dessa tester har jag blivit nyfiken pÄ andras upplevelser av att göra tester. Mitt syfte med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ en grupp lÄngtidssjukskrivnas attityder till test och vilken betydelse dessa kan ha för individens ÄtergÄng till arbete eller studier.

Föreliggande kvalitativa studie undersöker hur kriminalvÄrdens elever kan uppleva maktrelationer och huruvida maktrelaterade effekter pÄverkar deras studieresultat. Genom öppna och semistrukturerade intervjuer med Ätta kriminalvÄrdselever pÄ en kriminalvÄrdsanstalt samlades data in genom bandade intervjuer. Maktens operationalisering och maktrelaterade effekter beskrivs utifrÄn Michel Foucaults och Erving Goffmans tidigare forskning, lÀrandets situerade natur utifrÄn Bengt SÀljös lÀrandeteorier och inlÀrningsstilar utifrÄn Lena Boströms forskning. KriminalvÄrdseleverna upplevde en mÀngd olika maktrelationer. Maktrelationens karaktÀr och de disciplinÀra metoder som anvÀndes var av avgörande betydelse för de intagnas upplevelser.

Företagens sociala ansvar eller Corporate Social Responsibility (CSR) anvÀnds i denna uppsats för att studera de problem som förekommer inom bomullsodling och textildetaljhandeln. Vilka drivkrafter respektive pÄtryckningar har textilÄterförsÀljare att arbeta med CSR och vad tycker de om CSR?Den hÀr uppsatsen ska identifiera drivkrafter och pÄtryckningar med CSR i textildetaljhandeln. Dessutom ska likheter och skillnader mellan litteratur och de studerade textilÄterförsÀljarna Hemtex och Polarn o. Pyret jÀmföras.

InledningHandledning i olika former sÄvÀl externt som internt, har förekommit som möjlighet för de kontrakterade jourfamiljehemmen i Jönköpings kommun, under cirka 15 Är. Jourfamiljehemmen var tidigare sex stycken till antalet.Efter en omorganisation bedrivs sedan hösten 2009 intern handledning, för 10-12 kontrakterade jourfamiljehem i tvÄ olika grupper. Vid varje tillfÀlle Àr mellan sex till nio deltagare nÀrvarande. MÄlsÀttningen Àr att bÄda makarna Àr nÀrvarande vid handledningstillfÀllet. Handledningen sker en gÄng per mÄnad och pÄgÄr under tvÄ och en halv timma.Vardera grupp handleds av tvÄ socionomer med vidareutbildning och som tillika Àr verksamma som familjehemssekreterare.